Upphandla leksaker, skapandematerial och idrottsmateriel

Leksaker är alla produkter som uppfyller kraven i direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet (leksaksdirektivet) och är CE-märkta som leksaker. Leksaksdirektivet omfattar produkter som utformats eller är avsedda som leksaker för barn under 14 år oavsett om det är produktens enda syfte eller inte. Även vissa skapandematerial och idrottsmateriel avsedda för barn under 14 år kan vara CE-märkta som leksaker. 

Alla produkter som är CE-märkta är inte leksaker. Det finns CE-märkningar för flera andra produktområden. 

Eftersom det är leverantören/tillverkaren som avgör om en produkt är en leksak och därmed ska CE-märkas finns det produkttyper på marknaden som kan vara både leksaker och skapandematerial. Det beror på hur den enskilda produkten bedömts av leverantören/tillverkaren. Exempel på produkttyper som finns både som CE-märkt leksak och som ej CE-märkt skapandematerial, beroende på om de är avsedda för konstnärligt bruk eller inte, är färgpennor, tuschpennor, kritor och färgtuber. Är produkten CE-märkt som leksak är det en leksak, annars är det skapandematerial. Även vissa idrottsmateriel kan vara CE-märkt som leksak. Exempel på en produkttyp som finns både som CE-märkt leksak och som ej CE-märkt idrottsmateriel, beroende på om de är avsedda för lek eller idrott, är bollar Är bollen CE-märkt som leksak är den en leksak, annars idrottsmateriel. EU-kommissionen har gett ut ett antal vägledande dokument om vad som ska betraktas som en leksak.

Produkter som inte är CE-märkta som leksak definieras inte som leksaker. Det kan till exempel vara skapandematerial och idrottsmateriel som nämnts ovan. De är inte leksaker men omfattas av hållbarhetskriterierna i egna undergrupper. 

Om märkning av leksaker (konsumentverket.se)

Om CE-märkning (konsumentverket.se)

EU-kommissionens vägledningar till leksaksdirektivet

Lekplatsutrustning och barnavårdsartiklar, som till exempel nappar och nappflaskor, omfattas däremot inte av hållbarhetskriterierna. De är heller inte CE-märkta som leksaker. 

Att ställa krav på innehåll av hälsofarliga ämnen ingår i flera av de olika stegen i inköpsprocessen. 

Giftfri miljö i inköpsprocessen

Förutom att ställa krav i upphandlingen är det särskilt viktig att tänka på behovsanalys och implementering av avtal vid upphandling av leksaker, skapandematerial och idrottsmateriel till förskolan.

Ställ krav för att minska mängden farliga ämnen 

Innan upphandling av leksaker, skapandematerial och idrottsmateriel påbörjas är det viktigt att analysera vilka behov verksamheten har. Utgå från användarnas behov. Det kan vara bra att tänka på att önskemål och behov inte alltid är samma sak.

Saker som behöver analyseras i behovsanalysen:

• Behöver vi specifika produkter eller kan vi ställa krav på pedagogisk funktion?
• Hur påverkar val av sortiment säkerheten? Ska hela sortimentet vara CE-märkt som leksak? Behöver vi andra produkter än leksaker (t. ex. ej CE-märkt skapandematerial och idrottsmateriel)?
• Vilka blir konsekvenserna av hållbarhetskraven på sortimentet? 

Förbered upphandlingen

Behovsanalys

Barn har enligt barnkonventionen rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som angår dem. Upphandlingar av leksaker, skapandematerial och idrottsmateriel rör barn. Därför är det viktigt att ta hänsyn till deras synpunkter. Inte bara för att det är en rättighet utan främst för att upphandlingarna blir bättre om de som använder produkterna får lämna synpunkter. Då minskar risken för att göra onödiga och felaktiga inköp. Barn kan vara med i diskussionerna i en pågående upphandling, eller om vad som bör köpas in i framtiden. De kan också lämna åsikter om hur det som har köpts in tidigare har fungerat, vilket kan ge värdefulla insikter för uppföljning och utvärdering av en upphandling. Barnens röster ger nödvändig och viktig kunskap inför olika beslut.

Kännedom om barns åsikter kan hämtas från olika håll. Det kan till exempel göras genom intervjuer, enkäter eller observationer. Ibland kan kunskap från tidigare upphandlingar eller andra verksamheter användas. Hur det ska gå till får lösas från fall till fall, det viktigaste är att det finns ett helhetstänk i upphandlingen. 

Frågor som kan användas tidigt i processen:

• Hur har behovet av nya leksaker, skapandematerial eller idrottsmateriel identifierats? Har barns åsikter beaktats i behovsanalysen?
• Har diskussion förts om vilka barn som kommer att beröras av upphandlingen? 
• Har berörda barn fått ge sina åsikter i alla delar av upphandlingen och hur har det gått till? Utöver behovsanalysen i förberedelsefasen kan de även delta i utvärderingen av anbud genom att till exempel prova olika produkter, eller i uppföljningen genom att dela med sig av sina åsikter av hur upphandlade produkter har fungerat. Tänk på att barnens åsikter kan identifieras på olika sätt.
• Har andra relevanta aktörer bidragit med information i upphandlingen, till exempel förskole-, skol- och fritidspersonal?

Det är viktigt att dokumentera hur hänsyn har tagits till barns åsikter i upphandlingsprocessen. Precis som att det i övrigt är viktigt att i upphandlingens olika faser dokumentera vad som har motiverat den upphandlande myndighetens olika beslut.

För stöd om barnperspektiv i upphandling finns mer information på sidan Barns rättigheter i upphandling

Genom att ha ett jämställdhetsperspektiv på de leksaker, skapandematerial och idrottsmateriel som köps in kan upphandling bidra till ett inkluderande samhälle för barn och unga att växa upp i. Skollagen och läroplanerna ger förskolan och skolan ett tydligt jämställdhetsuppdrag, som ska beaktas vid inköp av produkter. Förskolan ska erbjuda alla barn samma möjligheter till utveckling, lärande och lek utan att de begränsas av sin könstillhörighet. Skolan ska utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska könsmönster och ge en förståelse för hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

Det innebär att val av produkter behöver grundas i en analys av om de förstärker stereotypa föreställningar om vad flickor och pojkar ska förväntas intressera sig för eller vilja göra. Därför är det viktigt att arbetsgruppen har tillgång till såväl pedagogisk kompetens som kompetens inom genus och jämställdhet.

Några grundläggande frågor behöver besvaras tidigt i upphandlingsprocessen:

• Hur har behovet av nya leksaker, skapandematerial eller idrottsmateriel identifierats? I vilken utsträckning har flickor och pojkar i förskola/skola/fritidsverksamhet varit involverade? Personal med genuskompetens?
• Uttrycker beställningen en förståelse för hur olika produkter kan bidra till eller utmana stereotypa föreställningar om kön?
• Hur bidrar inköpet till förskolans/skolans plan för lika rättigheter och möjligheter? 
• Finns det någon analys av hur befintliga produkter används av flickor respektive pojkar? Behöver inköpet beakta behovet av att främja en mer jämställd fördelning av förskolans/skolans/fritidsverksamhetens resurser? 

Planera tidigt för hur jämställdhetskraven ska följas upp. Uppföljning av hur barn använder de inköpta produkterna krävs för att ta reda på om upphandlingsbudgeten fördelas rättvist till olika grupper av flickor och pojkar. Det kan ske till exempel genom intervjuer, könsuppdelad statistik eller enkäter. 

För att få stöd att analysera jämställdhetsperspektivet i upphandling finns en vägledning och checklista framtagna av Upphandlingsmyndigheten och SKR.

 Upphandling för jämställdhet

Alla barn, oavsett funktionsförmåga, har behov av att leka och vara kreativa. Leksaker skapandematerial och idrottsmateriel ska kunna användas av alla barn i största möjliga utsträckning. Vid inköp av produkter som ska användas av fysiska personer finns det under vissa förutsättningar en skyldighet att ta hänsyn till alla användares behov, inklusive personer med funktionsnedsättning. Det gäller således även inköp av leksaker, skapandematerial och idrottsmateriel.

Det är viktigt att tidigt i upphandlingsprocessen utgå från principen om universell utformning så att produkterna som upphandlas är användbara för så många barn som möjligt, utan extra anpassningar. Universell utformning utgår från mångfald- att alla är olika och har varierande behov och förutsättningar. Användarna ska erbjudas likvärdighet och då finns det ett stort behov av flexibilitet. Syftet är att alla enkelt ska få tillgång till, förstå och använda produkterna. Det räcker till exempel inte med att en leksak är lätt att greppa eller få tag på. Det måste också gå att förstå hur leksaken fungerar och den ska vara enkel att använda. Universellt utformade produkter gynnar alla barn.

Kärnan i universell utformning är jämlikhet, delaktighet, inkludering, och att involvera användarna och icke-användare i alla skeden i en process. Med icke-användare menas de personer som utesluts från användning av produkterna redan från början på grund av hur de är utformade. Upphandlande organisationer bör i ett tidigt skede ha dialog med barn, unga och andra berörda om hur upphandlade produkter används och hur det i framtiden skulle vara möjligt att få fler barn att leka och vara aktiva. Det är också viktigt att ha dialog med funktionsrättsorganisationer och andra personer med relevant kunskap på området, i eller utanför organisationen. Det säkerställer att relevanta användarkrav utifrån barnens varierade behov, egenskaper, förmågor och preferenser integreras i utformningen.

• Frågor att ställa sig inför en upphandling av leksaker, skapandematerial eller idrottsmateriel:
• Vilka barn brukar använda produkterna som ska köpas in? Fastställ användare.
• Vilka barn brukar inte använda produkten? Identifiera icke-användare. 
•  Varför använder vissa barn inte produkterna? Finns det några hinder som exkluderar potentiella användare? 
• Vad skulle kunna göra det möjligt för fler barn att få tillgång till, att förstå, och använda produkten? Identifiera behov, egenskaperna och förmågorna hos avsedda användare för att möjliggöra mångfald av användare.

Universell utformning och upphandling av varor och tjänster som är tillgängliga för alla 

Om sortimentet specificeras snävt, till exempel genom att ställa krav på pussel med 100 bitar och endast tillåta några få procents avvikelse, blir det svårt för nya leverantörer att lämna anbud om de till exempel har pussel med 110 bitar. Resultatet blir då likadana produkter som tidigare.

Fundera på om ni kan ställa krav på vilka pedagogiska funktioner leksakerna ska fylla i stället för att detaljerat specificera vilka produkter som ska ingå i sortimentet. Vore det möjligt att efterfråga produkter som utvecklar barnens finmotorik eller kreativitet? Går det att ställa krav på att det ska finnas produkter som passar olika barn med olika behov?

Produkter som är CE-märkta som leksaker uppfyller kraven i leksaksdirektivet på mekanisk och fysikalisk säkerhet och innehåller till exempel inte smådelar om de inte är försedda med särskild varningstext om det. 

Om bara CE-märkta leksaker upphandlas kan vissa produkter saknas, till exempel vissa kulörer och färgnyanser som bara finns i akrylfärger. Dessa färger är inte är avsedda för användning av barn eftersom de kan innehålla tungmetaller. Det kan också finnas behov av produkter som inte är leksaker i den pedagogiska verksamheten. Här behöver en avvägning göras mellan säkerhetskrav och pedagogiska krav när behoven analyseras. 

Vid definition av vilka produkter som ska ingå i sortimentet behöver även hänsyn tas till vilka hållbarhetskrav som ska ställas i upphandlingen. De krav som ställs kan begränsa utbudet av produkter.

Om krav på till exempel klorfri plast/PVC-fritt sortiment ska ställas kan inte produkter som klistermärken med ögon, som ofta består av PVC, ingå i sortimentet. Det behöver då övervägas om det är produkten eller hållbarhetskravet som är viktigast för den upphandlande organisationen. För produkter där det saknas alternativ till klorerad plast kan den upphandlande organisationen antingen efterfråga produkter av andra material, till exempel tygdockor i stället för plastdockor, eller göra undantag för dessa produkter från kravet.

Det är också viktigt att fundera på vilken kompetens och vilka resurser organisationen har för att kunna följa upp de krav som ställs.

Hållbarhetskriterier för leksaker, skapandematerial och idrottsmateriel

Att använda krav på märkning i upphandling underlättar arbetet med kravställning och uppföljning. För att kunna ställa krav på märkning måste märkningen uppfylla sex förutsättningar som beskrivs i LOU (Lagen om Offentlig Upphandling). Det går inte på förhand att säga att en viss märkning går att använda för upphandling av en specifik produkt. Det beror på att märkningskraven ska vara lämpliga för att definiera det som ska upphandlas utifrån behoven och den upphandlande organisationens egna målsättningarna i den aktuella upphandlingen.  

Användning av märkning

För leksaker och skapandematerial finns det några få märkningar, till exempel Nordisk Miljömärkning (Svanen) för leksaker respektive kontors- och hobbyartiklar samt Danska Fællesrådet för Formnings- & Hobbymaterial (A-märkning). För skapandematerial av textil finns även textilmärkningar som till exempel Ökotex, GOTS, bluesign, Nordisk Miljömärkning (Svanen), EU Ecolabel och Bra Miljöval. Upphandlingsmyndigheten har inte gjort någon analys om dessa märkningar uppfyller förutsättningarna enligt LOU som nämns ovan. Märkningarna finns med i hållbarhetskriterierna som förslag till bevis i de fall där det är relevant. 

Ställ krav för att minska mängden farliga ämnen (Verksamhetens medverkan i behovsanalysen)

Giftfri miljö i inköpsprocessen (Behovsanalys)

Stöd för att göra en behovsanalys

Stöd för att ställa funktionskrav i upphandling

Det är viktigt att alla som är berörda av avtalet får den information de behöver för att kunna använda avtalet så som det är tänkt. Det ska vara lätt för medarbetarna att köpa varor på rätt sätt, det vill säga att endast avropa produkter som ingår i avtalet från kommunens ramavtalsleverantör. Ett sätt att underlätta för den som beställer kan vara att ta fram en intern vägledning med kommunens inköpsrekommendationer för avrop.

Giftfri miljö i inköpsprocessen (Implementera avtalet)

Ställ krav för att minska mängden farliga ämnen (Underlätta för dem som ska beställa) 

Lek-, sport-, och hobbyartiklar består i stor utsträckning av liknande material och råvaror. Gemensamt är att de har en global leveranskedja som omfattar ett flertal högriskländer. Tillverkning kan ske i ett stort antal länder men för vissa produkter sker tillverkningen i stor utsträckning i särskilda regioner. Produktgruppen lek-, sport-, och hobbyartiklar bedöms innebära höga risker. Det beror på att produktionen aktualiserar risker inom samtliga områden 

• mänskliga rättigheter 
• arbetares rättigheter 
• miljö
• korruption

Vår riskanalystjänst

Ansvarsfulla leveranskedjor

Det finns mycket lagstiftning som rör leksaker. Kemikalieinspektionen har tagit fram ett faktablad ”Kort om regler för kemikalier i leksaker”. Det finns även mer utförlig information om regler för leksaker på Kemikalieinspektionens webbplats.

Faktablad: Kort om regler för kemikalier i leksaker (kemi.se)  

Om regler för leksaker (kemi.se)

Några exempel på regler och lagstiftning som gäller för leksaker är:

Ett omfattande regelverk för leksaker är beslutat på EU-nivå genom leksaksdirektivet (2009/48/EG). Direktivet handlar om leksakers säkerhet och innehåller regler om kemikalier, allmän säkerhet och elsäkerhet. Leksaksdirektivet är det mest omfattande regelverket för leksaker, men det finns även krav på leksaker i flera andra regelverk som gäller parallellt.

Reach är den europeiska kemikalieförordningen. Inom REACH finns till exempel bilaga XVII som omfattar begränsningar och förbud av olika ämnen som får finnas i varor och kemiska produkter

Kandidatförteckningen är en lista över ämnen som identifierats som särskilt farliga ämnen (Substances of Very High Concern förkortas SVHC). Det är ämnen som är cancerogena, hormonstörande, kan skada arvsmassan, störa reproduktion eller är särskilt miljöfarliga. Ämnen är kandidater för att hamna på tillståndslistan i Reach, bilaga XIV.

Om leksaken är elektrisk måste den uppfylla kraven i RoHS-direktivet (2011/65/EU), som bland annat begränsar innehåll av vissa farliga tungmetaller och bromerade flamskyddsmedel.

Leksaker måste vara CE-märkta för att få säljas. Genom CE-märket bekräftar tillverkaren att leksaken uppfyller kraven i gällande EU-lagstiftning. Tänk på att CE-märkningen inte är en garanti för att en leksak uppfyller kraven i samtliga regler som gäller för leksaker, utan endast leksaksdirektivets krav.

Alla produkter är inte lämpliga för små barn under tre år. Dessa produkter har en märkning som anger detta.

Det finns flera standarder som används för att testa och säkerställa att leksakerna uppfyller kraven i leksaksdirektivet. Standarderna förtydligar de övergripande säkerhetskrav som finns i lagen. Uppfyller en produkt de krav som finns i en harmoniserad standard så uppfyller även produkten lagstiftningen. Många av kemikaliekraven i direktivet täcks in av EN71- standarder, men inte alla. 

Harmoniserade standarder EN 71 Leksaker – Säkerhetsregler aktuella för offentlig sektor:

• 71-1 Mekaniska och fysikaliska egenskaper
• 71-2 Brännbarhet
• 71-3 Migrering av vissa grundämnen
• 71-4 Experimentlådor för kemi
• 71-5 Kemiska leksaker
• 71-7 Fingerfärger – krav och provningsmetoder
• 71-12 N-nitrosaminer och N-nitroserbara ämnen
• 71-13 Doftspel, kosmetiklådor och smakspel
• EN 62115 Elektriska leksaker

Det finns även några icke harmoniserade (frivilliga) EN 71-standarder:

• 71-9 Organiska kemikalier - Krav
• 71-10 Organiska kemikalier – Provtagning och metoder för extraktion
• 71-11 Analysmetoder för organiska föreningar