Riskbedömning av väg- och banarbetare

I branscher med låg kollektivavtalstäckning och organisationsgrad är risken för oskäliga arbetsvillkor större eftersom de anställdas förhandlingsstyrka och möjlighet till att påverka sin situation är begränsad.

Det saknas specifik statistik för avtalsområdet, men enligt Medlingsinstitutet är kollektivavtalstäckningen i byggnadsindustrin 87 procent. Enligt samma rapport är den fackliga organisationsgraden för arbetare i byggbranschen strax under 60 procent. 

Denna riskindikator pekar på att det arbete som utförs redan i grunden innebär risker och därför är föremål för olika typer av regleringar.

Krav på elektronisk personalliggare finns från Skatteverket. Andra regleringar finns, som utbildningskrav kopplade till vissa arbetsuppgifter, som maskinförare, ställningsbyggare och anläggningsdykare. För företag som är verksamma inom väg- och järnvägsentreprenadbranschen finns ett stort antal lagregleringar och kravutbildningar genom bland annat Trafikverket som måste följas. Trafikverket kan följa upp att kraven efterlevs genom arbetsplatskontroller.

Arbetsmiljöverket har en rad föreskrifter som är aktuella för yrkesgruppen. Föreskrifterna om risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13) syftar till att förebygga risker som arbete med asbest (3 kap.), sprängningsarbete (16 kap.) och risk för fall, till exempel vid ställningsbyggande (5 kap §60). Ytterligare en föreskrift värd att nämna är den om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning (2023:11). Syftet med föreskriften är att förebygga risk för ohälsa och olyckor orsakade av användning av arbetsutrustning.

I branscher med långa leveranskedjor med många underleverantörer minskar insynen vilket leder till att risken för förekomsten av oseriösa företag längre ner i entreprenadleden ökar och det är svårare att följa upp felaktigheter. Med det sagt kan en lång entreprenadkedja med seriösa företag fungera problemfritt, likväl som oskäliga arbetsvillkor kan förekomma i en kort entreprenadkedja.

Byggföretagen menar att anlitandet av underentreprenörer kan vara ett sätt att dra nytta av specialisering och hantera affärsrisker. Byggföretagen uppger att underentreprenörskedjor sällan omfattar fler än tre led.

Seko framhåller att det finns många underentreprenörer på arbetsplatserna och att det finns ett mörkertal avseende underentreprenörskedjor. Det förekommer att underentreprenörer fuskar med F-skatt genom att falska egenföretagare plockas in, i stället för att anställas. Enligt Seko förekommer ofta tid- och pengabrist inom branschen vilket ökar risken för att bolag tar in billiga underentreprenörer som inte alltid efterlever svensk lagstiftning och regelverk.

Att använda utländsk arbetskraft är vanligt i många branscher och innebär ingen risk i sig. Däremot ställer användandet av utländsk arbetskraft utökade krav på arbetsgivaren för att skydda arbetstagaren.

Enligt Seko och Byggföretagen förekommer utstationering, men i begränsad omfattning, inom yrkesgruppen. Säkerhetsklassning, krav på särskild utbildning och i vissa fall språkkrav utgör en viss begränsning för användning av utländsk arbetskraft.

Seko framhåller att utländska företag kan brista i regelefterlevnaden och att det inte är ovanligt att yrkesbevis saknas för utländska maskinförare.

Byggföretagen framhåller att medlemsföretagen emellanåt framför att det i upphandlingar är för stort fokus på lägsta pris och att det i förlängningen riskerar att inverka på konkurrenssituationen för seriösa företag.

Byggföretagens bild är att det råder en fungerande konkurrens mellan medlemsföretag bundna av Väg- och banavtalet. Byggföretagen menar att brist på kvalificerad arbetskraft i Sverige gör att marknaden är beredd att betala mer för att få jobbet professionellt utfört.  Seko menar att det finns en god tillgång på kvalificerade yrkesarbetare inom yrkesgruppen i Sverige.

I en rapport från Seko framkommer att vägarbetare ofta är utsatta för säkerhetsrisker. Den vanligaste olyckstypen är när en oskyddad vägarbetare blir påkörd av motorfordon.  Seko menar att beställare ofta ställer bristfälliga arbetsmiljökrav i upphandling och att konsekvenserna av att bryta mot kontraktsvillkoren är otillräckliga. Ofta är det billigare för leverantörer att betala böter för exempelvis bristfälliga skyddsanordningar än att uppfylla kraven.

Byggföretagen framhåller att många av företagen har ett ambitiöst arbetsmiljöarbete och att kraftfulla insatser sätts in inom branschen, men det förekommer företag som brister i sitt arbetsmiljöarbete.

Byggföretagen konstaterar att det bland medlemsföretagen är mycket få tvisteförhandlingar kring arbetstidsfrågor som rör brott mot arbetstidsreglerna.

Seko framhåller att det är vanligt med systematiska brott mot arbetstidskapitlet i kollektivavtalet och betonar att de flesta tvister löses på arbetsplatsen redan innan det blir central tvisteförhandling.