Leverantörsprövning i upphandling
Upphandlingslagarna innehåller regler om leverantörsprövning – uteslutningsgrunder och kvalificeringskrav. Dessa regler tillämpas vid kontrollen av att kontrollera att leverantören inte har gjort sig skyldig till vissa typer av överträdelser eller befinner sig i kvalificerade ekonomiska svårigheter, och att de har de resurser och den kapacitet som krävs för att kunna utföra det uppdrag som upphandlingen avser. Dessa kontroller utgör en nödvändig men inte tillräcklig åtgärd för att motverka arbetslivskriminalitet i upphandling.
Innehåll på denna sida
Reglerna om uteslutning och kvalificering är olika utformade mellan de olika lagarna, men också beroende på om upphandlingen sker under eller över tröskelvärdena. Även bestämmelserna om vilka bevis du som upphandlande organisation får kräva och hur prövningen ska gå till skiljer sig åt beroende på vilka upphandlingsregler som gäller för upphandlingen.
Uteslutningsgrunder
Uteslutning innebär att leverantören inte får sitt anbud prövat i upphandlingen – den utesluts från upphandlingsförfarandet. Reglerna finns till för att motverka osund konkurrens i offentlig upphandling. Vi utgår ifrån regleringen i LOU men samma eller liknande regler gäller vid upphandling enligt de övriga upphandlingslagarna. Generellt gäller att reglerna är mer detaljerade vid upphandling över tröskelvärdena. Vid upphandling över tröskelvärdena finns även fler bestämmelser om hur själva prövningen ska gå till, bestämmelser om självsanering, samt tidsgränser för hur länge ett missförhållande får utgöra grund för uteslutning. För upphandlingar under tröskelvärdet får en leverantör dessutom uteslutas på andra grunder, förutsatt att de anges i upphandlingsdokumenten.
Den upphandlande organisationen bör i avtalet ange att avtalet ska kunna sägas upp eller hävas om det under avtalstiden framkommer att leverantören har gjort sig skyldig till sådana överträdelser som hade utgjort grund för uteslutning under upphandlingen. Den upphandlande organisationen bör även ange som avtalsvillkor att leverantörer som under avtalstiden gör sig skyldig till sådana fel i yrkesutövningen som skulle ha medfört uteslutning ur upphandlingen ska utgöra grund för att avtalsrättsliga sanktioner. Den upphandlande organisationen bör även ange att leverantören inte får använda underleverantörer som har gjort sig skyldig till motsvarande fel.
Uteslutning av leverantörer vid offentlig upphandling
Kvalificeringskrav
Kvalificeringskrav ska säkerställa att leverantören har tillräcklig kompetens och resurser att utföra det uppdrag som upphandlingen avser. Kvalificeringskrav kan bland annat innebära att leverantören ska ha tillstånd att tillhandahålla den tjänst som upphandlingen avser, eller har en viss ekonomisk och finansiell ställning.
En standardiserad egenförsäkran i upphandling – ESPD
Upphandlande organisationer har en skyldighet att acceptera en standardiserad form av egen försäkran som preliminärt bevis på att leverantören får delta i upphandlingen. Detta kallas ESPD (European Single Procurement Document) – det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet.
En sådan försäkran innebär att anbudsgivare och anbudssökande intygar att det inte föreligger grund för uteslutning, att de uppfyller kvalificeringskraven och att de kan ge in efterfrågade bevis för detta.
Kommande system för samordnad registerkontroll
En statlig utredning – Leverantörskontrollutredningen – föreslog år 2023 att det ska inrättas ett system för samordnad registerkontroll för leverantörsprövning i upphandling (En samordnad registerkontroll för upphandlade myndigheter och enheter, SOU 2023:43). Bolagsverket har fått regeringens uppdrag att utveckla IT-systemet för sådan samordnad registerkontroll. Utvecklingen av systemet ska ske under 2025–2027 och systemet ska kunna tas i drift 2028.
Förslagen i Leverantörskontrollutredningens betänkande innebär i korthet att upphandlande organisationer elektroniskt ska kunna hämta uppgifter ur flera myndighetsregister som behövs för leverantörsprövning i offentlig upphandling. Det gäller vissa uppgifter i register som förs av Bolagsverket, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och länsstyrelserna. Uppgifterna är av två typer: sådana som rör information om företrädarna för olika juridiska personer och sådana som visar om grund för uteslutning kan föreligga.