Begränsning av specifika ämnen/ämnesgrupper

Märkning

Om kravet verifierats med en märkning kontrolleras att det finns en giltig licens för den aktuella produkten. Detta kontrolleras här: Svanen (Nordisk Miljömärkning).

Observera att detta krav inte kan verifieras med säkerhetsdatablad, varken för produkt eller ingående ämnen.

Det finns flera problematiska ämnen/ämnesgrupper som är svåra att utesluta genom generella krav på ämnens eller produkters klassificering. Därför finns det behov av att ställa ytterligare krav på begränsning av specifika ämnen och ämnesgrupper.

• EDTA

Komplexbildaren EDTA är inte lätt nedbrytbar och bryts därför inte ner helt i de kommunala reningsverken¹. Det finns idag andra komplexbildare som är nedbrytbara som kan ersätta EDTA. EDTA måste deklareras i halter över 0,2 viktprocent enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel (Tvätt- och rengöringsmedelsförordningen).

• Alkylfenoletoxilater

Gruppen alkylfenoletoxilater, till exempel nonylfenol och nonylfenoletoxilat är klassificerade som miljöfarliga eftersom de kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön. De kan också ha hormonstörande effekter. Användningen av dessa ämnen regleras i bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach). Där tillåts ämnena endast i halter under 0,1 viktprocent. I Sverige är dessa ämnen utfasade sedan länge enligt branschöverenskommelser. Syftet med kravet på högst 0,01 viktprocent är att förhindra att denna typ av ämnen återinförs i produkterna.

• Organiska klorföreningar och hypokloriter

Produkter som innehåller aktivt klor, till exempel hypokloriter, kan vid hög temperatur och vid hög smutsbelastning bilda klororganiska föreningar. Klorisocyanurat kan användas som oxidationsmedel i maskindiskmedel, men utesluts med det här kravet i halter över 0,01 viktprocent. Organiska klorinnehållande föreningar används som desinficerande/antibakteriella ämnen. Ett exempel är triklosan. Klorerade konserveringsmedel är svårnedbrytbara, bioackumulerade och har hög giftighet för vattenlevande organismer². Ämnena kan bli problematiska om de passerar vattenreningsverken och kommer ut i miljön. Det finns också klorerade konserveringsmedel som misstänks vara skadliga för fortplantningen eller hormonstörande. Kravet på högst  0,01 viktprocent är satt för att tillåta användandet av klorerat vatten vid produktionen av produkterna. Aktivt klor minimerar behovet av konserveringsmedel i produktionstankar för avjoniserat vatten. Även kommunalt vatten är klorerat, man kan därför inte garantera att slutprodukten blir helt fri från klor.

• PBT och vPvB

Persistenta (långlivade), bioackumulerbara och toxiska ämnen (PBT) samt väldigt persistenta och väldigt bioackumulerbara ämnen (vPvB) definieras i REACH annex VIII  och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen)². Dessa ämnen har miljöfarliga egenskaper och tillhör gruppen ”särskilt farliga ämnen”. Ämnen som bedömts som PBT eller vPvB ska deklareras på säkerhetsdatabladet³ om de ingår i halter över 0,1 viktprocent i produkten. Vissa, men inte alla ämnen klassificerade som PBT eller vPvB finns upptagna på kandidatförteckningen.

Från den 20 april 2023 finns det fyra nya faroklasser i CLP-förordningen. Två av dessa är:

- Ämnen och blandningar som är långlivade, bioackumulerande och toxiska (PBT), med farokod EUH440.

- Ämnen och blandningar som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande (vPvB) med farokod EUH441.

Ämnen och blandningar kan klassificeras och märkas i de nya faroklasserna, men det är inte något krav ännu. Från och med 1 maj 2025 måste ämnen klassificeras och märkas i de nya faroklasserna, med en övergångsperiod fram till och med 1 november 2026 för ämnen som har släppts ut på marknaden före 1 maj 2025. Blandningar ska klassificeras och märkas i de nya faroklasserna från och med 1 maj 2026, med en övergångsperiod fram till 1 maj 2028 för produkter som redan har släppts ut på marknaden före 1 maj 2026. Information om klassificering finns under punkt 2 Farliga egenskaper i säkerhetsdatabladet. Information om hormonstörande egenskaper ska finnas med i säkerhetsdatabladets punkt 11 Toxikologisk information och 12 Ekologisk information.

• Ämnen på Reach kandidatförteckning⁴

Ämnen med egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och i miljön förs upp på kandidatförteckningen⁴. Dessa ämnen

-är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, så kallade CMR-ämnen
-är långlivade, bioackumulerande och toxiska, så kallade PBT-ämnen
-inger motsvarande betänkligheter, till exempel hormonstörande ämnen.

• Hormonstörande eller potentiellt hormonstörande ämnen

Hormonstörande ämnen är ämnen som är främmande för kroppen. Dekan påverka kroppens hormonsystem och ge skadliga effekter,  till exempel bidra till utveckling av cancer eller påverka ämnesomsättningen och förmågan att få barn⁵. Kravet omfattar hormonstörande ämnen på Endocrine Disruptor list⁶, lista I och II. Vissa, men inte alla, hormonstörande ämnen finns upptagna på kandidatförteckningen.

Från den 20 april 2023 finns det nya faroklasser i CLP-förordningen. Två av dessa är:

- Hormonstörande egenskaper för människors hälsa med farokoderna EUH380 och EUH 381.

- Hormonstörande ämnen för miljön med farokoderna EUH430 och EUH 431.

Ämnen och blandningar kan klassificeras och märkas i de nya faroklasserna, men det är inte något krav ännu. Från och med 1 maj 2025 måste ämnen klassificeras och märkas i de nya faroklasserna, med en övergångsperiod fram till och med 1 november 2026 för ämnen som har släppts ut på marknaden före 1 maj 2025. Blandningar ska klassificeras och märkas i de nya faroklasserna från och med 1 maj 2026, med en övergångsperiod fram till 1 maj 2028 för produkter som redan har släppts ut på marknaden före 1 maj 2026. Information om klassificering finns under punkt 2 Farliga egenskaper i säkerhetsdatabladet. Information om hormonstörande egenskaper ska finnas med i säkerhetsdatabladets punkt 11 Toxikologisk information och 12 Ekologisk information.

¹EU:s riskbedömningsrapport för EDTA.

²Kemikalieinspektionens rapport 3-17

³Europeiska kemikaliemyndigheten Echas vägledning om sammanställning av säkerhetsdatablad.

⁴Reach kandidatförteckning.

⁵Kemikalieinspektionen, information om hormonstörande ämnen.

⁶Endocrine Disruptor List. 

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

2022-07-07, Krav ID 11295:1: Uppdatering av kravtext.