Programhandling för inneklimat, skolbyggnad

Nivå: Spjutspetsnivå. Finns även som Basnivå och Avancerad nivå

Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära.

Kriterieinformation

Typ:: Teknisk specifikation
Id:: 11420
Grupp:: Upphandling vid programskedet
Engelska:: Finns inte på engelska

Jämför kriterienivåer

Kriterietext

Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:

De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personersomförväntasvistasivarjerumstyp,alstringavvärmeochföroreningarfrånapparateroch processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).

Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:

Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning ska vara baserade på värden och information i bifogad Tabell 1, spjutspets.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1, spjutspets ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1, spjutspets är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som plats vid fönster eller liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum,då rummet används.
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]

Material som ska användas:

Bilaga 1 - Tabell 1, spjutspets. Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

Förslag till bevis

Kravet är en uppdragsbeskrivning om hur programhandling för inneklimat med funktionsbaserade krav för inneklimatet ska tas fram, under avtalstiden. Inget bevis krävs i anbudet för detta krav.

Förslag till uppföljning

Konsultens förslag på programhandling för inneklimat granskas före det att programhandlingen fastställs. Programhandlingen ska innehålla de punkter som anges i kravet och att Bilaga 1, tabell 1 finns med. Utredningar och riskanalyser som utgör grunden för förslaget kan granskas så utredningarna har beaktat projektets komplexitet och förutsättningar samt hur klimatförändringar kan påverka förutsättningarna för objektets inneklimat.

Föremål för upphandling

Olika konsulttjänster som avser uppdrag inom programskedet, så som utredningar, underlag och att arbeta fram en programhandling.

Hur kravet ska användas

Kraven på ett bra inomhusklimat är desamma oavsett vilken entreprenadform som väljs. Emellertid kan hanteringen av information och dokumentation skilja sig åt.

I programskedet kan kraven och arbetet vara i det närmaste identiskt oavsett vilken entreprenadform som senare kommer att upphandlas. I programskedet är ofta beställaren själv eller beställarens upphandlade byggprojektledare som ansvarar för att upprätta en programhandling. Handlingen ska tydligt redovisa vilka krav och förutsättningar som gäller för inneklimatets kvalitet.

Avseende de ökade fuktrisker som klimatförändringar medför så kan mer information hämtas från SMHI:s klimatportal. Där finns information riktat till olika sektorer och ämnen så som fastighetsförvaltning.

Under större delen av året är även spjutspetsnivå lik de lägre ambitionsnivåerna. Däremot innebär kraven att förekomsten av övertemperaturer begränsas kraftigt. Det kan innebära att det krävs mekanisk (tillförd) komfortkyla. Risken för störningar i form av drag och ojämn temperatur ska begränsas ytterligare, och det finns möjlighet att även begränsa förekomsten av låga inomhustemperaturer vintertid.

Som anpassning till ett förändrat klimat med fler dagar med övertemperaturer så kan spjutspetsnivån användas för byggnader som ska ha verksamhet för särskilt känsliga grupper. Det kan exempelvis vara äldreboenden eller i vårdlokaler för patienter som kan vara speciellt känsliga eller barnomsorgsbyggnader avsedda för speciellt känsliga grupper så som högkänsliga allergiker.

Folkhälsomyndigheten nämner att särskild hänsyn behöver tas till:

människor med sjukdomar och funktionshinder som påverkar rörlighet, ämnesomsättning eller förmågan till temperaturreglering
människor som med ökad ålder har blivit känsligare för värme och kyla

Grupper speciellt känsliga för höga temperaturer
När det gäller höga temperaturer så utgör äldre personer en riskgrupp, liksom de med överaktiv sköldkörtel och hjärt-kärlsjukdomar. Personer med infektioner, febertillstånd, njurbesvär och övervikt kan också få ökade besvär vid hög inomhustemperatur. Mer information om riskgrupper måste inhämtas av beställaren/byggherren från Folkhälsomyndigheten och vården.

Grupper speciellt känsliga för låga temperaturer
Riskgrupper för problem vid låga inomhustemperaturer består av äldre samt människor med vissa sjukdomar och funktionshinder som påverkar rörlighet, ämnesomsättning eller förmågan till temperaturreglering. Det kan vara reumatism och vissa muskelsjukdomar där även måttlig exponering för kyla kan ge negativa hälsoeffekter. Det vetenskapliga underlaget är dock inte tillräckligt för att kunna uppskatta omfattningen av riskerna. Sannolikt behöver dessa grupper en inomhustemperatur på cirka 22 grader. Mer information om riskgrupper måste inhämtas av beställaren/byggherren från Folkhälsomyndigheten och vården.

På spjutspetsnivån ska tilluften alltid filtreras även i bostäder - inte bara i lokaler, vilket gör den lämplig när det är aktuellt att anpassa inomhusmiljön för allergiker.

Miljömål

God bebyggd miljö

Agenda 2030

Hälsa och välbefinnande