Avfallsmängder vid renovering, om- och tillbyggnad

Uppföljningen kan ske genom regelbunden rapportering av avfallsmängder, till exempel enligt Material- och avfallshanteringsplan (KravID 11503). Hur ofta det ska ske behöver anpassas till projektets omfattning och komplexitet. För tidsmässigt korta projekt kan månadsvis rapportering vara lämpligt, medan det för fleråriga projekt kan räcka med rapportering kvartalsvis.

Uppföljning kan exempelvis ske genom att granska följande:

• att mängden byggavfall inte överskrider den nivå som angivits i kravet
• att rapportering finns antecknad i protokoll från byggmöten eller på annat sätt rapporterad, som då ska vara överenskommet
•  att rapportering har skett vid projektets slut
• att de varor, material och spill som undantagits i beräkningen har tagits in i system för återvinning, återanvändning eller återtag är registrerade i projektets loggbok för materialhantering eller likvärdigt och att mottagningskvitto från systemet finns för respektive vara, material och spill. Säkerställ även att avtal finns med respektive systemaktör eller leverantör och att avtal syftar till återvinning och/eller återanvändning samt reglerar hämtning och återtag.

Totalentreprenader eller insatser för renovering, till- eller ombyggnad, av förskolor

Kravet är anpassat för resurs- och materialhantering vid ombyggnation. Det är inte avsett att användas för projekt som avser rivning av hela byggnader eller rivning av andra hela strukturer. Kravnivåerna är satta för att vara möjliga att nå men samtidigt kunna erbjuda möjligheter till beställaren att höja kraven om ambitionen och potentialen finns. Spjutspetsnivån på 10 kg/m2 BTA är ett värde med mycket hög ambition som i dagsläget kan vara svårt att nå.

Mängden genererat byggavfall kan variera beroende på typ av byggnad, typ av byggnation och omfattning av åtgärd. Om prefabricerade konstruktionsdelar köps in är avfallsmängderna i regel lägre än vid helt platsbyggda konstruktioner. Det är fördelaktigt ur återvinningssynpunkt om det finns en möjlighet att modulärt plocka isär den prefabricerade produktionsdelen.

Prefabricerade byggdelar kan ge problem vid källsortering och avfallshantering om de består av blandade material, vilket är vanligt förekommande. Lägre avfallsmängder är också vanligare när projektörerna har ritat sina handlingar med hänsyn till standardmått. I samband med ombyggnation påverkas avfallsmängderna av omfattningen av de planerade åtgärderna. Exempelvis ger en ytskiktsrenovering betydligt mindre avfall än ett byte av stommar i kök och badrum. För att nivåerna ska hållas låga kan det krävas att det finns system för återanvändning som går att nyttja.

Kravet avser den mängd byggavfall som kan relateras till konstruktionen och uppförandet av byggnaden. Markarbeten kan ha väldigt varierande förutsättningar, därför räknas inte schaktmassor in i gränsvärdet som inte får överskridas. För att entreprenören ska få avstå från att räkna in material, varor och spill som återanvänds, återvinns eller återköps i den mängd byggavfall som inte får överskridas, så måste hämtning till återanvändning, återvinning eller återköp dokumenteras. Mottagningskvitton eller liknande måste kunna uppvisas för att dessa mängder inte ska behöva räknas in i mängden byggavfall. Entreprenören kan även kräva att återtagsklausuler upprättas med materialleverantörerna. 

Varor, material och spill som går till återvinning bör registreras och kunna särskiljas med hänsyn till hur dessa kan omhändertas i nästa led. Det är viktigt att bedöma om det är återvinning som kan göras utan nedgradering, om det är återvinning som kräver stor energiåtgång eller om det är återvinning som medför nedgradering. Detta är centralt för att kunna bedöma hur väl återvinningsbara material bidra till en cirkulär omställning ur ett resursutnyttjande, kostnadsperspektiv och marknadsefterfrågan.

Avseende schaktmassor är det lämpligt att beställaren hänvisar till de specifika krav för masshantering som Upphandlingsmyndigheten har; Schaktning och masshantering. I övrigt betraktas allt material som ett projekt vill göra vill göra sig av med som avfall.  

De föreslagna nivåerna är framtagna utifrån genomsnittliga avfallsmängder och kan anpassas till specifika projektförhållanden. Om det finns kunskap om att förväntade avfallsmängder är lägre än föreslagen nivå bör nivån i kravet anpassas till det. Till exempel kan en stor men enkel byggnad generera mycket mindre avfall i jämförelse med en mer komplicerad byggnad, till exempel en sporthall i jämförelse med en vårdcentral. 

Det finns stora möjligheter till en ökad resurseffektivitet inom byggsektorn och en stor potential vad gäller avfallsminimering och god avfallshantering för att nå miljömål och minska Europas beroende av importerade råvaror. Avfallshierarkin, som är den grundläggande policyn för förebyggande av avfall och avfallshantering i Sverige och inom EU, är införd i svensk lagstiftning genom 2 kap. 5 § och 15 kap. 10 § i miljöbalken.

Avfallshierarkin innebär att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand förberedas för återanvändning och återanvändning, i tredje hand materialåtervinnas, i fjärde hand energiåtervinnas och i sista hand bortskaffas, till exempel via deponi. Prioriteringsordningen gäller så länge det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt ur ett resurs- och kvalitetsperspektiv och med hänsyn till marknadsefterfrågan. 

I byggande av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har 20 kg/m2 BTA varit kravnivå under flera år men inga av de projekt som avslutades år har 2018 klarat målet. Enligt undersökningar utförda av WSP i Norra Djurgårdsstaden låg dessa i snitt på nästan 40 kg/m2. Statistik från en annan stor fastighetsägare visar på mycket stora variationer i olika projekt, och med ett snitt på 30 kg/m2 BTA. Vissa ombyggnationer har klarat målet på 20 kg/m2 BTA. Mindre omfattande och relativt enkla projekt har lättare att uppnå spjutspetsnivån. 
För att nivåerna ska hållas låga kan det också krävas att det finns system för återanvändning som går att nyttja. Att material och resurser kan återvinnas eller kan återanvändas är ett av syftena med kravet för att kunna styra mot en cirkulär omställning.

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.