Upphandla leksaker, skapandematerial och idrottsmateriel

Genom att ha ett jämställdhetsperspektiv på de leksaker, skapandematerial och idrottsmateriel som köps in kan upphandling bidra till ett inkluderande samhälle för barn och unga att växa upp i. Skollagen och läroplanerna ger förskolan och skolan ett tydligt jämställdhetsuppdrag, som ska beaktas vid inköp av produkter. Förskolan ska erbjuda alla barn samma möjligheter till utveckling, lärande och lek utan att de begränsas av sin könstillhörighet. Skolan ska utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska könsmönster och ge en förståelse för hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

Det innebär att val av produkter behöver grundas i en analys av om de förstärker stereotypa föreställningar om vad flickor och pojkar ska förväntas intressera sig för eller vilja göra. Därför är det viktigt att arbetsgruppen har tillgång till såväl pedagogisk kompetens som kompetens inom genus och jämställdhet.

Några grundläggande frågor behöver besvaras tidigt i upphandlingsprocessen:

• Hur har behovet av nya leksaker, skapandematerial eller idrottsmateriel identifierats? I vilken utsträckning har flickor och pojkar i förskola/skola/fritidsverksamhet varit involverade? Personal med genuskompetens?
• Uttrycker beställningen en förståelse för hur olika produkter kan bidra till eller utmana stereotypa föreställningar om kön?
• Hur bidrar inköpet till förskolans/skolans plan för lika rättigheter och möjligheter? 
• Finns det någon analys av hur befintliga produkter används av flickor respektive pojkar? Behöver inköpet beakta behovet av att främja en mer jämställd fördelning av förskolans/skolans/fritidsverksamhetens resurser? 

Planera tidigt för hur jämställdhetskraven ska följas upp. Uppföljning av hur barn använder de inköpta produkterna krävs för att ta reda på om upphandlingsbudgeten fördelas rättvist till olika grupper av flickor och pojkar. Det kan ske till exempel genom intervjuer, könsuppdelad statistik eller enkäter. 

För att få stöd att analysera jämställdhetsperspektivet i upphandling finns en vägledning och checklista framtagna av Upphandlingsmyndigheten och SKR.

 Upphandling för jämställdhet

Alla barn, oavsett funktionsförmåga, har behov av att leka och vara kreativa. Leksaker skapandematerial och idrottsmateriel ska kunna användas av alla barn i största möjliga utsträckning. Vid inköp av produkter som ska användas av fysiska personer finns det under vissa förutsättningar en skyldighet att ta hänsyn till alla användares behov, inklusive personer med funktionsnedsättning. Det gäller således även inköp av leksaker, skapandematerial och idrottsmateriel.

Det är viktigt att tidigt i upphandlingsprocessen utgå från principen om universell utformning så att produkterna som upphandlas är användbara för så många barn som möjligt, utan extra anpassningar. Universell utformning utgår från mångfald- att alla är olika och har varierande behov och förutsättningar. Användarna ska erbjudas likvärdighet och då finns det ett stort behov av flexibilitet. Syftet är att alla enkelt ska få tillgång till, förstå och använda produkterna. Det räcker till exempel inte med att en leksak är lätt att greppa eller få tag på. Det måste också gå att förstå hur leksaken fungerar och den ska vara enkel att använda. Universellt utformade produkter gynnar alla barn.

Kärnan i universell utformning är jämlikhet, delaktighet, inkludering, och att involvera användarna och icke-användare i alla skeden i en process. Med icke-användare menas de personer som utesluts från användning av produkterna redan från början på grund av hur de är utformade. Upphandlande organisationer bör i ett tidigt skede ha dialog med barn, unga och andra berörda om hur upphandlade produkter används och hur det i framtiden skulle vara möjligt att få fler barn att leka och vara aktiva. Det är också viktigt att ha dialog med funktionsrättsorganisationer och andra personer med relevant kunskap på området, i eller utanför organisationen. Det säkerställer att relevanta användarkrav utifrån barnens varierade behov, egenskaper, förmågor och preferenser integreras i utformningen.

Frågor att ställa sig inför en upphandling av leksaker, skapandematerial eller idrottsmateriel:

• Vilka barn brukar använda produkterna som ska köpas in? Fastställ användare.
• Vilka barn brukar inte använda produkten? Identifiera icke-användare. 
•  Varför använder vissa barn inte produkterna? Finns det några hinder som exkluderar potentiella användare? 
• Vad skulle kunna göra det möjligt för fler barn att få tillgång till, att förstå, och använda produkten? Identifiera behov, egenskaperna och förmågorna hos avsedda användare för att möjliggöra mångfald av användare.

Universell utformning och upphandling av varor och tjänster som är tillgängliga för alla 

Om sortimentet specificeras snävt, till exempel genom att ställa krav på pussel med 100 bitar och endast tillåta några få procents avvikelse, blir det svårt för nya leverantörer att lämna anbud om de till exempel har pussel med 110 bitar. Resultatet blir då likadana produkter som tidigare.

Fundera på om ni kan ställa krav på vilka pedagogiska funktioner leksakerna ska fylla i stället för att detaljerat specificera vilka produkter som ska ingå i sortimentet. Vore det möjligt att efterfråga produkter som utvecklar barnens finmotorik eller kreativitet? Går det att ställa krav på att det ska finnas produkter som passar olika barn med olika behov?

Produkter som är CE-märkta som leksaker uppfyller kraven i leksaksdirektivet på mekanisk och fysikalisk säkerhet och innehåller till exempel inte smådelar om de inte är försedda med särskild varningstext om det. 

Om bara CE-märkta leksaker upphandlas kan vissa produkter saknas, till exempel vissa kulörer och färgnyanser som bara finns i akrylfärger. Dessa färger är inte är avsedda för användning av barn eftersom de kan innehålla tungmetaller. Det kan också finnas behov av produkter som inte är leksaker i den pedagogiska verksamheten. Här behöver en avvägning göras mellan säkerhetskrav och pedagogiska krav när behoven analyseras. 

Vid definition av vilka produkter som ska ingå i sortimentet behöver även hänsyn tas till vilka hållbarhetskrav som ska ställas i upphandlingen. De krav som ställs kan begränsa utbudet av produkter.

Om krav på till exempel klorfri plast/PVC-fritt sortiment ska ställas kan inte produkter som klistermärken med ögon, som ofta består av PVC, ingå i sortimentet. Det behöver då övervägas om det är produkten eller hållbarhetskravet som är viktigast för den upphandlande organisationen. För produkter där det saknas alternativ till klorerad plast kan den upphandlande organisationen antingen efterfråga produkter av andra material, till exempel tygdockor i stället för plastdockor, eller göra undantag för dessa produkter från kravet.

Det är också viktigt att fundera på vilken kompetens och vilka resurser organisationen har för att kunna följa upp de krav som ställs.

Hållbarhetskriterier för leksaker, skapandematerial och idrottsmateriel

Att använda krav på märkning i upphandling underlättar arbetet med kravställning och uppföljning. För att kunna ställa krav på märkning måste märkningen uppfylla sex förutsättningar som beskrivs i LOU (Lagen om Offentlig Upphandling). Det går inte på förhand att säga att en viss märkning går att använda för upphandling av en specifik produkt. Det beror på att märkningskraven ska vara lämpliga för att definiera det som ska upphandlas utifrån behoven och den upphandlande organisationens egna målsättningarna i den aktuella upphandlingen.  

För leksaker och skapandematerial finns det några få märkningar, till exempel Nordisk Miljömärkning (Svanen) för leksaker respektive kontors- och hobbyartiklar samt Danska Fællesrådet för Formnings- & Hobbymaterial (A-märkning). För skapandematerial av textil finns även textilmärkningar som till exempel Ökotex, GOTS, bluesign, Nordisk Miljömärkning (Svanen), EU Ecolabel och Bra Miljöval. Upphandlingsmyndigheten har inte gjort någon analys om dessa märkningar uppfyller förutsättningarna enligt LOU som nämns ovan. Märkningarna finns med i hållbarhetskriterierna som förslag till bevis i de fall där det är relevant. 

Användning av märkning