LOU tillämpades i nära nio av tio upphandlingar 2025

År 2025 angav upphandlande organisationer att de tillämpade LOU i 85,4 procent av upphandlingarna. 12,6 procent av upphandlingarna annonserades enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) tillämpades i 170 upphandlingar och lagen om upphandling av koncessioner (LUK) tillämpades i 166 upphandlingar 2025. Övriga författningar tillämpades inte vid annonserade upphandlingar 2025.

Sett till uppskattat värde motsvarade LUF en relativt större del av värdet med 24,3 procent av det totala uppskattade värdet men endast 12,6 procent av det totala antalet annonserade upphandlingar. LOU motsvarade 73 procent av det totala uppskattade värdet.

År 2025 omfattades 60,4 procent av alla annonserade upphandlingar av EU:s upphandlingsdirektiv. Det var en ökning jämfört med föregående år. Som huvudregel omfattas alla kontrakt som överstiger tröskelvärdena av upphandlingsdirektiven, men det finns vissa undantag. Andelen upphandlingar som inte var direktivstyrda var 39 procent 2025.

En upphandling genomförs genom ett förfarande. Vilka förfaranden som den upphandlande organisationen får välja bland beror på upphandlingens värde i förhållande till tröskelvärdena och, om det är fråga om en tjänst, på vilken typ av tjänst som ska upphandlas. Upphandlingsprocessen ser olika ut beroende på vilket förfarande som den upphandlande organisationen använder. Vid upphandling över tröskelvärdena styr valet av förfarande bland annat i vilka steg som upphandlingen ska genomföras, vilka tidsfrister som gäller och om den upphandlande organisationen får förhandla med anbudsgivarna eller inte. 

Vid direktivstyrd upphandling finns ett flertal förfaranden att välja mellan. Det vanligaste förfarandet vid direktivstyrd upphandling, öppet förfarande, användes i 52,9 procent av alla upphandlingar 2025. Detta förfarande innebär att upphandlingen ska annonseras i EU:s gemensamma annonsdatabas TED och att vem som helst kan lämna anbud. Övriga förfaranden används i betydligt mindre utsträckning.

Vid upphandling under tröskelvärdena finns inga bestämda förfaranden utan den upphandlande organisationen ska själv utforma förfarandet för upphandlingen. Det saknas därför närmare information om hur upphandlingarna genomförs under tröskelvärdet.

Det uppskattade värdet för direktivstyrda upphandlingar uppgick till 847,64 miljarder kronor för 2025. Det uppskattade värdet för upphandlingar som inte var direktivstyrda uppgick till 97,07 miljarder kronor. De direktivstyrda upphandlingarna motsvarade 60,4 procent av antalet upphandlingar men 86,3 procent av det totala uppskattade värdet. Upphandlingar som inte var direktivstyrda motsvarade 39 procent av antalet upphandlingar men endast 9,9 procent av det totala uppskattade värdet. Förklaringen är att direktivstyrda upphandlingar per definition omfattar större värden.

En upphandling kan resultera i antingen ett kontrakt eller ett ramavtal. Ramavtal är ett avtal som ingås för att bestämma villkoren för kommande kontrakt som ska tilldelas under en given tidsperiod. Ramavtal kan tecknas för upphandlingar av såväl varor och tjänster som byggentreprenader. Av de 18 015 upphandlingar som annonserades 2024 avsåg 8 650 ett ramavtal, vilket motsvarar 48 procent. Upphandlingar som avsåg kontrakt uppgick till cirka 521 miljarder kronor 2025 och ramavtal till cirka 461 miljarder kronor i uppskattat värde.

Antalet upphandlingar som resulterade i ramavtal under 2025 var i stort sett oförändrat jämfört med 2024. Andelen ramavtal har ökat succesivt sedan 2021 med störst förändring mellan 2023 och 2024. Förändringen sammanfaller med införandet av EU:s nya standardformulär för offentlig upphandling (eForms) i Sverige. Förändringen visar troligen inte på en verklig beteendeförändring hos upphandlande organisationer utan beror sannolikt på förbättrad datakvalitet och mer strukturerad rapportering av uppgifter efter eForms införande.

Ramavtal kan användas vid upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader. Användningen av ramavtal är vanligare vid tjänsteupphandlingar och varuupphandlingar (55 procent) jämfört med byggentreprenadsupphandlingar (28 procent).

Upphandlande organisationer har enligt LOU och LUF möjlighet att använda sig av dynamiska inköpssystem (DIS). Dessa kan användas för återkommande inköp av varor, tjänster eller byggentreprenader som är allmänt tillgängliga på marknaden och har egenskaper som tillgodoser den upphandlande organisationens behov. Ett dynamiskt inköpssystem är inte begränsat till de ursprungliga avtalsparterna på samma sätt som ramavtal är, utan nya leverantörer kan ansluta efter hand.

År 2025 inrättades 272 nya dynamiska inköpssystem (DIS), en ökning jämfört med 2024. Ökningen drevs främst av byggentreprenader, där antalet DIS dubblerades och därmed blev vanligaste upphandlingsslaget för nya DIS. Antalet DIS för tjänster minskade däremot något.

Dynamiska inköpssystem används inom många olika områden. Inrättandet av dynamiska inköpssystem har ökat under senare år. Det saknas dock uppgifter i statistiken om hur många dynamiska inköpssystem som har avslutats och hur många dynamiska inköpssystem som fortfarande är i drift. När ett dynamiskt inköpssystem inrättas är ambitionen oftast att det ska vara i drift under flera år.

En upphandlande organisation kan välja att tillämpa elektronisk auktion som en avslutande del av en upphandling. En elektronisk auktion innebär att den upphandlande organisationen bjuder in anbudsgivarna efter en första utvärdering av anbuden i en elektronisk process för att lämna nya priser eller andra värden. År 2025 användes elektronisk auktion i 60 upphandlingar.

En upphandling kan delas in i ett eller flera anbudsområden. Vid upphandling över tröskelvärdena är upphandlande organisationer skyldiga att ta ställning till om det går att dela upp upphandlingen. Bestämmelserna innebär inte att upphandlande organisationer måste dela upp kontraktet men uppmuntrar dem att göra det. Dessa regler är främst till för att underlätta för små och medelstora företag att lämna anbud. Reglerna kan också användas för att undvika så kallad marknadskoncentration och bidra till bättre konkurrens samt skapa leveranssäkerhet.

År 2025 var 2 766 eller 15,3 procent av alla upphandlingar som annonserades uppdelade i flera anbudsområden. Det är minskning jämfört med föregående år men en kraftig ökning jämfört med 2023. Ökningen under 2024 sammanfaller med införandet av EU:s nya standardformulär för offentlig upphandling (eForms) i Sverige. Förändringen visar troligen inte på en verklig beteendeförändring hos upphandlande organisationer utan beror sannolikt på förbättrad datakvalitet och mer strukturerad rapportering av uppgifter efter eForms införande.

År 2025 annonserade upphandlande organisationer 22 upphandlingar där deltagande var reserverat (reserverad upphandling). En reserverad upphandling innebär att den upphandlande organisationen gör en positiv särbehandling av vissa leverantörer med stöd av särskilda bestämmelser. Endast leverantörer som uppfyller kraven i bestämmelserna, till exempel skyddade verkstäder eller organisationer med offentligt uppdrag som är kopplat till sådana tjänster som specificeras i upphandlingsdirektiven, får då delta i upphandlingen.