Riskbedömning av städtjänster
Upphandlingsmyndigheten bedömer att det är hög risk för oskäliga arbetsvillkor vid upphandling av städtjänster. Bedömningen baseras på nedan angivna riskindikatorer. En upphandlande myndighet eller enhet kan använda dessa uppgifter som underlag i sin egen behövlighetsbedömning.
Innehåll på denna sida
Risker förändras över tid
Vi genomförde riskbedömningen i april 2026 och den baseras på aktuella förhållanden vid tillfället för bedömningen. Du kan använda den som utgångspunkt i din egen behövlighetsbedömning, men tänk på att risker förändras över tid. Som upphandlande organisation behöver du alltid göra en egen behövlighetsbedömning för att analysera vilka risker det finns inför den enskilda upphandlingen.
Så har vi gjort vår riskbedömning
Upphandlingsmyndigheten har med hjälp av öppna källor som rapporter, nyhetsartiklar och statistik tagit fram riskbedömningen. I riskbedömningen presenteras informationen under sju riskindikatorer:
- Utbildningsnivå
- Kollektivavtalstäckning och organisationsgrad
- Reglering av yrkesgruppen
- Underleverantörer
- Utländsk arbetskraft
- Konkurrenssituation
- Arbetsmiljö
Underlaget för bedömningen har därefter skickats till Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets), Svenska kommunalarbetareförbundet (Kommunal) och Almega Städföretagen för synpunkter varvid de har beretts möjlighet att lämna ytterligare förtydliganden.
Arbetstagare som omfattas av riskbedömningen
Yrkesgruppen omfattas av Serviceentreprenadavtalet mellan Almega Tjänsteförbunden, Fastighetsanställdas Förbund samt Seko, Serviceentreprenadavtalet mellan Kommunal och Almega Tjänsteförbunden eller avtalet Städningsarbete i egen regi mellan Vårdföretagarna, Fastighetsanställdas Förbund och Almega Tjänsteföretagen.
Riskbedömningen omfattar arbetstagare som utför:
- städtjänster, inklusive lokalvård,
- städning av allmänna utrymmen och
- facility management-tjänster.
Följande yrkesgrupp ingår inte i riskbedömningen:
- fönsterputsare.
Riskindikatorer
Våra sju riskindikatorer är de samma för samtliga yrkesgrupper. Vissa indikatorer är därför mer eller mindre relevanta i relation till olika yrkesgrupper.
I branscher med låga krav på formell utbildning är den anställde i högre grad utbytbar än i branscher med högre krav på formell utbildning, vilket medför en ökad risk för att den anställde exploateras.
Enligt standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) ingår lokalvårdare i grupp nio, det vill säga yrken med låga formella utbildnings- och kvalifikationskrav.
För att skapa en gemensam struktur och för att förenkla jämförelsen av olika kvalifikationer som inte nödvändigtvis har erhållits via formell utbildning utan via arbetslivserfarenhet, har Servicebranschens Yrkesnämnd (SRY) utvecklat kompetensstandarder. Kompetensstandarderna är inplacerade i SeQF (Sveriges referensram för kvalifikationer) och gäller som kompetenskrav inom yrket. Dessa kompetenskrav ingår i SRY:s branschmodell för lärande och validering, vilken är den enda branschstandard för kunskap och kompetensutveckling inom städbranschen som arbetsmarknadens parter står bakom. Att använda en sådan standardiseringsmodell kan stärka positionen för de arbetstagare som inte har en formell utbildning. Därigenom kan också risken för exploatering minska.
I branscher med låg kollektivavtalstäckning och organisationsgrad är risken för oskäliga arbetsvillkor större eftersom de anställdas förhandlingsstyrka och möjlighet till att påverka sin situation är begränsad.
Enligt Upphandlingsguiden för städtjänster som tagits fram av Almega Serviceföretagen, Fastighets och Kommunal är närmare 75 procent av arbetstagarna inom städyrket anställda av ett företag som tecknat kollektivavtal.
Ekonomifakta uppger att 54 procent av arbetare, oavsett bransch, är fackligt anslutna. Enligt en rapport från Arena idé är den fackliga organisationsgraden bland arbetaryrken med låga formella utbildningskrav, som till exempel städare, den lägsta på arbetsmarknaden. Samma rapport visar också att endast cirka fyra av tio utrikesfödda arbetare inom tjänstesektorn, med handeln borträknat, är med i facket.
Att en yrkesgrupp är reglerad kan dels vara ett tecken på att yrkesgruppen är utsatt och därför behöver skyddas av regleringar. Det kan också vara så att en yrkesgrupp har ett bättre skydd mot att utnyttjas just för att branschen är reglerad.
Arbetsmiljöverket har ett antal föreskrifter och allmänna råd som är relevanta för städbranschen:
- (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön.
- (AFS 2023:14) där det finns en gränsvärdeslista för luftföroreningar som är relevant i relation till kemiska riskkällor.
- (AFS 2023:15) som omfattar krav på medicinska kontroller som gäller för bland annat handintensivt arbete med risk för belastningsergonomi.
- (AFS 2023:11) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning gäller säker användning av städmaskiner och redskap.
Arbetsmiljöverket följer upp kraven genom inspektioner.
I branscher med långa leveranskedjor med många underleverantörer minskar insynen vilket leder till att oseriösa företag längre ner i leveranskedjan är svårare att upptäcka. Med det sagt kan en lång leveranskedja med seriösa företag fungera problemfritt, likväl som oskäliga arbetsvillkor kan förekomma i en kort leveranskedja.
Enligt betänkandet Översyn av entreprenörsansvaret (SOU 2023:26) anlitar städföretag underentreprenörer för att möta behovet av specialistkompetens. Enligt Almega Städföretagens branschrapport använder 50 procent av medlemsföretagen underleverantörer.
I betänkandet Översyn av entreprenörsansvaret (SOU 2023:26) framkommer att utredningar som Skatteverket har genomfört visar att det sällan förekommer fler än ett underleverantörsled inom städbranschen.
Att använda utländsk arbetskraft är vanligt i många branscher och innebär ingen risk i sig. Däremot ställer användandet av utländsk arbetskraft ökade krav på arbetsgivaren att skydda arbetstagaren.
Enligt en rapport om arbetslivskriminalitet från Ansvar Säkerhet förekommer sällan utstationering inom städbranschen, dock förekommer illegal arbetskraft från tredje land. Det rapporteras frekvent om att utländska städare utsätts för exploatering inom branschen. Bland annat rapporterar Hem och Hyra om städare i Malmö som arbetar upp till 40 dagar i sträck utan övertidsersättning. Liknande rapporter kommer från andra delar av Sverige. I Västsverige visar en granskning av Göteborgsposten att ett av de största städföretagen i regionen inte hade några anställda utan hyrde personal från bemanningsföretag i Ukraina, men där städarna formellt var anställda av ett bolag i Polen. Städarna tjänade cirka 70 kronor per timme och fick betala för sina resor själva.
Enligt slutbetänkandet Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SOU 2024:61) förekommer användning av svart arbetskraft inom branschen. Vidare framkommer i slutbetänkandet att Polismyndigheten vid sina inspektioner av städ-, bygg- och transportföretag har upptäckt arbetstagare med endast studentvisum.
Almega Serviceföretagen, Fastighets och Kommunal har tillsammans tagit fram en guide för upphandling av städtjänster. I guiden framkommer att i 98 procent av 1 200 granskade upphandlingar av städtjänster vann anbudet med lägsta pris utan kvalitetskrav.
Enligt Almega Serviceföretagens branschrapport för städ- och servicebranschen deltog 30,2 procent av städföretagen i offentlig upphandling under 2023. Anledningen till att man inte vill medverka i upphandlingar är ett för stort fokus på lägsta pris. Enligt rapporten anser 80,9 procent av företagen att det vinnande anbudet varit onormalt lågt. Enligt Upphandlingsguiden för städtjänster leder prispressen till att seriösa aktörer kan missgynnas i upphandlingsprocessen.
I den senaste lägesbilden för det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet framkommer att städbranschen är både riskutsatt och svårkontrollerad. Att arbetsställena inom branschen är odefinierade och att arbetet ofta utförs utanför kontorstid försvårar kontroller. En viktig åtgärd kan därför vara att förlägga städningen till ordinarie arbetstid.
Det förekommer även att verksamheten tillrättaläggs innan arbetsplatsbesök då besöken ofta måste förbokas. I lägesrapporten anges att de största riskerna är kopplade till skatteundandragande samt utnyttjande av utsatta arbetstagare genom bland annat låga löner och långa arbetstider.
Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) rapporterar att en hög andel av de anställda rapporterar att de har svårt att klara av de fysiska krav som yrket ställer, vilket på sikt kan leda till utslagning på arbetsmarknaden. En hög andel av de som arbetar som städare är födda utanför Sverige vilket påverkar möjligheten till dialog och att därigenom påverka sin arbetssituation.
Utredningen Översyn av entreprenörsansvaret (SOU 2026:26) kunde efter samtal med branschföreträdare konstatera att det inte är ovanligt att arbetstagare i städbranschen inte får ut sin lön eller att den betydligt understiger vad man har rätt till enligt kollektivavtalet. Det är svårt att få en tydlig bild av hur omfattande problemet är, men det tycks i större utsträckning drabba personer som redan hör till de mest utsatta, som exempelvis inte är etablerade på arbetsmarknaden eller nyanlända.
Ytterligare stöd
Vi hjälper dig att ställa arbetsrättsliga villkor
Indikerar din behövlighetsbedömning risk för oskäliga arbetsvillkor? Om det framkommer risk för att arbetstagarna som ska utföra kontraktet riskerar att få oskäliga arbetsvillkor, så ska arbetsrättsliga villkor anges inför upphandlingen.
Vi har tagit fram stöd som hjälper dig att ställa krav på arbetsrättsliga villkor i din upphandling.