Skadestånd

Reglerna för skadestånd är utformade på i princip samma sätt i LOU och LUF. Även reglerna om skadestånd i lagen om upphandling av koncessioner (LUK) är utformade på ungefär samma sätt som i LOU och LUF. Det finns också delvis liknande regler om överprövning i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). Reglerna är dessutom desamma över och under tröskelvärdena. 

Skadestånd kan bli aktuellt om en leverantör har lidit skada av att den upphandlande organisationen inte har följt bestämmelserna i upphandlingslagarna.  

Skadestånd kan också bli aktuellt om leverantören har lidit skada av att den upphandlande organisationen inte har följt ”unionsrättsliga bestämmelser om upphandling”.  

Med unionsrättsliga bestämmelser om upphandling avses enligt förarbetena i detta sammanhang sådan reglering om offentlig upphandling som förekommer i EU-förordningar, som gäller för upphandlingar enligt LOU, LUK och LUF, och som har företräde framför upphandlingslagarnas bestämmelser. Det omfattar endast reglering som handlar om förfarandet vid offentlig upphandling och rör därför inte exempelvis överträdelser av EU:s dataskyddsförordning.  

Det kan exempelvis röra sig om bestämmelser som reglerar skyldigheter för upphandlande organisationer om

• att i vissa fall utesluta en leverantör från en upphandling  
• att påföra en leverantör ett prispåslag 
• att poänganpassa leverantörens anbud 
• förbud mot tilldelning eller fullgörande av offentliga kontrakt  
• att ställa vissa krav eller kriterier i upphandlingar av ett visst slag.

Det kan också röra sig om bestämmelser som tar sikte på gemensamma upphandlingar mellan flera medlemsstater.  

När det gäller konkreta exempel på ”unionsrättsliga bestämmelser om upphandling” nämner förarbetena art. 3.3 och 6.6 b i IPI-förordningen och i art. 29.3 och 29.4 i FSR-förordningen.  

Vilka specifika unionsrättsliga bestämmelser som kan aktualiseras i en talan om skadestånd enligt upphandlingslagarna får dock ytterst utvisas i praxis. 

En leverantör som vill begära skadestånd måste väcka talan hos tingsrätten genom en ansökan om stämning. Ansökan måste ha kommit in inom ett år från den dag då leverantören fick kännedom om, eller borde ha fått kännedom om, att ett avtal har slutits mellan en upphandlande myndighet eller enhet (upphandlande organisation) och en leverantör.

Om avtalet har förklarats ogiltigt av en domstol ska ansökan i stället ha kommit in till tingsrätten inom ett år från den dag då avgörandet fick laga kraft.

En upphandlande organisation som inte har följt upphandlingsreglerna ska ersätta den skada som därigenom har uppkommit för en leverantör. Den upphandlande organisationen kan bli skyldig att betala skadestånd oavsett om organisationen har begått felet med uppsåt eller på grund av oaktsamhet. Rätt till skadestånd förutsätter dock att det föreligger en tillräckligt klar överträdelse av lagen. Den som begär skadestånd är bevisskyldig för skadan. 

Med uppkommen skada avses både onödiga kostnader och utebliven vinst, det så kallade positiva kontraktsintresset. För att leverantören ska få rätt till ersättning för det positiva kontraktsintresset krävs i princip att leverantören har förlorat kontraktet på grund av upphandlingsfelet. Det är dock tillräckligt att leverantören kan visa att det är sannolikt att leverantören har förlorat kontraktet till följd av överträdelsen.

Kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i en upphandling (det negativa kontraktsintresset) kan ersättas i vissa fall. För att en leverantör ska få rätt till ersättning för det negativa kontraktsintresset är det tillräckligt att leverantören visar, förutom att en överträdelse av upphandlingsreglerna har skett, att leverantören har haft en realistisk möjlighet att vinna kontraktet och att överträdelsen har minskat denna möjlighet. Det innebär att flera leverantörer kan få skadestånd på grund av samma överträdelse av upphandlingslagstiftningen.

Skadestånd kan i vissa fall omfatta leverantörens processkostnader i ett tidigare mål om överprövning av samma upphandling, om leverantören vann det målet.

Rätten till skadestånd kan vara beroende av att leverantören försöker undvika eller minska sin skada, exempelvis genom att ansöka om överprövning av den felaktiga upphandlingen.

Tingsrätten tar ut en mindre avgift för en ansökan om stämning. Vanligtvis får den förlorande parten även stå för motpartens rättegångskostnader, exempelvis kostnad för advokat eller annat ombud.

Domstolen avgör oftast frågan efter en muntlig förhandling. Domstolen beaktar bara omständigheter som har tagits upp i förhandlingen. Det är därför viktigt för båda parterna att redovisa alla sina argument i målet.

• Startsida: Överprövning 
• Överprövning av en upphandling
• Överprövning av ett beslut att avbryta en upphandling
• Överprövning av ett avtals giltighet
• Domstolsprocessen vid överprövning
• Upphandlingsskadeavgift
• Skadestånd