I kriteriebiblioteket finns kriterier som avser nybyggnation av flerbostadshus. Kriterierna avser inte bara tekniska krav på byggnaden utan även utredningskrav och krav på uppföljning. Vilka av bibliotekets kriterier som hamnar i nedladdade dokument beror på det urval som man själv gör och vad man väljer att ladda ned. Om du läser denna text i ett dokument kan därför dokumentet innehålla en mängd kriterier från biblioteket eller bara ett kriterium. Om du läser denna text i kriteriebiblioteket har du tillgång till samtliga publicerade kriterier.
Fukt är byggnadens och byggmaterialens stora fiende. Med för hög fukthalt växer mögel och svamp snabbt till och kan orsaka dålig eller ohälsosam inomhusmiljö och i längden skador på byggmaterial och konstruktion. Saneringar, reparationer och fuktbekämpande åtgärder kan blir dyrt och leder fuktskadorna leder på så vis till ökad miljöbelastning genom ökad material- och energiomsättning. Beställarkompetens om rätt hantering av fuktrisker är därför viktig i alla faser i byggprocessen.
Kriterietext
Den fuktsakkunnige ska:
Vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument/i avropsunderlag under ramavtalet, under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
Bevaka, samordna och följa upp fuktfrågorna i projektet/en, enligt manual ByggaF eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.
Verka för att de aktörer som deltar i aktuellt projekt/respektive projekt, under hela byggprocessen (den projekttid som omfattas av fuktsakkunniges aktuella uppdrag) tillämpar branschstandard ByggaF i de delar som är relevanta för respektive aktör.
Beakta ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar.
Beakta de ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra.
Upprätta och tillämpa en strategi för fuktsäkerhetsarbetet.
Genomföra en fuktsäkerhetsinventering i tidigt skede.
Ta fram förslag till krav för fuktsäkerhet.
Ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser
Ta fram förslag på rutiner för uppföljning.
Beställaren äger att fastställa krav, avvikelsehantering och rutiner.
Utifrån ovan upprätta fuktsäkerhetsprogram samt därefter sammanställa fuktsäkerhetsbeskrivning för de faser i byggprocessen som uppdraget omfattar.
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivningar ska uppdateras allteftersom de byggtekniska och produktionstekniska förutsättningarna blir kända.
Samordna och kommunicera fuktsäkerhetsprogram respektive fuktsäkerhetsbeskrivning till de projektörer som ska arbeta med fuktsäkring i projekteringen,
Granska de projekterade handlingarna ur fuktsäkerhetssynpunkt,
Inför produktionsskedet, kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till entreprenörens fuktsäkerhetsansvarig produktion,
Deltaga på fuktronder och på annat sätt stödja fuktsäkerhetsansvarig produktion att tillämpa ByggaF,
Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
DENNA PUNKT ANVÄNDS ENDAST VID UPPHANLDING AV RAMAVTAL:
Antal möten fuktsakkunnige ska delta och hålla i specificeras inför respektive uppdrag i underlag till avropet.
Sammanställa dokumentation om fuktsäkerhet enligt ”ByggaF, Kapitel 6.11 Fuktsäkerhetsdokumentation”.
Alla fuktsäkerhetskrav ska åtföljas av beskrivningar av vilka åtgärder som projektören och entreprenören ska vidta om kraven inte efterlevs.
Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .
Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:
Strategin för fuktsäkerhetsarbetet när dokumentet är upprättat, dock senast, datum: _________________,
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska redovisas vid dess upprättande och vid uppdateringar, datum fastställs i samråd innan projektstart.
Dokumentation från fuktsäkerhetsprojektering (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna), datum fastställs i samråd.
Entreprenörens fuktsäkerhetsplan (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna) när den är upprättad. Datum fastställs i samråd.
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. .
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Ett rumsfunktionsprogram ska för varje typrum tydligt redovisa de kraven för inneklimatets kvalitet, vistelsezonens utbredning och de förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet i vistelsezonen. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort denna punkt om det inte är aktuellt att i programfasen upprätta ett rumsfunktionsprogram!]
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning ska vara baserade på värden och information i bifogad Tabell 1, bas.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1, bas ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1, bas är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum,då rummet används.
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. .
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personersomförväntasvistasivarjerumstyp,alstringavvärmeochföroreningarfrånapparateroch processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Ett rumsfunktionsprogram ska för varje typrum tydligt redovisa de kraven för inneklimatets kvalitet, vistelsezonens utbredning och de förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet i vistelsezonen. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort denna punkt om det inte är aktuellt att i programfasen upprätta ett rumsfunktionsprogram!]
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning ska vara baserade på värden och information i bifogad Tabell 1, avancerad.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1, avancerad ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1, avancerad är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum,då rummet används.
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. .
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personersomförväntasvistasivarjerumstyp,alstringavvärmeochföroreningarfrånapparateroch processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Ett rumsfunktionsprogram ska för varje typrum tydligt redovisa de kraven för inneklimatets kvalitet, vistelsezonens utbredning och de förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet i vistelsezonen. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort denna punkt om det inte är aktuellt att i programfasen upprätta ett rumsfunktionsprogram!]
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning ska vara baserade på värden och information i bifogad Tabell 1, spjutspets.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1, spjutspets ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1, spjutspets är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum,då rummet används.
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.)
Kriterietext
(Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!)
Entreprenören/Konsulten[OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid.
Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet.
Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
Dokumenterad, genomförd och godkänd utbildning* motsvarande minst en heldagskurs i klimatberäkningar och att minska klimatbelastning inom byggnation. Eller,
minst ett års arbetslivserfarenhet som omfattar ledande klimatansvar i minst ett genomfört bygg- eller anläggningsprojekt.
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör.
(Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!)
Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet.
Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas.
Kriterietext
Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!]Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804.
Konsulten/entreprenören ska:
Arbeta med att minska projektets negativa klimatpåverkan.
Samordna arbetet med energi- och miljöansvariga/samordnare.
För beställaren, senast på startmötet, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att minska klimatbelastningen.
Ta fram en handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för hur arbetet ska genomföras. Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska vara i linje med Bilaga Innehåll i handlingsplaner för klimatarbete och täcka åtgärder, aktiviteter och ställningstaganden i projektet. Planen[och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska innehålla regelbunden avstämning med beställaren.
Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska fastställas i samråd, skriftligen och gemensamt av beställaren och konsulten/entreprenören senast datum _______ men ska kunna justeras under projektets gång. Justeringar ska ske i samråd med beställaren och denne äger rätt att stoppa föreslagna justeringar.
Kalla till och genomföra möte med eventuella sido- och underkonsulter, och materialleverantörer för att informera om målsättningar för att minska klimatpåverkan från projektet. Beställaren ska kallas för att kunna vara närvarande vid sådana möten.
Detta krav används för att skapa en effektiv material-, resurs- och avfallshantering i byggprojekt, samt vid rivningsprojekt. Olika faser i projekt omfattar olika typer av material, resurser och avfall och kräver därmed olika typer av hantering, varför en plan behövs för att hantera ändrade förutsättningar och möjligheter samt säkerställa underlag för mätning, egenkontroll och statistik för uppföljning.
Kriterietext
Entreprenören ska ta fram en material- och avfallshanteringsplan som ska syfta till att uppnå en resurseffektiv hantering av resurser, material, spill och avfall och minska miljö- och klimatpåverkan under projektets olika faser. Avfall ska förebyggas genom att ange i material- och avfallshanteringsplanen att material som inte använts inom projektet, inklusive spill från installationer, ska omhändertas. Sådant material ska inte bli avfall.
Vid ombyggnation, renovering eller tillbyggnad ska material- och avfallshanteringsplanen utgå ifrån slutsatserna och rekommendationer från materialinventeringsrapporten. Entreprenören ska i material- och avfallshanteringsplanen redovisa sorteringsrutiner samt hur material från materialinventeringen bedöms möjliga att återanvända respektive återvinna samt vilken rivningsmetod som lämpar sig bäst för att möjliggöra återanvändning och återvinning.
Material- och avfallshanteringsplanen ska ge stöd i mätning och förande av statistik inom projektet så att egenkontroll och uppföljning av beställarens krav underlättas.
Material- och avfallshanteringsplanen ska minst innehålla följande instruktioner, rutiner och åtgärder:
Instruktioner för hur stor yta på byggplatsen som krävs, inklusive sorteringsutrymme, för en effektiv och arbetsmiljösäker hantering av material och avfall enligt planen.
Instruktioner för rivningsmetoder och hantering av massor.
Instruktioner för att förebygga uppkomst av avfall.
Instruktioner för hantering av farligt avfall och avfall som kräver speciell uppmärksamhet där entreprenören ansvarar för registrering.
Instruktioner för vilka material som ska återanvändas samt hur det ska genomföras.
Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som ska materialåtervinnas samt hur det ska genomföras.
Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som kan gå till energiutvinning samt när det ska ske.
Instruktioner för hantering av olika avfallsfraktioner som fastställts för projektet utifrån den tekniska specifikationen given i upphandlingsdokumentet.
Instruktioner för hur övrigt och blandat avfall ska minimeras och uppdelas på fraktioner, bedömda mängder samt hur sådant avfall ska hanteras.
Förebyggande åtgärder för arbetsmiljörisker vid omhändertagande av avfall.
Förebyggande åtgärder för miljörisker vid omhändertagande av avfall.
Logistik, rutiner och kärl för effektiv material- och avfallshantering.
Instruktioner för hur avfallsmängder ska följas upp och redovisas under projektets gång.
Beskrivning av hur resurser och avfall ska dokumenteras och hur resurs-, material- och avfallsstatistik ska bokföras per fraktion.
Redovisning av vilka befintliga relevanta system för återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner och andra återvinningssystem som ska användas i projektet.
Om särskilda skyddsåtgärder behöver iakttas vid rivningsåtgärderna med hänsyn till risk för skador på människor, djur eller växter, till exempel vid hantering av material som innehåller asbest eller PCB
Om särskilda skyddsåtgärder behöver vidtas för att avlägsna och oskadliggöra virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp
Entreprenören ska [före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen], lämna ett förslag till material- och avfallsplan till beställaren. Den slutliga material- och avfallshanteringsplanen fastställs i samråd med beställaren.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Det är mycket viktigt att ambitionsnivån för projektets fuktsäkerhet väljs aktivt av beställaren. Om ambitionsnivån avgörs av annan aktör, exempelvis om den passivt hamnar på en totalentreprenör så är risken stor att kvaliteten blir lidande och viktiga fuktsäkerhetsaspekter missas. Beställarens fuktsakkunnige utgör beställarens kompetens som ska hjälpa till att fastställa ambitionsnivåer och säkra upp fuktsäkerhetsarbetet.
Kriterietext
Den fuktsakkunnige ska:
vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
Bevaka, samordna och följa upp fuktfrågorna i projektet/en, enligt manual ByggaF eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.
Verka för att de aktörer som deltar i aktuellt projekt/respektive projekt, under hela byggprocessen (den projekttid som omfattas av fuktsakkunniges aktuella uppdrag) tillämpar branschstandard ByggaF i de delar som är relevanta för respektive aktör.
Beakta ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar.
Beakta de ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra.
Upprätta och tillämpa en strategi för fuktsäkerhetsarbetet.
Genomföra en fuktsäkerhetsinventering i tidigt skede.
Ta fram förslag till krav för fuktsäkerhet.
Ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser
Ta fram förslag på rutiner för uppföljning.
Beställaren äger att fastställa krav, avvikelsehantering och rutiner.
Utifrån ovan sammanställa fuktsäkerhetsbeskrivning för de faser i byggprocessen som uppdraget omfattar.
Fuktsäkerhetsbeskrivningar ska uppdateras allteftersom de byggtekniska och produktionstekniska förutsättningarna blir kända.
Samordna och kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till de projektörer som ska arbeta med fuktsäkring i projekteringen,
granska de projekterade handlingarna ur fuktsäkerhetssynpunkt,
inför produktionsskedet, kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till entreprenörens fuktsäkerhetsansvarig produktion,
deltaga på fuktronder och på annat sätt stödja fuktsäkerhetsansvarig produktion att tillämpa ByggaF (eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.),
Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
sammanställa dokumentation om fuktsäkerhet enligt ”ByggaF, Kapitel 6.11 Fuktsäkerhetsdokumentation”.
Alla fuktsäkerhetskrav ska åtföljas av beskrivningar av vilka åtgärder som projektören och entreprenören ska vidta om kraven inte efterlevs.
Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .
Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:
strategin för fuktsäkerhetsarbetet när dokumentet är upprättat, dock senast, datum: _________________,
fuktsäkerhetsbeskrivning ska redovisas vid dess upprättande och vid uppdateringar, datum fastställs i samråd innan projektstart.
dokumentation från fuktsäkerhetsprojektering (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna), datum fastställs i samråd.
entreprenörens fuktsäkerhetsplan (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna) när den är upprättad. Datum fastställs i samråd.
Fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren.
Fuktsäkerhetsansvar för projektering beskriver vad ansvaret innebär. Bland annat att det ska finnas en fuktsäkehetsansvarig för projektering. Det är en person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras.
Kriterietext
Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering. Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven.
Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ .
Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd.
Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och leverantörer och underleverantörer.
ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F.
Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras.
Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras.
Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Beräknade torktider ska dokumenteras.
Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd.
Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:
Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV)
Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK)
Golvbranschens Våtrumskontroll (GVK)
Säker Vatteninstallation
Eller andra likvärda riktlinjer för respektive tillämpningsområde. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller ovan nämnda.
Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer.
Kriterietext
Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.
Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer.
Kriterietext
Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.
Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som ska användas:
Programhandling
Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Kravet minskar risken för förhöjda nivåer av magnetiska fält. Långsiktig exponering för magnetiska fält kan öka risken för leukemi hos barn.
Kriterietext
Konsulten ska:
Projektera så att den magnetiska flödestätheten i byggnaden blir högst 0,2 µTesla.
Upprätta mät- och kontrollplaner för magnetiska fält som också sträcker sig över produktionsskedet. Mät- och kontrollplaner ska innehålla förslag på protokoll för noteringar av mätresultat i produktionsskedet. Planerna ska upprättas i samråd med beställaren.
Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.)
Kriterietext
(Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!)
Entreprenören/Konsulten[OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid.
Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet.
Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
Dokumenterad, genomförd och godkänd utbildning* motsvarande minst en heldagskurs i klimatberäkningar och att minska klimatbelastning inom byggnation. Eller,
minst ett års arbetslivserfarenhet som omfattar ledande klimatansvar i minst ett genomfört bygg- eller anläggningsprojekt.
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör.
(Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!)
Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet.
Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav.
Kriterietext
Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804.
Konsulten ska:
På startmötet presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att genomföra detta krav.
Senast på startmötet, i samråd med beställaren, bestämma datum för när samrådspunkterna i Bilaga Beräkningsanvisningar ska behandlas och fastställas. Vilka samrådspunkter som avses anges nedan i detta krav.
Arbeta med att minska objektens negativa klimatpåverkan genom aktiva val och klimatberäkningar i projekteringen. Det gäller materialval, val av konstruktioner och att optimera konstruktioner eller genomföra andra optimeringar.
Samordna med energi- och miljöansvariga/samordnare.
Säkerställa att minskad klimatpåverkan inte hindrar att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås.
Utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs. [OBS information till Beställaren: Denna punkt ska tas bort om uppdraget till konsulten inte ger möjlighet för konsulten att utforma dessa anvisningar!]
Beräkna och redovisa klimatpåverkan av projekterade objekt (modul A1-A3).
Beräkningar och redovisning av beräkningar ska ske enligt Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning.
Beräkningar och redovisning av om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås ska redovisas enligt Bilaga Beräkningsanvisningar.
Konsulten ska kalla till och genomföra möte med beställaren och eventuella sido- och underkonsulter och materialleverantörer för att presentera resultatet av klimatberäkningarna.
Beräkningar och resultat ska dokumenteras och ingå i levererade handlingar och andra styrande handlingar vid överlämningen till beställaren.
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Klimatpåverkan från respektive objekt ska vara minst 10% lägre än beräknad BU-lösning för respektive objekt eller inte överstiga 235 Kg CO2-e per m2 BTA. Siffran 235 Kg CO2-e per m2 BTA avser modulerna A1-A5. Att uppnå krav avseende klimatpåverkan får inte hindra att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås. Förklaringar av ”BU-lösning” finns i Bilaga Beräkningsanvisningar.
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar.
Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
Avsnitt 1. 4 Två metoder för att beräkna förändrad klimatpåverkan: Konsulten ska senast vid startmötet redovisa val av metod.
Avsnitt 1.6 Byggdelars terminologi och klassificering: Parterna fastställer i samråd vilken terminologi och klassificering som ska användas.
Avsnitt 1.7Byggdelsförteckning och gränsdragning: Parterna fastställer i samråd byggdelsförteckning och gränsdragningar.
Avsnitt 1.12 Definition av Business-as-usual lösningar (BU-lösningar): Parterna håller samråd om, men beställaren är den som äger rätt att avgöra, vad som är BU-lösningar eller A-lösningar.
Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav.
Kriterietext
Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804.
Konsulten ska:
På startmötet presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att genomföra detta krav.
Senast på startmötet, i samråd med beställaren, bestämma datum för när samrådspunkterna i Bilaga Beräkningsanvisningar ska behandlas och fastställas. Vilka samrådspunkter som avses anges nedan i detta krav.
Arbeta med att minska objektens negativa klimatpåverkan genom aktiva val och klimatberäkningar i projekteringen. Det gäller materialval, val av konstruktioner och att optimera konstruktioner eller genomföra andra optimeringar.
Samordna med energi- och miljöansvariga/samordnare.
Säkerställa att minskad klimatpåverkan inte hindrar att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås.
Utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs. [OBS information till Beställaren: Denna punkt ska tas bort om uppdraget till konsulten inte ger möjlighet för konsulten att utforma dessa anvisningar!]
Beräkna och redovisa klimatpåverkan av projekterade objekt (modul A1-A3).
Beräkningar och redovisning av beräkningar ska ske enligt Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning.
Beräkningar och redovisning av om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås ska redovisas enligt Bilaga Beräkningsanvisningar.
Konsulten ska kalla till och genomföra möte med beställaren och eventuella sido- och underkonsulter och materialleverantörer för att presentera resultatet av klimatberäkningarna.
Beräkningar och resultat ska dokumenteras och ingå i levererade handlingar och andra styrande handlingar vid överlämningen till beställaren.
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Klimatpåverkan från respektive objekt ska vara minst 25% lägre än beräknad BU-lösning för respektive objekt eller inte överstiga 235 Kg CO2-e per m2 BTA. Siffran 235 Kg CO2-e per m2 BTA avser modulerna A1-A5. Att uppnå krav avseende klimatpåverkan får inte hindra att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås. Förklaringar av ”BU-lösning” finns i Bilaga Beräkningsanvisningar.
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar.
Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
Avsnitt 1. 4 Två metoder för att beräkna förändrad klimatpåverkan: Konsulten ska senast vid startmötet redovisa val av metod.
Avsnitt 1.6 Byggdelars terminologi och klassificering: Parterna fastställer i samråd vilken terminologi och klassificering som ska användas.
Avsnitt 1.7Byggdelsförteckning och gränsdragning: Parterna fastställer i samråd byggdelsförteckning och gränsdragningar.
Avsnitt 1.12 Definition av Business-as-usual lösningar (BU-lösningar): Parterna håller samråd om, men beställaren är den som äger rätt att avgöra, vad som är BU-lösningar eller A-lösningar.
Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav.
Kriterietext
Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804.
Konsulten ska:
På startmötet presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att genomföra detta krav.
Senast på startmötet, i samråd med beställaren, bestämma datum för när samrådspunkterna i Bilaga Beräkningsanvisningar ska behandlas och fastställas. Vilka samrådspunkter som avses anges nedan i detta krav.
Arbeta med att minska objektens negativa klimatpåverkan genom aktiva val och klimatberäkningar i projekteringen. Det gäller materialval, val av konstruktioner och att optimera konstruktioner eller genomföra andra optimeringar.
Samordna med energi- och miljöansvariga/samordnare.
Säkerställa att minskad klimatpåverkan inte hindrar att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås.
Utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs. [OBS information till Beställaren: Denna punkt ska tas bort om uppdraget till konsulten inte ger möjlighet för konsulten att utforma dessa anvisningar!]
Beräkna och redovisa klimatpåverkan av projekterade objekt (modul A1-A3).
Beräkningar och redovisning av beräkningar ska ske enligt Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning.
Beräkningar och redovisning av om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås ska redovisas enligt Bilaga Beräkningsanvisningar.
Konsulten ska kalla till och genomföra möte med beställaren och eventuella sido- och underkonsulter och materialleverantörer för att presentera resultatet av klimatberäkningarna.
Beräkningar och resultat ska dokumenteras och ingå i levererade handlingar och andra styrande handlingar vid överlämningen till beställaren.
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Klimatpåverkan från respektive objekt ska vara minst 40% lägre än beräknadBU-lösning för respektive objekt eller inte överstiga 235 Kg CO2-e per m2 BTA. Siffran 235 Kg CO2-e per m2 BTA avser modulerna A1-A5. Att uppnå krav avseende klimatpåverkan får inte hindra att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås. Förklaringar av ”BU-lösning” finns i Bilaga Beräkningsanvisningar.
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar.
Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
Avsnitt 1. 4 Två metoder för att beräkna förändrad klimatpåverkan: Konsulten ska senast vid startmötet redovisa val av metod.
Avsnitt 1.6 Byggdelars terminologi och klassificering: Parterna fastställer i samråd vilken terminologi och klassificering som ska användas.
Avsnitt 1.7Byggdelsförteckning och gränsdragning: Parterna fastställer i samråd byggdelsförteckning och gränsdragningar.
Avsnitt 1.12 Definition av Business-as-usual lösningar (BU-lösningar): Parterna håller samråd om, men beställaren är den som äger rätt att avgöra, vad som är BU-lösningar eller A-lösningar.
Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas.
Kriterietext
Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!]Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804.
Konsulten/entreprenören ska:
Arbeta med att minska projektets negativa klimatpåverkan.
Samordna arbetet med energi- och miljöansvariga/samordnare.
För beställaren, senast på startmötet, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att minska klimatbelastningen.
Ta fram en handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för hur arbetet ska genomföras. Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska vara i linje med Bilaga Innehåll i handlingsplaner för klimatarbete och täcka åtgärder, aktiviteter och ställningstaganden i projektet. Planen[och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska innehålla regelbunden avstämning med beställaren.
Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska fastställas i samråd, skriftligen och gemensamt av beställaren och konsulten/entreprenören senast datum _______ men ska kunna justeras under projektets gång. Justeringar ska ske i samråd med beställaren och denne äger rätt att stoppa föreslagna justeringar.
Kalla till och genomföra möte med eventuella sido- och underkonsulter, och materialleverantörer för att informera om målsättningar för att minska klimatpåverkan från projektet. Beställaren ska kallas för att kunna vara närvarande vid sådana möten.
En bygg- eller anläggningsentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras så kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)
Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenörens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna1. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.
Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
a. de betydande miljöaspekterna
b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.
Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
1 Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.
En byggentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)
Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenlrens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna1. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.
Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
a. de betydande miljöaspekterna
b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.
Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.
Fuktsäkerhetsansvar för projektering beskriver vad ansvaret innebär. Bland annat att det ska finnas en fuktsäkehetsansvarig för projektering. Det är en person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras.
Kriterietext
Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering. Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven.
Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ .
Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd.
Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och leverantörer och underleverantörer.
ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F.
Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras.
Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras.
Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Beräknade torktider ska dokumenteras.
Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd.
Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:
Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV)
Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK)
Golvbranschens Våtrumskontroll (GVK)
Säker Vatteninstallation
Eller andra likvärda riktlinjer för respektive tillämpningsområde. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller ovan nämnda.
Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer.
Kriterietext
Entrerpenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.
Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer.
Kriterietext
Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.
Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion.
Kriterietext
Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.
Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig eller fuktsäkerhetsansvarig produktion, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om personen har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion.
Kriterietext
Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.
Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som ska användas:
Programhandling
Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas