Start

Plast inom livsmedel och måltidstjänster

Plast i kontakt med livsmedel omfattas av regelverk för att säkerställa livsmedelssäkerhet. Därför bör man i första hand minska och tänka nytt kring den plast som upphandlas och används i livsmedelssammanhang. Men det går även att cirkulera vissa plastprodukter.

Förpackningar och emballage inom livsmedel och måltidstjänster

Plasten har en viktig roll för att undvika onödigt matsvinn men det bör ställas i proportion mot förpackningens miljöpåverkan. Genom att ha ett livscykelperspektiv kan ökat matsvinn ställas mot nyttan av förpackningen.

Plastförpackningar och emballage står för det största plastflödet i samhället. Det är även den användning av plast som har kortast användningstid, tillsammans med engångsmaterial,  och som i stor utsträckning ger upphov till nedskräpning i miljön.

Om förpackningar och emballage 

Primärförpackningar, det vill säga förpackningen som är närmast livsmedlet, omfattas av regelverk för livsmedelssäkra material.

Plasten kan finnas i både primär-, sekundär- och tertiärförpackningar. Primärförpackningen är den förpackning som är närmast varan, livsmedlet. Sekundärförpackningen är nästa förpackningsskikt, som håller ihop flera primärförpackningar. Tertiärförpackningar är i sin tur tredje förpackningsskiktet. Förutsättningarna för att ställa krav på dessa kan se olika ut. Till exempel kan det vara lättare att ställa krav på den tertiära förpackningen vid distribution eftersom  leverantören kan ha större möjlighet att påverka den processen. Det finns många andra material än plast som kan användas i en livsmedelsförpackningar.

Det saknas idag detaljerade EU-regler för papper i kontakt med livsmedel enligt livsmedelsverket. De flesta tillverkare använder sig av de tyska rekommendationerna, utfärdade av Bundesinstitut für Risikobewertung, BfR, eller Europarådets rekommendationer.

Livsmedelsverket har en del stöd kring detta:

Vanligt förekommande artiklar i plast

Nedan är en lista med exempel på vanliga plastprodukter som kan finnas inom området livsmedel och måltidstjänster, bland annat storkök.

Listan är baserad på en inventering som gjordes av Eskilstunas kommuns tio storkök:

  • bestick
  • brickor
  • bunkar och durkslag
  • dricksglas och tillbringare
  • engångsförpackningar, engångshandskar, engångsmuggar
  • förvaringslådor
  • tänger och pincetter
  • muggar och kåsor
  • leverantörsförpackningar
  • mått
  • plastpåsar och plastfilm
  • serveringsskålar
  • skärbrädor
  • slevar, skedar och vispar
  • tallrikar
  • plastgranulat i diskmaskiner.

Livsmedelsverket beskriver på sin webbplats vanliga plastsorter i livsmedelsförpackningar

Förbud mot utvalda engångsplastprodukter

EU:s engångsplastdirektiv innehåller flera åtgärder om hur EU:s medlemsländer ska komma till rätta med vissa plastprodukters negativa påverkan på miljön. Vissa engångsartiklar av plast förbjuds medan andra ska minska i användning. Flera av dessa är relaterade till livsmedel och måltidstjänster.

EU:s engångsplastdirektiv

I enlighet med EU:s direktiv ska engångsartiklar av plast fasas ut senast 2021. Dessa artiklar förbjuds och för dessa finns fullgoda ersättningsalternativ:

  • plastbestick (knivar, gafflar, skedar, omrörare  och ätpinnar)
  • plasttallrikar (inklusive plastbelagda papperstallrikar)
  • sugrör av plast
  • livsmedelsförpackningar av expanderad  polystyren (EPS) såsom snabbmatslådor, med eller utan lock
  • dryckesbehållare av expanderad  polystyren (EPS)
  • muggar av expanderad polystyren (EPS)
  • produkter av biologiskt-nedbrytbar plast.

Krav för engångsplast

Nu pågår ett arbete med att ta fram svensk lagstiftning för att leva upp till EU:s engångsplastdirektiv. Målet är att minska plastprodukters inverkan på miljön. 

Livsmedelssäkra material

Använd bara plastprodukter och material som är avsedda för att komma i kontakt med livsmedel. Plasten får inte överföra ämnen till livsmedlet i sådana mängder att det

  • utgör en fara för människors hälsa
  • medför en förändring av livsmedlets sammansättning som inte är acceptabel
  • försämrar livsmedlet.

En livsmedelsförpackning ska säkerställa att produkten är säker att äta och gärna förlänga dess hållbarhet. Plast som är säker att använda för mat ska vara märkt  med "glas och gaffel"-symbolen eller orden "till livsmedel". Saknas symbol eller märkning ska leverantören kunna lämna information på sin webbplats eller genom förklaring om överensstämmelse (Declaration of Compliance, DoC).

Om du väljer att återanvända plastförpackningar är det extra viktigt att ha koll på att dessa är avsedda för detta, till exempel hinkar eller stora glassförpackningar. Plastförpackningen klarar kanske inte av basiska diskmedel, lågt pH (till exempel marinader), fryshantering, varmt innehåll eller uppvärmning. Det finns symboler som ska visa om förpackningen är ugnssäker, tål maskindisk eller tål mikrovågsugn.

På Livsmedelsverkets webbplats kan du läsa mer om säkra plaster inom livsmedel  

Ej lämpliga material och tillsatser

Minska plastavfallet

Minska på plastavfallet från förpackningsmaterial och emballage genom att kartlägga plastflödena och upphandla på rätt sätt. Genom att koppla kartläggningen till en behovsanalys för plast inom livsmedel kan ni kravställa för rätt plast på rätt plats, i rätt mängd. Använd Upphandlingsmyndighetens kommande hållbarhetskriterier för förpackningar och emballage.

Vår kriterietjänst

Kravställ plasten

Vid behovsanalys av förpackningar, utgå från behovet och besvara frågorna:

  • Vad ska produkten eller förpackningen användas till?
  • Vilken funktion behövs?
  • Finns produkten eller förpackningen i flergångsmaterial?
  • Är det möjligt att öka andel återvinningsbart material?
  • Finns produkten eller förpackningen i biobaserat material?

Om engångsprodukter eller engångsförpackning behövs, besvara frågorna:

  • Ska den användas till varm eller kall mat?
  • Ska den användas till torra eller våta matvaror?
  • Ska den användas för feta matvaror? 
  • Hur mycket ska den rymma?  
  • Ska den kunna värmas i ugn eller mikrovågsugn?

Kravställ i enlighet med EU:s engångsplastdirektiv gällande engångsplastprodukt i alternativt material.

Det går att minska användningen av många produkter genom ett ändrat arbetssätt. Engångshandskar är ett exempel på en produkt i plast som kan begränsas genom att informera om när det ska användas och när det inte ska användas.

Branschens mål på fossilfria förpackningar

Svensk dagligvaruhandel har satt som mål att plastförpackningar ska vara fossilfria till 2030. Med det menar branschen att de ska vara producerade av förnyelsebar eller återvunnen råvara. 2022 ska alla plastförpackningar vara återvinningsbara.

Färdplan för fossilfri konkurrenskraft Svensk dagligvaruhandel

Cirkulera plasten

En viktig åtgärd för en hållbar plastanvändning är att säkerställa att förpackningarna är återvinningsbara och att det finns rutiner för avfallssortering av återvinningsbara material.

Kravställ att avfallsentreprenör eller hyresvärd kan säkerställa att verksamheter och användare kan sortera ut återvinningsbara material som sedan samlas in. Sortering vid avfallskällan ger bäst förutsättningar för materialåtervinning.

Kravställ återvinningsbara förpackningar genom krav på design för återvinning. Du kommer att kunna använda Upphandlingsmyndighetens kommande hållbarhetskriterier med syfte att minska plastavfallet och öka återvinningen för plastförpackningar och emballage inom livsmedelssektorn.

Vår kriterietjänst

Det går även att kravställa på slutna materialflöden och återtag, till exempel att återvinna serveringsbrickor i plast till nya serveringsbrickor.

Tänka nytt kring plast

I och med EU:s förbud mot utvalda engångsprodukter i plast har nya produkter som inte är i fossil plast börjat synas på marknaden. Det här är ett gott exempel på hur ett förbud kan möjliggöra innovation. Det går att göra likadant i en upphandling. Fokusera på vilken funktion ni vill ha och vad ni inte vill ha, istället för att bestämma er för en viss produkt. På så sätt öppnar ni upp för innovation.

Ett sätt att tänka nytt är till exempel att upphandla matlådor med pantsystem som kan användas inom organisationen.