Totalentreprenad
Kriterierna kan användas för att ställa krav på totalentreprenader eller att ha som grund för ett miljöprogram för totalentreprenad. Kriterierna syftar att bidra till att lyfta prestandan inom energi- och miljöområdet vid nybyggnad.
Filtrering
| Ladda ner | Beskrivning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljöledningssystem – vid upphandling över tröskelvärdena och där ESPD gäller. | Basnivå | Kvalificeringskrav | 10923:1 | |||
Information om kriteriet En bygg- eller anläggningsentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras så kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem. Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär. Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument! Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument! 1 Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner. | ||||||
| Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | 11374 | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras på faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| ||||||
| Miljöledningssystem - vid upphandling under tröskelvärdena och där ESPD inte gäller | Basnivå | Kvalificeringskrav | 11261:1 | |||
Information om kriteriet En byggentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem. Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument! 1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner. | ||||||
| Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | 11374 | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| ||||||
| Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | 11374 | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| ||||||
| God projektkultur | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | 11557:1 | |||
Information om kriteriet Främjande av en god projektkultur i byggverksamhet handlar om att förändra invanda beteenden och attityder för att öka motivation, engagemang, ansvarstagande och regelefterlevnad. Bristande motivation och bristande engagemang är viktiga orsaker till att fel, brister och skador uppstår i byggverksamheter. Enligt Boverkets kartläggning 2018 kan värdebortfallet orsakat av dessa faktorer uppgå till 83-111 miljarder kronor per år i byggsektorn. Arbete för en god projektkultur bidrar även till motverkande av arbetslivskriminalitet, bättre arbetsmiljö och ökad jämställdhet hos alla inblandade i byggprojekten. Kriterietext Entreprenören ska, i syfte att öka motivation och engagemang, genomföra ett arbete för att utveckla och kontinuerligt efterleva en god projektkultur för det aktuella projektet. Målet är att det ska råda samstämmighet om styrande värderingarna bland alla som deltar i projektet. Under avtalstiden ska det i entreprenörens projektorganisation finnas en eller flera personer med formellt ansvar för arbetet med projektkultur inom de projekt som omfattas av kontraktet. Sker byte av ansvariga och namngivna personer under ett byggprojekts gång ska entreprenören kalla beställaren till ett extra avstämningsmöte för att säkerställa att arbetet med god projektkultur fortsätter. Entreprenören och beställaren ska gemensamt formulera de värderingar som ska ligga till grund för arbetet med en god projektkultur. Parterna ska i nära samband med startmötet:
Arbetet med de två sista punkterna ska ske i enlighet med den dokumenterade metod eller det dokumenterade systematiska arbetssätt som entreprenören angett i sitt anbud och som överenskommits om med beställaren vid kontraktsskrivningen. Underentreprenörer/underkonsulter ska i arbetet med projektkultur behandlas som entreprenörens egna anställda (med undantag för eventuella skillnader som motiveras av lagar och regler). Handlingsplanen för aktuellt projekt ska minst innehålla beskrivningar av
Entreprenören ska i avtalen med de underentreprenörer och underkonsulter som deltar i ett projekt säkerställa att berörd underentreprenör och underkonsult deltar med relevant personal i arbetet med att skapa god projektkultur. Anbudet ska beskriva vilken metod som ska användas för arbetet med projektkultur. Någon av följande metoder, arbetssätt, styrning eller skriftligt material ska användas:
Beskrivningen ska omfatta hur vald metodik, arbetssätt, styrning eller skriftligt material kommer att användas i arbetet med projektkulturen. Anbudet ska ange namn och kontaktuppgifter till den person eller de personer som kommer att ansvara för arbetet med projektkultur inom de projekt som upphandlingen omfattar. | ||||||
| Fuktsäkerhetsansvar projektering | Basnivå | Teknisk specifikation | 11298 | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvar för projektering beskriver vad ansvaret innebär. Bland annat att det ska finnas en fuktsäkehetsansvarig för projektering. Det är en person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Kriterietext Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering. Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven. Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ . Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd. Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och leverantörer och underleverantörer. ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F. Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras. Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras. Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd. Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:
Avseende de ökade fuktrisker som klimatförädnringar medför så kan mer information hämtas från SMHI:s klimatportal, http://www.klimatanpassning.se/atgarda/byggnader-1.89112 | ||||||
| Fuktsäkerhetsansvarig projektering och Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering, totalentreprenad - kompetenskrav | Basnivå | Kvalificeringskrav | 11382 | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer. Kriterietext Entrerpenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering. Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet. Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning. Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.) Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Fuktsäkerhetsansvarig projektering och Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering, totalentreprenad - kompetenskrav | Avancerad nivå | Kvalificeringskrav | 11382 | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer. Kriterietext Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering. Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet. Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Fuktsäkerhetsansvarig produktion, kompetens | Basnivå | Kvalificeringskrav | 11310 | |||
Information om kriteriet En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion. Kriterietext Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion. Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag. Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning. Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om personen har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.) Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Fuktsäkerhetsansvarig produktion, kompetens | Avancerad nivå | Kvalificeringskrav | 11310 | |||
Information om kriteriet En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion. Kriterietext Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion. Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag. Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. | ||||||
| Projektering av inneklimat bostäder och installationssamordnare | Basnivå | Teknisk specifikation | 11313 | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | ||||||
| Projektering av inneklimat bostäder och installationssamordnare | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | 11313 | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | ||||||
| Projektering av inneklimat bostäder och installationssamordnare | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | 11313 | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | ||||||
| Säkerställande, i byggskedet, av kraven på inneklimat | Basnivå | Teknisk specifikation | 11314 | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Beställarens krav på inneklimat ska vara inarbetade i bygghandlingarna, i mät- och kontrollplaner och i övriga handlingar. Där anges vad som krävs för att säkerställa inneklimatets kvalitet och vad sakkunnige installationssamordnaren ska säkerställa. Beställaren har ett krav för inneklimatet som riktar sig mot hur entreprenren hanterar projektering och installationssamordnare för att hantera beställarens krav avseende inneklimatet. Det kravet har nr ___________ i upphandlingsunderlaget. [Till Beställaren/upphandlaren: ange kravets rubrik eller nummer. Var god se Upphandlingsmyndighetens krav med id nr 11313 för flerbostadshus, 11437 för kontor, 11438 för förskolor, 11 439 för skolor, 11440 för idrottshallar. TA sedan BORT DENNA PARANTES som endast är information till dig som beställare/upphandlare] Entreprenörens sakkunnige installationssamordnare ska i övrigt:
Löpande kvalitetsgranskning och säkerställande och löpande återkoppling samt dokumentation ska göras av minst följande moment:
Kontroller ska utföras. Kontrollerna ska verifiera att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas under de givna förutsättningarna. Mätresultat ska jämföras med, och tolkas i förhållande till, de aktuella krav och förutsättningar som har dokumenterats i projekteringen för inneklimatet och/eller programhandlingen för inneklimatet. Kontroller i form av mätningar ska utföras så att det går att verifiera funktioner vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera. Kontrollerna ska också verifiera att lösningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan funktionskontrolleras och övervakas samt att lösningen (det vill säga blanda annat ventilationssystem, filter och installationer) kan rensas/rengöras och skötas i övrigt. Genomförande och resultat av kontroller ska dokumenteras genom protokoll och skriftligt sammanfattande rapport till beställaren. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.
| ||||||
| Miljösamordnare | Basnivå | Kvalificeringskrav | 10926:1 | |||
Information om kriteriet Samordnande och koordinerande ansvar behövs för att slå vakt om miljökraven på byggnaden och miljöhänsynen på byggarbetsplatsen och se till att dessa inte försvinner i byggprocessen. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska i anbudet ange namn och kontaktuppgifter för den person som kommer ges formellt övergripande ansvar för samordning av arbetet med byggprocessens miljöaspekter respektive ansvar för samordning av beställarens miljö - och energikrav inom projektet. Anbudet ska med namn och kontaktuppgifter ange vem som har samordningsansvaret under projekteringen respektive under produktionen på byggarbetsplatsen om det är annan än ovan nämnd person. Miljösamordnare eller Miljöledare kan exempelvis vara en sådan person. Sådan samordnare ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar. Fler samordningsroller för olika områden (så som konstruktioner, energiaspekter, täthet, fuktsäkerhet med mera) kan också utses så länge ett övergripande samordningsansvar finns. | ||||||
| Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar | Basnivå | Kvalificeringskrav | 10933:1 | |||
Information om kriteriet Namngivning av ansvariga ökar tyngden i ansvaret och ger beställaren möjlighet till bättre insyn i entreprenaden. Kriterietext AMA-rubrik: Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal. Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs. KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar. | ||||||
| Objektsanpassad miljöplan | Basnivå | Teknisk specifikation | 10929:1 | |||
Information om kriteriet Miljöplanen utgör grunden för arbetet med miljö- och energikraven under projektering och produktion. Det är därför av stor vikt att miljöplanen motsvarar de krav som ställts i upphandlingen och i miljöprogrammet samt att planen också beskriver hur ansvar, provning och kontroll fördelas. Genom att sätta en kvalitetsnivå på arbetet med milöplanen kan förutsättningen för att realisera miljö- och energikraven stärkas. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska inför entreprenaden utarbeta, och under projektet löpande underhålla, en skriftlig objektsanpassad miljöplan. Planen ska tillhandahållas beställaren senast två veckor efter startmötet.
AMA-rubrik: Den objektsanpassade miljöplanen ska vid överlämnandet till beställaren ingå som information i relationshandlingarna.
AFD.334 Övriga möten Entreprenören ska i samband med byggstart, samt under byggtiden vid behov, kalla till och genomföra möte med beställaren för uppföljning av den objektsanpassade miljöplanen. Vid mötet ska informationsinsatser, uppföljning och egenkontroll redovisas. Eventuella avvikelser ska gås igenom. | ||||||
| Miljöronder | Basnivå | Teknisk specifikation | 10932:1 | |||
Information om kriteriet Miljöronder är miljösamordnarens och andra funktioners verktyg för att se till att miljökrav och miljöaspekter inte försvinner under byggprocessen. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska genomföra miljöronder. Entreprenören ska utifrån framtagen sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen redovisa en plan för miljöronderna. Miljöronder ska bland annat ta upp hur risker, aktiviteter och mål i sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen hanteras. Planen ska beskriva vilka områden (energi, materialhantering, vatten, buller med mera) som behandlas i ronden och hur ofta ronder genomförs och vilka som ska delta. Planen tas fram i samråd med beställaren och ska vara fastställd innan byggstart, senast ____ (datum). Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören. AMA AF 12 Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören | ||||||
| Byggnadens maximala värmeförlusttal - krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | 11221:2 | |||
Information om kriteriet Kravet bidrar till att lägre energianvändning för drift av byggnaden uppnås. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. När effektbehovet är som störst är ofta också priset på energin som högst och fossila energikällor ofta används mest. Ett sätt att minska effektbehovet är att ställa krav på byggnadens prestanda avseende energiförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT). Kravet samspelar med Forum för Energieffektivt Byggande (FEBY18) kriterium Guld, vilket i dagligt tal kallas passivhus. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet kan inte användas tillsammans med krav nr 11566, 11374 eller 11375. Kriterietext [OBS! Till Upphandlaren: För AMA-rubricering, var god läs under fliken Tillämpning!] Byggnadens värmeförlusttal (VFT) ska bli högst 14 W/m2, Atemp vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader Celsius.
Beräkningar
Handlingar System- och bygghandlingar ska innehålla den lösning som uppfyller kravet på VFT vid DVUT3. Bygghandlingarna ska inkludera anvisningar för hur väsentliga indata till VFT-beräkningen kan verifieras genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Exempelvis mätning och loggning av luftflöden och verkningsgrad för ventilationsaggregat under vinterdriftfall. Uppdaterade och aktuella energiberäkningar ska bifogas aktuella handlingar. Beräkningar ska också sammanfattas och redovisas i beställarens excelfil för redovisning ”Energihjälpen”, vilken bifogas. Energihjälpen har en flik avsedd för uppföljning av krav på värmeförlusttal. Avser uppdraget totalentreprenad ska uppdaterade och aktuella energiberäkningar även bifogas aktuella relationshandlingar. Verifiering vid totalentreprenad [OBS! Til Upphandlaren: Ta bort denna rubrik och medföljande text om endast projektering ska upphandlas!] Byggnadens energianvändning ska mätas och beräknas på byggnad när den är uppförd, driftsatt och används. Resultatet ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall Energihjälpen. Energihjälpen har en flik avsedd för beräkning och uppföljning av värmeförlusttal. Byggnadens värmeförlusttal ska verifieras genom mätvärden och beräkningar. Mätvärden som ska användas för verifiering är energi (både ”köpt” och ”gratis”) för värme samt för tappvarmvatten. Mätvärden i övrigt ska samlas in, omfatta och följa ”Anvisning för mätverifiering baserat på uppmätt effektsignatur” version 2022-06-20 av FEBY. På basis av mätningarna ska byggnadens effektsignatur beräknas. Utifrån effektsignaturen ska värmeförlusttalet beräknas. Beräkningar ska genomföras enligt ”Anvisning för mätverifiering baserat på uppmätt effektsignatur” version 2022-06-20 av FEBY samt genom användning av Energihjälpens flik avsedd för beräkning och uppföljning av värmeförlusttal. | ||||||
| Lufttäthet | Basnivå | Teknisk specifikation | 10984:1 | |||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå god energiprestanda och förhindra fuktskador. Kriterietext AMA-rubrik: Byggnadens luftläckage q50 enligt SS-EN 13829, får inte överstiga 0,30 l/ m2s. Täthetskraven ska verifieras genom läcksökning och tryckprovning enligt planen för täthet. Läckaget som uppmäts fördelas endast på klimatskärmens area, läckaget gentemot samtliga inneutrymmen antas vara noll. Läcksökning och täthetsprover ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna. AMA Hus 14 Läcksökning och tryckprovning ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna.
| ||||||
| Lufttäthet | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | 10984:1 | |||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå god energiprestanda och förhindra fuktskador. Kriterietext AMA-rubrik: Byggnadens luftläckage q50 enligt SS-EN 13829, får inte överstiga 0,25 l/ m2s. Täthetskraven ska verifieras genom läcksökning och tryckprovning enligt planen för täthet. Läckaget som uppmäts fördelas endast på klimatskärmens area, läckaget gentemot samtliga inneutrymmen antas vara noll. Läcksökning och täthetsprover ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna. AMA Hus 14 Läcksökning och tryckprovning ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna | ||||||
| Lufttäthet | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | 10984:1 | |||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå god energiprestanda och förhindra fuktskador. Kriterietext AMA-rubrik: Byggnadens luftläckage q50 enligt SS-EN 13829, får inte överstiga 0,20 l/ m2s. Täthetskraven ska verifieras genom läcksökning och tryckprovning enligt planen för täthet. Läckaget som uppmäts fördelas endast på klimatskärmens area, läckaget gentemot samtliga inneutrymmen antas vara noll. Läcksökning och täthetsprover ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna. AMA Hus 14 Läcksökning och tryckprovning ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna | ||||||
| Lufttäthetsplan | Basnivå | Teknisk specifikation | 10985:1 | |||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå god energiprestanda och förhindra fuktskador. En plan behövs för att säkra att projekterad lösning kan genomföras utan avvikelser som riskerar tätheten och planer för hur arbetet med tätheten kan följas upp. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska upprätta en plan för hantering av kraven på lufttäthet. Planen ska ingå i miljö- och/eller kvalitetsplaner eller systemhandlingar och inför produktionen, i bygghandlingarna. Planen ska ange hur samtliga berörda i projektering respektive produktion ska bli införstådda med beställarens krav på byggnadens täthet och hur planen ska följas. Planen ska även ange rutiner så det säkerställs att ritningar och liknande granskas i ett tidigt skede av en person som är sakkunnig inom täthet. Svaga punkter och risker i konstruktionen ska identifieras. Beställarens fuktsakkunnige äger rätt att låta granska projekteringen. Planen ska även specificera rutiner så det säkerställs att kraven på täthet beaktas vid val av byggsystem, glaspartier, portar, ventilationssystem och liknande. Rutiner ska finnas som säkerställer att valda lösningar, material och materialkombinationer är beständiga över tid och för de klimatbetingelser som råder. Planen ska innehålla rutiner för förbesiktning och egenkontroll av arbetsutförande. Planen ska ange hur beställarens täthetskrav ska verifieras av entreprenören genom läcksökning och tryckprovning samt vilka kontroller beställaren kommer genomföra. Planen ska beskriva vilka åtgärder som ska vidtas om beställarens krav på täthet inte nås. Genomförda åtgärder ska dokumenteras. Täthetsplan samt dokumentation av läcksökning, tryckprovning och åtgärder ska ingå i relationshandlingarna, resultaten ska tydliggöras för beställaren. AMA AF 12 Beställarens fuktsakkunnige äger rätt att låta granska projekteringen och läckagesökning och tryckprovning samt åtgärder för täthet. Entreprenören ska underrätta beställaren om lämpliga tidpunkter för granskning. | ||||||
| Läckagesökning och provning | Basnivå | Teknisk specifikation | 10986:1 | |||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå god energiprestanda och förhindra fuktskador. Läckagesökning och tryckkontroller (tryckprov) verifierar vilken lufttäthet som uppnåtts. Läckagesökning kan vara av stor betydelse också för att kunna se var läckagen finns. Läckage kan till exempel ge problem i form av radon från mark, fukt på vindar eller andra kallare utrymmen eller drag. Kriterietext AMA-rubrik: Läckagesökning skall genomföras när tätskikt är fixerat och inga ytterligare håltagningar skall göras i det lufttätande skiktet. Hela byggnaden (och alla byggnader) skall provtryckas. OCH Läckagesökning ska ske med värmekamera, rökflaska, lufthastighetsgivare eller likvärda verktyg. Läckagesökningen skall dokumentera att inga lokala läckage kan medföra framtida olägenheter på grund av luftläckagets placering och omfattning. Förbättringsmöjligheter ska utredas och åtgärder vidtas. Verifierande mätningar med provtryckning ska göras när klimatskärmen är färdigställd. Uppmätt läckage ska fördelas endast på klimatskärmens area, läckage till omgivande utrymmen antal vara noll. Hela byggnaden (och alla byggnader) skall provtryckas. För större byggnader (mer än 5000 m2, A temp) kan provtryckning sektioneras efter brandcellsgränser. Dock ska alla delar provtryckas. AMA AF 12 Resultat av läckagesökning, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor före slutbesiktningen. | ||||||
| Energi- och dagsljusutredning av fönster och glaspartier, bostäder | Basnivå | Teknisk specifikation | 10988:2 | |||
Information om kriteriet Val av fönster- och glasuppbyggnad påverkar i hög grad byggnadens energianvändning och inomhusmiljö. Syftet med kriteriet är att för byggnaden skapa en bra balans mellan dagsljusinsläpp och solvärmelast, optimera dagsljus inomhus samt undvika övertemperaturer och stora värmeförluster genom fönster och glaspartier. Kriterietext AMA Hus 21 42.D Öppningskompletteringar i yttervägg [Sätt in nedanstående text] Dagsljusfaktorn ska vara ≥ 1,0 % beräknad enligt ”Bilaga 1 – Beräknings-förutsättningar solvärmelast, dagsljus och termiskt klimat”. Dagsljusfaktorn skall beräknas för rum där människor vistas mer än tillfälligtvis, exempelvis daglig samvaro, rum för matlagning, arbetsrum och rum för vila. Hall, klädkammare, våtrum etc. bedöms ej.
Solvärmelasttalet ska vara ≤ 29 W/m², golvarea i vistelserum. Kravet är en högsta accepterad nivå. Det kan krävas en lägre solvärmelast för att uppfylla kravet på operativ temperatur. Kraven på Operativ temperatur ska inte ha en lägre ambitionsnivå än: • 20 - 23 grader C huvuddelen av tiden • Lägst 18 grader C vid dimensionerande vinterutetemperatur • Högst 26 grader C under huvuddelen av tiden sommar • Högst 28 grader C under huvuddelen av tiden högsommardagar Sommar och högsommardag enligt definition av SMHI. Om detta krav kombineras med krav för inneklimat som har mer långtgående ambitionsnivåer än ovanstående punktlista, så gäller kraven som är mer långtgående. Entreprenören [eller projektören om avtalet gäller enbart projektering] ska under projekteringen utreda vilka LT-värden, g-värden, g-system värden och Uw-värden som krävs för att klara beställarens krav på solvärmelast, övertemperaturer, dagsljus och termiskt klimat. Val av glas- och solskyddslösning ska baseras på resultatet av utredningen, liksom val av fönster- och glaspartisystem. Utredningen ska samordnas med energiberäkning och bidra till beställarens krav på byggnadens energianvändning uppfylls. Arkitekten för projektet ska involveras i utredningen. Föreslagen lösning ska främja så god tillgång på dagsljus och utblick som möjligt inom ramen för beställarens krav på övertemperaturer och energianvändning. Utredningen ska redovisas i rapport som minst innehåller metodik, resultat och indatalista. Fönstrens Uw-värde ska beräknas enligt standarden SS-EN ISO 12567-1:2010 och inkludera glas, båge och karm eller vara uppmätt enligt SS-EN ISO 10077-2 inklusive SS-EN ISO 10077-1 i formatet 1230 x 1480 mm (BxH) enligt standard. Maximalt tillåtet U-värde för fönster är Uw 0,9W/m2K, lägre värde är dock önskvärd. Glaspartier och täta fyllningar i glaspartier skall beräknas enligt standarden SS-EN ISO 12567-1:2010/ AC:2010 och inkluderande glas, båge och karm eller vara beräknat enligt SS-EN ISO 12631: 2017. Maximalt tillåtet U-värde för glaspartier är Ucw 0,75W/m2K och Up 0,15 W/m2K för täta fyllningar i glaspartier, men lägre värden är önskvärt. Fönster ska minst uppfylla kraven för lufttäthet klass 4 enligt SS EN 12207:2017, lägre värde är dock önskvärd. Tester ska vara gjorda enligt SS-EN 1026:2016. Underlag till utredningen bör exempelvis vara: • A-ritningar • Omgivande miljöers påverkan på dagsljus och solvärmelast • Energibalansberäkning för hela byggnaden • Offerter från fönstertillverkare • Kyl- och värmeeffekter från VVS-projektör • Eventuellt krav på byggnadens energianvändning, till exempel Upphandlingsmyndighetens kriterier ID 11375 eller 11374 Där standardiserade arbetsbeskrivningar saknas för nya fönster och glaspartier ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monteringsteknisk riktlinje såsom från tekniskt provningsinstitut eller från branschorganisation. Med standardiserade arbetsbeskrivningar avses exempelvis AMA. Med monteringsteknisk riktlinje från branschorganisation eller liknande avses exempelvis Glasbranschföreningens Monteringstekniska kommitté, MTK, www.glascentrum-mtk.se/publikationer/. Med tekniskt provnings-institut avses exempelvis Sveriges forskningsinstitut och Innovationspartner RISE www.ri.se/sv eller motsvarande av EU godkänt testinstitut.
AMA AF 21 AFD.36 Beställarens kontroll. [Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster och fönsterdörrar".]
Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder avseende fönster och glasparter.
| ||||||
| Täthet i nya kanaler, nybyggnad | Basnivå | Teknisk specifikation | 10992:1 | |||
Information om kriteriet Luftläckaget i en isolerad otät kanal ger väsentligt högre värmeförluster än en tät kanal med samma isolering, täta kanaler främjar bättre energiprestanda. Kriterietext AMA-rubrik: Nya kanaler för luft i byggnaden ska hålla en täthet mot läckage som för cirkulära kanaler minst motsvarar täthetsklass D och för rektangulära kanaler minst motsvarar täthetsklass C enligt "AMA VVS och kyl 12", figur AMA Q/1 eller likvärdigt. (för tabell över täthetsklasser vid läckfaktor, se bilaga) Läckage ska mätas enligt standard SS-EN 1507: 2006 respektive SS-EN 12237 eller likvärdig mätmetod.
Resultat av mätningar, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor för slutbesiktningen. | ||||||
| Isolering av kanaler, nybyggnad | Basnivå | Teknisk specifikation | 10993:2 | |||
Information om kriteriet Ventilationskanaler isoleras för att begränsa temperaturförändringen på luften i kanalerna när omgivningens temperatur skiljer sig från temperaturen i kanalen. På det viset kan energiförlusterna i systemet minskas och värmeåtervinningen öka. Kanalerna isoleras även mot kondens som bildas på utsidan av kanal med kall luft förlagd i varmt utrymme och inuti kanalen om kanal med varm luft går genom ett kallt utrymme. Kriterietext AMA-rubrik: | ||||||
| Styrning av luftbehandlingsaggregat och ventilationssystem | Basnivå | Teknisk specifikation | 10996:1 | |||
Information om kriteriet Styrning av luftbehandlingsaggregat och ventilationssystemet är nödvändig för att kunna följa upp och verifiera byggnadens energianvändning och för att kunna se att beställarens krav på byggnadens prestanda har uppnåtts. Kriterietext AMA-rubrik: AMA EL 19 8 Styr- och övervakningssystem (Sätt in nedanstående text.) Entreprenören ska projektera luftbehandlingsaggregat så att följande ska kunna avläsas, styras, regleras och övervakas: • luftflöden, • lufttemperaturer, • verkningsgradsmätningar av värmeväxlare • SFP-tal (specifik fläkteffekt) på fläktar
Avläsning, styrning, reglering och övervakning ska projekteras så att det är möjligt att koppla upp luftbehandlingsaggregat mot ett överordnat fjärrkontrollerat styrsystem. Avläsning och styrning ska även kunna ske på plats. Larmgränser för avvikelser eller driftfel ska projekteras. AMA EL 19 YHB.8 Kontroll av styr- och övervakningssystem (Under denna rubrik anges hur kontroll av styrnings- och övervakningssystem ska ske). | ||||||
| Effektiva fläktaggregat och fläktar | Basnivå | Teknisk specifikation | 10963:2 | |||
Information om kriteriet Genom att ställa krav på energieffektiva ventilationssystem kan äldre, mindre effektiva fläktar som kostar mer i drift undvikas. Fläktar har hög gångtid och förbrukar därför mycket energi. Kriterietext AMA-rubrik: Ventilationssystemet ska ha en specifik fläkteleffekt (SFP) som är lägre än: Vid projekteringen och produktionen av byggnaden och dess ventilationssystem ska säkerställas att tryckfallet i ventilationssystem minimeras så att beställarens krav på specifik fläkteleffekt (SFP) kan uppnås. Beräkningar av tryckfall och specifik fläkteleffekt för projekterat system ska göras. Om endast aggregat eller aggregat och don byts ska SFPV-värdet inte överskrida: För CAV system ska SFP-värden ovan gälla vid 100 % av det projekterade/dimensionerande luftflödet. Om systemet är behovsstyrt (VAV eller DCV) gäller SFP-värden ovan vid 70 % av maximalt flöde | ||||||
| Effektiva fläktaggregat och fläktar | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | 10963:2 | |||
Information om kriteriet Genom att ställa krav på energieffektiva ventilationssystem kan äldre, mindre effektiva fläktar som kostar mer i drift undvikas. Fläktar har hög gångtid och förbrukar därför mycket energi. Kriterietext AMA-rubrik: Ventilationssystemet ska ha en specifik fläkteleffekt (SFP) som är lägre än: Vid projekteringen och produktionen av byggnaden och dess ventilationssystem ska säkerställas att tryckfallet i ventilationssystem minimeras så att beställarens krav på specifik fläkteleffekt (SFP) kan uppnås. Beräkningar av tryckfall och specifik fläkteleffekt för projekterat system ska göras. Om endast aggregat eller aggregat och don byts ska SFPV-värdet inte överskrida: För CAV system ska SFP-värden ovan gälla vid 100 % av det projekterade/dimensionerande luftflödet. Om systemet är behovsstyrt (VAV eller DCV) gäller SFP-värden ovan vid 70 % av maximalt flöde | ||||||
| Verkningsgrad för värmeväxlare i från- och tilluftssystem | Basnivå | Teknisk specifikation | 10966:1 | |||
Information om kriteriet En hög verkningsgrad på värmeväxlaren är avgörande för att värmeväxlaren ska kunna bidra till ett energieffektivt och energibesparande värmesystem i byggnaden. Kriterietext AMA-rubrik: AMA VVS & kyl 19 57 Luftbehandlingssystem QF Värmeväxlare (Sätt in nedanstående text.) Värmeväxlare i från- och tilluftssystem ska ha en "torr" temperaturverkningsgrad enligt nedan vid full återvinning. Torrtemperaturverkningsgraden ska uppnås vid frånluftstemperaturen +25 grader C och 27 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +5) samt uteluft + 5 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde och utan inverkan av kondensering, påfrysning eller avfrostning. Verkningsgrad ska även redovisas vid frånluftstemperaturen +22 grader C och 40 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +8) samt uteluft -10 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde inklusive inverkan av kondensering, påfrysning och avfrostning. Entreprenören ska se till att beställaren vid överlämningen får skötselanvisningar och informeras om hur värmeväxlaren ska driftas och underhållas för att verkningsgraden ska kunna upprätthållas. Exempelvis så ska utförliga metoder för hur avfrostning ska ske finnas.
• För plattvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 75%. För värmeväxlare av typ mot- och korsström ska instruktioner för avfrostning bifogas. • För batterivärmeväxlare och värmerörsväxlare (med eller utan fasövergång): Verkningsgrad om minst 70%. Innehåll i överföringsmediet redovisas. • För roterande- och för kammarvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 80%. I beräkning av verkningsgraden ska läckage- och renblåsningsflöde (från tilluftssidan till frånluftssidan) räknas in. Renblåsningsflöde ska redovisas. Tryck för att säkerställa rätt läckageriktning (tillsatsstrypning) ska redovisas. Entreprenören har garantiåtagande om minst 5 år att lukt och orenhet i frånluft (så som rök och matos etcetera) inte läcker till tilluften.
Frånluftsflödet ska vara injusterat till ett något högre värde än tilluftsflödet, obalansen får inte vara högre än 10 %. I slutbesiktningen kommer mätning och redovisning av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrader att ingå. AMA VVS & kyl 19 YHB.57 Kontroll av luftbehandlingssystem (Under rubriken anges ovanstående stycke nummer 1, 4 och 5.) | ||||||
| Verkningsgrad för värmeväxlare i från- och tilluftssystem | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | 10966:1 | |||
Information om kriteriet En hög verkningsgrad på värmeväxlaren är avgörande för att värmeväxlaren ska kunna bidra till ett energieffektivt och energibesparande värmesystem i byggnaden. Kriterietext AMA-rubrik: AMA VVS & kyl 19 57 Luftbehandlingssystem QF Värmeväxlare (Sätt in nedanstående text.) Värmeväxlare i från- och tilluftssystem ska ha en "torr" temperaturverkningsgrad enligt nedan vid full återvinning. Torr temperaturverkningsgraden ska uppnås vid frånluftstemperaturen +25 grader C och 27 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +5) samt uteluft + 5 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde och utan inverkan av kondensering, påfrysning eller avfrostning. Verkningsgrad ska även redovisas vid frånluftstemperaturen +22 grader C och 40 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +8) samt uteluft -10 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde inklusive inverkan av kondensering, påfrysning och avfrostning. Entreprenören ska se till att beställaren vid överlämningen får skötselanvisningar och informeras om hur värmeväxlaren ska driftas och underhållas för att verkningsgraden ska kunna upprätthållas. Exempelvis så ska utförliga metoder för hur avfrostning ska ske finnas.
• För plattvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 80%. För värmeväxlare av typ mot- och korsström ska instruktioner för avfrostning ska bifogas. • För batterivärmeväxlare och värmerörsväxlare (med eller utan fasövergång): Verkningsgrad om minst 75%. Innehåll i överföringsmediet redovisas. • För roterande- och för kammarvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 85%. I beräkning av verkningsgraden ska läckage- och renblåsningsflöde (från tilluftssidan till frånluftssidan) räknas in. Renblåsningsflöde ska redovisas. Tryck för att säkerställa rätt läckageriktning (tillsatsstrypning) ska redovisas. Entreprenören har garantiåtagande om minst 5 år att lukt och orenhet i frånluft (så som rök och matos etcetera) inte läcker till tilluften.
Frånluftsflödet ska vara injusterat till ett något högre värde än tilluftsflödet, obalansen får inte vara högre än 10 %. I slutbesiktningen kommer mätning och redovisning av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrader att ingå. AMA VVS & kyl 19 YHB.57 Kontroll av luftbehandlingssystem (Under rubriken anges ovanstående stycke nummer 1, 4 och 5.) | ||||||
| Pumpar och rör | Basnivå | 10994:2 | ||||
Information om kriteriet Genom att ställa krav på pumparnas energieffektivitet kan äldre, mindre effektiva pumpar undvikas. Ställs högre krav påskyndas skiftet till än mer energieffektiv pump. Pumpar har hög gångtid och förbrukar därför mycket energi. Därför ställs krav på energieffektivitet samt nivåer för värmesystem. Stora värmeförluster kan ske genom rördragningar om dessa inte är tillräckligt isolerade. Kondens som kan leda till fuktskador kan uppstå utan isolering eller med felaktigt utförd isolering. Kriterietext AMA-rubrik: AMA Hus 14 Tryckfall i (värme-) ledningar får högst uppgå till 100 Pa/m och tryckfall i hela anläggningen inkl. filter, värmeväxlare m.m. får högst uppgå till 30 MPa. Isolering av rör för värmesystem och tappvattensystem skall minst uppfylla isolerklass enligt Branschstandard Teknisk Isolering, rekommendationer på isolerklasser för rörinstallationer, version 2020-03-30. Även branschstandardens övriga rekommendationer skall efterlevas, exempelvis gällande kondensrisk. Köldbryggor från rörupphängningar skall beaktas och i möjligaste mån undvikas. Detta krav avser situationer där rörinstallationerna ej omfattas av brand- eller ljudkrav som påverkar rörisoleringens utformning. Om värmeförluster från varmvattensystemet (tappvarmvatten och uppvärmning) beräknas tillgodogöras byggnadens uppvärmning (och kraven på byggnaden därför nås) så ska värmeförlusterna från varmvattensystemet totalt ändå hållas under 4kWh/m2 Atemp. Så långt möjligt ska rör för tappvarmvattencirkulation (VVC) samisoleras med rör för tappvarmvatten (VV) men får inte samisoleras med kallvatten. | ||||||
| Pumpar och rör | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | 10994:2 | |||
Information om kriteriet Genom att ställa krav på pumparnas energieffektivitet kan äldre, mindre effektiva pumpar undvikas. Ställs högre krav påskyndas skiftet till än mer energieffektiv pump. Pumpar har hög gångtid och förbrukar därför mycket energi. Därför ställs krav på energieffektivitet samt nivåer för värmesystem. Stora värmeförluster kan ske genom rördragningar om dessa inte är tillräckligt isolerade. Kondens som kan leda till fuktskador kan uppstå utan isolering eller med felaktigt utförd isolering. Kriterietext AMA-rubrik: AMA Hus 14 Tryckfall i (värme-) ledningar får högst uppgå till 50 Pa/m och tryckfall i hela anläggningen inkl. filter, värmeväxlare m.m. får högst uppgå till 25 MPa. Isolering av rör för värmesystem och tappvattensystem skall minst uppfylla isolerklass enligt Branschstandard Teknisk Isolering, rekommendationer på isolerklasser för rörinstallationer, version 2020-03-30. Även branschstandardens övriga rekommendationer skall efterlevas, exempelvis gällande kondensrisk. Köldbryggor från rörupphängningar skall beaktas och i möjligaste mån undvikas. Detta krav avser situationer där rörinstallationerna ej omfattas av brand- eller ljudkrav som påverkar rörisoleringens utformning. Om värmeförluster från varmvattensystemet (tappvarmvatten och uppvärmning) beräknas tillgodogöras byggnadens uppvärmning (och kraven på byggnaden därför nås) så ska värmeförlusterna från varmvattensystemet totalt ändå hållas under 4kWh/m2 Atemp. Så långt möjligt ska rör för tappvarmvattencirkulation (VVC) samisoleras med rör för tappvarmvatten (VV) men får inte samisoleras med kallvatten. | ||||||
| Givare och mätare | Basnivå | Teknisk specifikation | 10995:1 | |||
Information om kriteriet Mätning är nödvändig för att kunna följa upp och verifiera byggnadens energianvändning och se att beställaren krav på byggnaden har uppnåtts, mätinstrument är då en förutsättning. Kriterietext AMA-rubrik: Byggnaden ska projekteras och byggas med givare och mätare samt beräkningsmöjligheter enligt nedan. Mätning ska kunna ske utifrån separata givare och mätare för varje energibärare som levererar energi. Huvudgivare och mätare ska finnas i den byggnad som mottar energileveransen. I varje byggnad som mottar energi via mottagningsbyggnaden så ska undermätare och givare installeras. Genom givare och mätare ska verksamheters och brukares energianvändning kunna skiljas från byggnadens fastighetsenergi och energi för uppvärmning. Givares och mätares noggrannhet får avvika med maximalt 3 % vid nominellt flöde. AMA EL 12 Givare och mätare ska projekteras in så att man genom mätning kan få fram värden för, eller på grundval av mätvärden och andra tillgängliga värden beräkna fram värden för:
Övrig energianvändning:
Vatten användning:
En instruktion för avläsning av varje givare och mätare ska finnas och ingå i överlämningen. En instruktion för hur värden för ovanstående punkter kan tas fram genom avläsning eller beräkningar grundade på givar- och mätvärden och andra värden ska tas fram och ingå i överlämningen till beställaren. | ||||||
| Kompetens klimatansvarig | Basnivå | Kvalificeringskrav | 11487 | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.) Kriterietext (Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!) Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid. Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet. Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör. (Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!) Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. | ||||||
| Krav på minskad klimatpåverkan - totalentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | 11489 | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från hela projektet, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma förändringar. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna Entreprenören ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
| Krav på minskad klimatpåverkan - totalentreprenad | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | 11489 | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från hela projektet, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma förändringar. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna Entreprenören ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 1: 2020-12-07, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
| Krav på minskad klimatpåverkan - totalentreprenad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | 11489 | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från hela projektet, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma förändringar. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna Entreprenören ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
| Handlingsplan/projekteringsbeskrivning minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | 11492 | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. Kriterietext Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten/entreprenören ska:
| ||||||
| Säkerställ klimatkrav i betonghantering | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | 11491 | |||
Information om kriteriet Valet av betongkvalitet har en betydande påverkan på ett projekts totala klimatpåverkan. Syftet med detta kontraktsvillkor är att säkerställa den låga klimatpåverkan som valts i projekteringen eller tidigare, genom val av betongkvalitet med lägre klimatpåverkan. Begränsningen vid val av betong är ofta den satta tidplanen med krav på uttorkningstider. Genom att i god tid planera för den kravställda betongkvaliteten ges förutsättningar att efterleva kravet. För siffersatta krav på minskad klimatpåverkan finns andra krav som bör användas. Kriterietext (OBS till beställaren: För AMA-rubricering, var god se under information om kravet.) I produktionsskedet (byggskedet / när byggnader med mera byggs) gäller följande: Betongkvaliteter som är föreskrivna i styrande handlingar får inte ändras till varianter som medför högre, eller har högre klimatpåverkan. Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för att uppnå lägre energianvändning och klimatpåverkan ifrån och i samband med uttorkning. Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för föreskrivna betongkvaliteter. Tidplanerna ska tas fram i ett tidigt skede i samverkan mellan entreprenör och betongleverantör. | ||||||
| Lagstadgad klimatdeklaration | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | 11493 | |||
Information om kriteriet Från och med 2022-01-01 är det lagkrav på att klimatdeklaration ska vara upprättad inför slutbesked. Detta gäller, med vissa undantag, för alla nya byggnader. För krav på siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Kriterietext Entreprenören ska till beställaren, leverera färdigställd förlaga till klimatdeklaration. Uppdraget avser de av beställaren specificerade byggnaderna. Med färdigställd förlaga till klimatdeklaration menas en förlaga som kan användas till registrering av lagstadgad klimatdeklaration. Förlagan ska inkludera alla nödvändiga uppgifter (inklusive data och information) som behövs för att upprätta klimatdeklaration enligt Boverkets formulär. Förlagan till klimatdeklarationen ska uppfylla samma lag, förordning och Boverkets föreskrift som gäller för klimatdeklaration enligt lag. Förlagan till klimatdeklaration ska levereras till beställaren senast inför slutbesiktning. | ||||||
| Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper | Basnivå | Teknisk specifikation | 10935:3 | |||
Information om kriteriet Många kemiska ämnen har välkända negativa effekter på både vår hälsa och naturen. Det saknas dock fortfarande mycket kunskap om hur olika kemikalier och hur kombinationer av olika kemikalier påverkar miljön och människors hälsa. Ju fler kemiska produkter som används desto svårare är det att begränsa risker och oönskade effekter på människors och djurs hälsa och andra effketer i naturen. Olika kemikalier har även återfunnits på platser som är geografiks mycket långt bort (så som på Antarktis) från närmsta anvädningsområde. Det visar att spridningen är svår att begränsa. För att minska oönskade alvarliga effekter och risker med att människor och natur exponeras för en mängd olika miljö- och hälsofarliga ämnen måste användningen av sådana ämnen minska. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.] Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden/anläggningen ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa. [OBS till beställaren! Vid anläggningsbyggnad ska följande mening tas bort då den endast gäller husbyggnad!] Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (basnivå). Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan. Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen. | ||||||
| Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | 10935:3 | |||
Information om kriteriet Många kemiska ämnen har välkända negativa effekter på både vår hälsa och naturen. Det saknas dock fortfarande mycket kunskap om hur olika kemikalier och hur kombinationer av olika kemikalier påverkar miljön och människors hälsa. Ju fler kemiska produkter som används desto svårare är det att begränsa risker och oönskade effekter på människors och djurs hälsa och andra effketer i naturen. Olika kemikalier har även återfunnits på platser som är geografiks mycket långt bort (så som på Antarktis) från närmsta anvädningsområde. Det visar att spridningen är svår att begränsa. För att minska oönskade alvarliga effekter och risker med att människor och natur exponeras för en mängd olika miljö- och hälsofarliga ämnen måste användningen av sådana ämnen minska. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation. Vid anläggningsbyggnad gäller endast basnivån, detta är avancerad nivå och tillämpas endast för husbyggnad.] Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa. Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (avancerad nivå). Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan. Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen. | ||||||
| Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper, hantering av avsteg | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | 10936:2 | |||
Information om kriteriet Behov av att hantera avsteg från kraven på miljö- och hälsofarliga ämnen kan uppstå då vissa material, varor eller kemiska produkter inte kan ersättas. För att hantera avsteg och begränsa dessa till enstaka undantagsfall behövs en skrivning i kontraktet med entreprenören. Här kallar vi avsteg som accepterats av beställaren för undantag. Avsteg som beställaren ej accepterat kallas avvikelser. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.] Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska följa beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper. Mindre avsteg som avser material, varor och kemiska produkter, kan i undantagsfall komma att accepteras. Entreprenören/Konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska informera beställaren om varje förslag på undantag. Varje förslag ska skriftligen dokumenteras och motiveras av entreprenören/konsulten. För varje material, vara eller kemisk produkt som föreslås ska också innehållsdeklaration redovisas. Beställaren äger rätten att besluta om undantaget ska accepteras. entreprenören/konsulten ska dokumentera beslutade undantag i logg eller system för hanterade och inbyggda material, varor och kemiska produkter. Avsteg som accepterats av beställaren kallas undantag. | ||||||
| Innehållsdeklarationer | Basnivå | Teknisk specifikation | 10937:2 | |||
Information om kriteriet Utan krav på innehållsdeklaration riskerar övriga krav på vad material, varor eller kemiska produkter inte får innehålla, att bli meningslösa krav. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.] Material, varor och kemiska produkter ska ha information om innehåll. Entreprenör/konsult [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska från leverantör eller tillverkare efterfråga innehållsdeklarationer för använda material, varor och kemiska produkter. Entreprenör/konsult kan även säkerställa hos ett bedömningssystem att innehållsdeklaration finns. Ett sådant bedömningssystem ska då vara BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHusMiljödata eller ett motsvarande system som avser bedömningar av materials, varors och i kemiska produkters innehåll, dess egenskaper och risker för miljö och hälsa. Innehållsdeklarationer kan finnas i byggvarudeklaration, miljövarudeklaration, produktblad eller säkerhetsdatablad. Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper om dessa ämnen överstiger eller är lika med en halt om 0,1 viktprocent. För ämnen som har specifika koncentrationsgränser angivna i CLP så gäller i stället att de angivna specifika koncentrationsgränserna ska tillämpas i stället för den generella haltgränsen om 0,1 viktprocent. Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten). Med ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper avses de som anges i bilaga Tabell 2 Egenskaper och ämnen som ej får förekomma i Upphandlingsmyndighetens krav "Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper KravID 10935”.
| ||||||
| System för bedömning, samt loggning av material, varor och kemiska produkter | Basnivå | Teknisk specifikation | 10938:2 | |||
Information om kriteriet För att beställaren ska ha möjlighet att kontrollera om krav på miljö- och hälsofarliga ämnen har följts behövs en systematisk dokumentation. Den systematiska dokumentationen behöver innehålla information om de varor, material och kemiska produkter som byggs in eller används i projektet. Hur dokumentationen ska systematiseras och vad den bör innehålla behöver då styras upp. Det sker här genom att det ska finnas ett system för bedömning, samt loggning av material, varor och kemiska produkter Kriterietext [För AMA-rubriker, var god se under fliken /rubriken tillämpningsinformation] Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska innan produktionen (eller projekteringen) påbörjas, ha tillgång till ett digitalt system för bedömning och loggning enligt Beställarens anvisningar nedan. Entreprenören/konsulten ska meddela beställaren när ett sådant system till fullo är upprättat. Systemet för bedömning och loggning ska som minst
Varje projektspecifik logg ska minst innehålla:
Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ansvarar för att loggning sker enligt de av punkterna A-M ovan, som Entreprenören/konsulten har rådighet över. Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska ha rutiner för bedömning och hantering av material, varor och kemiska produkter så att information om dessa förs in i den aktuella projektspecifika loggen. Bedömning och loggning ska ske genom hela projektet och byggprocessen. Den projektspecifika loggen med all loggad information ska
[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör Entreprenör!] Entreprenören ska efter slutbesiktning och vid slutredovisning av byggprojekt avsätta tid för att utbilda driftorganisationen i samband med överlämnandet. Entreprenören ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat. [OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör konsult!] Konsulten ska inför slutredovisning av uppdrag, eller vid överlämning till annan part, avsätta tid för att utbilda beställarens personal, alternativ den part beställaren anger. Konsulten ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat. | ||||||
| Vattenbesparande armaturer | Basnivå | Teknisk specifikation | 10495:1 | |||
Information om kriteriet Vatten och energibesparande produkter kräver nya innovativa lösningar. Resurser ska på ett effektivt sätt användas, och det kan förbättras genom tekniska lösningar för kök och badrum. Hållbarhetskriterier ska användas för att ställa krav på totalentreprenader eller att ha som grund för ett miljöprogram för totalentreprenad. Kriterierna syftar till att bidra till att lyfta prestanda inom energi- och miljöområdet vid nybyggnad genom att välja vattenarmaturer som förbrukar mindre vatten och energi. Innovativa lösningar som beröringsfria sensorer till duschsystem med flödeskontroll men även vanor och beteenden ska resultera i vattenbesparing. Kriterietext Snålspolande armaturer och WC ska väljas • Diskbänksblandare med flöde 0,2 l/s (12 l/min) • Tvättställsblandare med flöde 0,1 l/s ( 6 l/min) • Snålspolande WC-stolar med 4 l/stor spolning och 2 l/liten spolning Vatten armaturer skall uppfylla energiklass A enligt Svenska Institutet för Standarder SIS/TK 519, Energimärkning av tappvattenarmatur eller motsvarande. Rörsystemet skall dimensioneras för att kunna leverera erforderliga flöden till snålspolande armaturer. | ||||||
| Skydd av yt- och grundvatten | Basnivå | Teknisk specifikation | 10497 | |||
Information om kriteriet Kriterietext Produktionen ska inte påverka yt- eller grundvatten negativt genom grumling eller föroreningar. Det ska finnas dokumenterade rutiner för förebyggande insatser samt dokumenterade rutiner för hantering av avvikelser. Dessa rutiner ska gälla för respektive byggplats. | ||||||
| Dagvattenomhändertagande | Basnivå | Teknisk specifikation | 10496 | |||
Information om kriteriet Kriterietext Projektering för omhändertagande av dagvatten. Dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor ska omhändertas lokalt. Lösningar för sådant omhändertagande ska projekteras . Entreprenören / Konsulten ska redovisa den miljömässiga och tekniska bedömningen för beställaren i de fall bedömningen har gjorts att det inte är miljömässigt och tekniskt möjligt att omhänderta dagvattnet lokalt. | ||||||
| Förebyggande arbete mot spill och läckage | Basnivå | Teknisk specifikation | 10510 | |||
Information om kriteriet Kriterietext Kemiska produkter och bränslen ska under byggtiden förvaras och hanteras så att spill och läckage till mark, vatten eller avlopp förhindras.
| ||||||
| Drivmedelstankar | Basnivå | Teknisk specifikation | 10513 | |||
Information om kriteriet Kriterietext Drivmedelstankar ska vara skyddade från påkörning och vara uppställda så att läckage ej når dagvattenbrunnar och vattendrag | ||||||
| Rutiner för hantering av spill och läckage | Basnivå | Teknisk specifikation | 10511 | |||
Information om kriteriet Kriterietext Avseende spill och läckage till mark, vatten eller avlopp så ska det under produktionen finnas dokumenterade rutiner om förebyggande insatser och insatser vid avvikelser. Sådana rutiner ska vara beskrivna för respektive byggplats. De ska finnas i ett kvalitets- eller miljöledningssystem, eller i en objektsanpassad miljöplan eller annan motsvarande beskrivning som styr arbetet på byggplatsen. Rutinerna ska redovisas till beställaren innan produktionen påbörjas, senast ___ (datum).
| ||||||
| Magnetisk flödestäthet, vid totalentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | 10546:1 | |||
Information om kriteriet Kravet minskar risken för förhöjda nivåer av magnetiska fält. Långsiktig exponering för magnetiska fält kan öka risken för leukemi hos barn. Kriterietext Entreprenören ska:
| ||||||
| Mät och kontrollplan för ljud och buller | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | 10540 | |||
Information om kriteriet Kriteriet används för att säkerställa att uppsatta ljudkrav efterlevs. Kriterietext Entreprenör ska, i samråd med Beställaren upprätta mät- och kontrollplan för ljud och buller. Ljudsakkunnig ska anlitas för samråd om kontroll- och mätprogram. | ||||||
| Ljudklass för konstruktioner | Basnivå | Teknisk specifikation | 10535 | |||
Information om kriteriet Minimering av buller är en viktig komponent för att åstadkomma en god boendemiljö. Kriterietext Ljudklass B, enligt standard SS 25267:2015 Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Bostäder (inklusive uppdateringar och rättelser) eller likvärdig standard ska uppfyllas för lägsta vägda standardiserade ljudnivåskillnad för konstruktioner som avskiljer lägenhet från omgivande lägenhet, lokal eller andra utrymmen, högsta stegljudsnivå samt dimensionerande inomhusljudnivå från trafik tillsammans med andra yttre ljudkällor.
| ||||||
| Ljudklass för installationer | Basnivå | Teknisk specifikation | 10536 | |||
Information om kriteriet Höga ljudnivåer orsakade av buller från installationer anmäls ofta till Miljö- och hälsoskyddsnämnden, med rätt kunskap och planering kan ljudstörningarna undvikas. Kriterietext Ljudklass B, enligt standard SS 25267:2015 (Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder. Standarden med rättelser och uppdateringar) respektive SS 2268:2007+T1:2017 (Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell) ska uppfyllas avseende installationer. | ||||||
| Ljudisolering mellan rum i samma bostad | Basnivå | Teknisk specifikation | 10537 | |||
Information om kriteriet Hållbarhetskrav på ljudisolering mellan rum i samma bostad är ett krav som återfinns i många miljömärkningar med syfte att bostäder med fler än ett rum ska få tillgång till sovrum med god ljudisolering. Kriterietext Skiljekonstruktioner mellan rum inom samma bostad ska projekteras enligt Ljudklass B, standard SS 25267:2015 (Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – bostäder. Standarden med rättelser och uppdateringar). | ||||||
| Begränsning av byggbuller | Basnivå | Teknisk specifikation | 10544 | |||
Information om kriteriet Kriteriet används för att säkerställa att projektet efterlever Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser. Kriterietext Entreprenören ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att klara Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser NFS 2004:15, samt kontrollera att de genomförs. | ||||||
| Skydd av materialet | Basnivå | Teknisk specifikation | 10512 | |||
Information om kriteriet Kriterietext Byggvaror, kemiska produkter och material ska förvaras på ett sådant vis så de inte skadas eller drar åt sig fukt eller smuts. | ||||||
| Skydd av hålrum | Basnivå | Teknisk specifikation | 10514 | |||
Information om kriteriet Kriterietext Ventilationskanaler, don och ventilationsaggregat och rör ska under hela byggtiden skyddas från smuts och andra föroreningar. Hål i håldäcksbjälklag, öppna ändar och don på monterade kanaler, rör med mera ska skyddstäckas, och kontrolleras så att de är rena innan montering esker av ventilationssystemet eller andra system eller konstruktioner. | ||||||
| Avfallssamordnare, kompetens | Basnivå | Kvalificeringskrav | 10516:2 | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för god kvalitet på avfallssamordningen, något som kräver kunskap, erfarenhet och branschgemensamma kompetenskrav. Kriterietext För respektive byggplats ska det finnas en eller flera avfallssamordnare. Avfallssamordnaren ska kunna påverka aspekter som har med resurs- och avfallshantering i projektet och inköp till projekten. Entreprenören ska säkerställa att avfallssamordnare har kompetens och erfarenhet om:
Den eller de personer som arbetar som avfallssamordnare ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter:
Anbudet ska särskilt visa hur avfallssamordnaren har genomfört projekt med ansvar för avfallshantering inom byggprojekt och där avfall har källsorterats i olika fraktioner samt kännedom om aktuella system för återanvändning och återvinning. Projekten ska ha utförts under de senaste 5 (5) åren och ska till omfattning och innehåll likna efterfrågade tjänster med angivande av referenser. Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är avfallssamordnare på respektive byggarbetsplats. Om avfallssamordnaren byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas. | ||||||
| Obligatorisk kontroll | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||
Information om kriteriet Kriterietext Entreprenören ska ansvara för att radonmätning utförts. Mätning och tolkning av resultat ska utföras enligt aktuella föreskrifter från myndigheter. Dessa ska dokumenteras och överlämnas till beställaren. | ||||||
| Utformning av drift och underhållsinstruktioner | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | 10551 | |||
Information om kriteriet Kriterietext Entreprenören ska utforma drift- och underhållsinstruktioner samt underhållsplan för fastigheten på så vis att dessa är lätta att förstå och går att uppdatera med eventuella förändringar och avvikelser som skett under produktionsskedet. Informationen ska minst innehålla följande delar:
| ||||||
| Dokumentation av drift och underhållsinstruktioner | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | 10559 | |||
Information om kriteriet Kriterietext Entreprenören ska senast vid slutbesiktningen till förvaltningsorganisationen över-lämna uppdaterade och aktuella drifts- och underhållsinstruktioner för fastigheten. Informationen ska minst innehålla följande •- Miljöanpassad skötselplan för grönytor på tomten •- Skötselinstruktioner för energieffektiv drift •- Skötsel av filter för bibehållande av ventilationseffektivitet •- Information om sortering/ hantering av hushållens avfall •- Instruktioner för omhänder-tagande av farligt avfall •- Skötselinstruktioner för att upprätthålla byggnadens beständighet. | ||||||
| Miljöplan projektering till beställaren | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | 10552 | |||
Information om kriteriet Kriterietext Entreprenören ska, senast två veckor före slutbesiktning, till beställarens ombud överlämna en undertecknad "Miljöplan Projektering" uppdaterad med de avvikelser som skett under produktionen. | ||||||
| Avfallsmängder, nybyggnad | Basnivå | Teknisk specifikation | 10517:2 | |||
Information om kriteriet Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för nybyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer. Kriterietext Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 37 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea). Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start. I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall. Följande räknas inte in som byggavfall (undantag) Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. Rapportering Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder. Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] | ||||||
| Avfallsmängder, nybyggnad | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | 10517:2 | |||
Information om kriteriet Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för nybyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer. Kriterietext Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 30 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea). Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start. I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall. Följande räknas inte in som byggavfall (undantag) Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. Rapportering Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder. Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]
| ||||||
| Avfallsmängder, nybyggnad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | 10517:2 | |||
Information om kriteriet Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för nybyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer. Kriterietext Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 20 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea). Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start. I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall. Följande räknas inte in som byggavfall (undantag) Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. Rapportering Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder. Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen! | ||||||
| Material- och avfallshanteringsplan | Basnivå | Teknisk specifikation | 11503 | |||
Information om kriteriet Detta krav används för att skapa en effektiv material-, resurs- och avfallshantering i byggprojekt, samt vid rivningsprojekt. Olika faser i projekt omfattar olika typer av material, resurser och avfall och kräver därmed olika typer av hantering, varför en plan behövs för att hantera ändrade förutsättningar och möjligheter samt säkerställa underlag för mätning, egenkontroll och statistik för uppföljning. Kriterietext Entreprenören ska ta fram en material- och avfallshanteringsplan som ska syfta till att uppnå en resurseffektiv hantering av resurser, material, spill och avfall och minska miljö- och klimatpåverkan under projektets olika faser. Avfall ska förebyggas genom att ange i material- och avfallshanteringsplanen att material som inte använts inom projektet, inklusive spill från installationer, ska omhändertas. Sådant material ska inte bli avfall. Vid ombyggnation, renovering eller tillbyggnad ska material- och avfallshanteringsplanen utgå ifrån slutsatserna och rekommendationer från materialinventeringsrapporten. Entreprenören ska i material- och avfallshanteringsplanen redovisa sorteringsrutiner samt hur material från materialinventeringen bedöms möjliga att återanvända respektive återvinna samt vilken rivningsmetod som lämpar sig bäst för att möjliggöra återanvändning och återvinning. Material- och avfallshanteringsplanen ska ge stöd i mätning och förande av statistik inom projektet så att egenkontroll och uppföljning av beställarens krav underlättas. Material- och avfallshanteringsplanen ska minst innehålla följande instruktioner, rutiner och åtgärder:
Entreprenören ska [före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen], lämna ett förslag till material- och avfallsplan till beställaren. Den slutliga material- och avfallshanteringsplanen fastställs i samråd med beställaren. | ||||||
| Resurser och avfall - Sortering i fraktioner och statistik | Basnivå | Teknisk specifikation | 11504 | |||
Information om kriteriet Kravet syftar till att öka graden av återanvändning och återvinning, samt att minska avfallsmängderna och bidra till en ökad cirkularitet av resurser. Kravet syftar också till att dokumentera material- och avfallsmängder. Tillgång till resurs- och avfallsstatistik för sorterade avfallsfraktioner är en förutsättning för att kunna bedöma om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder, material- och avfallshantering har uppfyllts. Kriterietext Entreprenören ska vid genomförandet av projektet systematiskt sortera överblivna material, resurser och byggavfall, inklusive spill från installationer. Fraktioner Sortering ska göras av minst följande fraktioner:
Uppdelning i fraktioner och sortering ska därutöver utgå ifrån om inventering ger underlag för fler fraktioner av vissa materialslag och uppdelning i olika kvaliteter, vilket kan anges i material- och avfallshanteringsplanen och materialinventeringen (i förekommande fall). Om projektet omfattar arbeten i befintliga byggnader ska sortering också utformas baserat på slutsatser och rekommendationer från materialinventeringen eller dess rapport (KravID 11502). Sådana slutsatser och rekommendationer kan också vara inarbetade i Material- och avfallshanteringsplanen (KravID 11503). Entreprenören ska då säkerställa att eventuellt tillkommande fraktioner läggs till på listan för aktuellt materialslag, till exempel om glas eller trä ska särskiljas i olika fraktioner. Sortering på plats och enligt arbetsplatsdispositionsplanen (APD-plan) Avfallssorteringen ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Plats för sortering ska anges i arbetsplatsdispositionsplanen (APD). Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får eftersortering ske på annan plats, vilket ska motiveras och dokumenteras i material-och avfallshanteringsplan. När dispens krävs ska ett sådant godkännande från tillsynsmyndighet, Naturvårdsverket, finnas tillgängligt och ska kunna kontrolleras. Entreprenören ska möjliggöra en effektiv och arbetsmiljösäker hantering och sortering av material och avfall. Dokumentation och statistik Entreprenören ska dokumentera och redovisa statistik per fraktion, det vill säga mängder av resurser, material och avfall enligt ovan angivna fraktioner så att en bedömning om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder och material och avfallshantering har uppfyllts. Statistiken ska även omfatta mängder av sådana varor och material som beställts för projektet men som inte använts. Mängder av dessa varor och material som har återanvänts respektive avfallsfraktioner som har lämnats till materialåtervinning ska anges. Statistiken omfattar inte returer. Dokumentation av resurs- och avfallsstatistik ska ske löpande under projektet. Rapportering av sammanställd avfallsstatistik ska ske vid projektets slut. Statistiken ska redovisa hur stor andel av respektive avfallsfraktion som har blivit omhändertagen för till exempel materialåtervinning respektive energiutvinning. Avvikelser Om avvikelser sker i form av uppdelning i färre fraktioner eller användning av fraktionen "blandat avfall" för eftersortering ska varje avvikelse från listade fraktioner ovan motiveras särskilt och godkännas skriftligt av beställaren i material- och avfallshanteringsplan, till exempel om fraktionen är förorenad. Krävs dispens eller tillstånd av tillsynsmyndigheter ska godkänd dispensansökan eller givet tillstånd finnas och redovisas. | ||||||
| Resurser och avfall - Sortering av plastfraktioner | Basnivå | Teknisk specifikation | 11505 | |||
Information om kriteriet Kravet syftar till att ge stöd i att sortera ut och specificera de stora plastflödena inom byggverksamheten för att möjliggöra återvinning och en ökad materialåteranvändning av plast som ingår i bygg-och rivningsavfall. Kriterietext Entreprenören ska vid genomförandet av projektet källsortera plastfraktioner som ingår i byggprodukter som kan möjliggöra återvinning och materialåteranvändning av plastmaterial. Minst följande plastfraktioner ska sorteras separat för att möjliggöra en ökad återvinning av plast:
Entreprenören ska i upprättad material- och avfallshanteringsplan planera för att möjliggöra källsortering av plast samt kunna redovisa hur fraktioner omhändertas för att möjliggöra att olika plastsorter kan sorteras ut. I material - och avfallshanteringsplanen ska det framgå när under byggproduktionens olika skeden som sortering av olika plastfraktioner ska ske. Rutinerna ska omfatta tillgång av utsorteringskärl till relevanta fraktioner under hela byggproduktionen. Planeringen ska även omfatta hur materialåtervinning av plast kan omhändertas i nästa led av ansvarig avfallsentreprenör i projektet. För spill från installationer kan till exempel återtagande prioriteras då det kan ha större förutsättningar för att öka materialåtervinningen, till exempel för golv, rör och isolering. Om entreprenören bedömer att en plastfraktion inte är relevant att sortera separat enligt ovan, om uppdelning sker i färre fraktioner eller om fraktionen ”blandat avfall” används för eftersortering ska detta skriftligen godkännas av beställaren. Om entreprenören har en godkänd dispens från tillsynsmyndigheten ska denna finnas och kunna kontrolleras. Kontaktuppgifter till ansvarig avfallsentreprenör alternativt leverantör vid återtag av spill, ska finnas. Plast som samlas in för att förberedas för återanvändning eller till återvinning får inte gå direkt till förbränning enligt avfallsförordningen och förbud mot förbränning av separat insamlat avfall. Entreprenören ska på begäran rapportera mängden insamlad plast (kg) för aktuellt projekt uppdelat per plastfraktion och uppdelat på mottagande avfallsentreprenör och/eller återvinningsentreprenör. Avfallssortering ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får sortering ske på annan plats, i så fall ska motivering för detta dokumenteras och beslut tas tillsammans med beställaren och tillstånd ska kunna kontrolleras. | ||||||
Kriterierna kan användas för att ställa krav på totalentreprenader eller att ha som grund för ett miljöprogram för totalentreprenad. Kriterierna syftar att bidra till att lyfta prestandan inom energi- och miljöområdet vid nybyggnad.
Med flerbostadshus menas här en byggnad med minst tre bostadslägenheter men med en sammanlagd area (A temp) på över 100 kvadratmeter.
Energikraven bör alltid användas tillsammans med Upphandlingsmyndighetens kriterier för inneklimat och fuktsäkerhet som återfinns i kriteriebiblioteket och "wizarden". Inneklimat och fuktsäkerhet måste ha högsta prioritet.
Om en och samma byggnad innehåller också annat än bostäder så bör de övergripande värdena för byggnadens totala energianvändning viktas fram. Vid en viktning bör då de olika kraven vägas samman proportionellt utifrån hur stor area (A temp) som de olika typerna av utrymmen (exempelvis bostäder eller lokalyta) totalt upptar av byggnaden. Om en fastighet (läs bildad fastighet, så som en yta på kartan) består av fler byggnader så gäller kraven per byggnad. Kravet på värmeförlusttal (VFT vid DVUT) ska dock inte viktas.
Kriterierna utgörs i vissa fall av tekniska krav men försök har gjorts för att kraven ska utgå från funktion. Därför finns även utredningskrav och krav på uppföljning av kraven med, under byggprocessens projekteringsskede, produktionsskede och vid överlämning till beställaren. Upphandlaren/Beställaren ansvarar dock alltid själv för vilka av de föreslagna kriterierna som passar till den egna upphandlingen! Till hjälp i den bedömningen kan finnas information under respektive kriterium. Kriterierna är utformade utifrån att beställaren först har fastställt kraven på innemiljö och fuktsäkerhet, dessa måste ha högsta prioritet!
Kriterier finns också för inom- och utomhusbelysning, kriterier för luftfilter, samt kriterier för vitvaror, var god se under rubriken Bygg och fastighet i kriteriebiblioteket.
För vatteninstallationer finns mer information på exempelvis www.sakervatten.se .
En viktig aspekt är att säkerställa är att en samordnad funktionsprovning av de tekniska systemen görs före överlämningen, så att de ingående delarna och systemen optimeras mot uppställda funktionskrav. Risken är annars att de övergripande målen exempelvis avseende energianvändningen inte uppnås.
Kontroll av att krav följs kostar alltid tid och resurser. Om man inte har för vana att kontrollera att ställda krav efterlevs och att den prestanda man beställt och ställt krav på verkligen erhålls, kan inte vara säker på att man får det man betalar för. Det gäller oavsett om det handlar om miljö- och energikrav eller andra krav och kvaliteter. Kontroll av villkor och krav bör ses som del i investeringen och inte som en kostnad. En investering som ofta återbetalar sig i bättre driftsekonomi eller fastighetsvärden och bättre miljö- och energiprestanda.