Masshantering för minskad klimat- och naturpåverkan - utförandeentreprenad

Granskning kan ske av att och hur entreprenören har:

• Följt planen och antecknat det som planen angett ska dokumenteras och följas upp.

• Justerat planen och inhämtat beställarens godkännande innan schaktningsarbeten påbörjas. 

• Ska vid slutet av projektet visa upp orderkvitton eller följesedlar som redovisar var fall B-massor har hamnat eller hämtats.

Kravet kan användas för både anläggnings- och husbyggnadsprojekt.
Kravet ska genomföras under kontraktstiden, åtgärderna behöver inte beskrivas i anbud. 
Till massor räknas följande: jordar, grus, sand, slam, lera, torv, morän, sprängd sten, krossad sten, sorterad sten. 
Kriteriet kräver att det finns en massdispositionsplan bifogad i upphandlingsunderlaget. En sådan plan bör ha med en tydlig beskrivning av mängder, kvalitet och kemisk sammansättning. I kravet Masshantering för minskad klimat- och naturpåverkan – totalentreprenad finns uppräknat vad en sådan plan bör innehålla. Beställaren bör även föreslå en eller flera platser för lagring och bearbetning av material och som har tillstånd för detta. Genom att tidigt ta ansvar för massorna och att utföra en massoptimering har beställaren möjlighet att minska kostnaderna för projektet. 
I utförandeentreprenaden kan entreprenören utöver det som sagts ovan följa planen genom att arbeta med att exempelvis optimera transportarbetet, välja fordonsbränsle, minimera tomgångskörning och annat.
Deponiavgifter varierar i landet och tippavgifter kan ofta vara högre än transportkostnaden. Mjuka massor och svårhanterliga material transporteras därför ofta längre än till närmsta deponi, vilket bland annat leder till högre klimatpåverkan. Därför bör beställaren betona att massor ska transporteras så korta sträckor som möjligt.
Massor som det ej finns dokumentation för bör inte ersättas ekonomiskt. Förslag till verifikat är att redovisa transportdokument, orderkvitton, följesedlar eller vågsedel.
Kriteriet är utformat för att passa då en kommun eller region som saknar en utarbetad strategi för masshantering. Finns en strategi eller så bör kravet anpassas av beställaren så kravet ligger i linje med en sådan strategi. Exempel på sådan anpassning kan handla om att peka ut vilka ytor för masshantering som finns eller ange i kravet om det finns system eller samverkan för återanvändning av massor som ska användas etcetera. Det är inte säkert att en sådan strategi är utarbetad för att minska påverkan på klimat- och naturmiljö. Det bör i sådana fall undersökas av beställaren hur upphandlingskravet kan justeras innan det ställs, så att kravet bidrar till att minska påverkan på klimat- och naturmiljö.  
Juridiken kring avfall kan upplevas som svår, varför det är viktigt att följa upp kraven.
Som stöd för framtagande av planen kan information från Trafikverket (publikationsnummer 2019:181, ISBN: 978-91-7725-533-8) användas. En sammanställning av detta finns i Bilaga 1 Inspiration för bedömning och prioritering för hantering och användning av massor.

Kravet bidrar till att minska klimatbelastningen och utvinning av ny råvara i bygg- och anläggningssektorn. Masshanteringen utgör en mycket stor del av transportarbetet med tunga fordon. Lagstiftningen som reglerar hanteringen av massor är komplicerad och kunskapsnivån är oftast låg både hos beställare, konsulter och entreprenörer. Det leder till onödiga kostnader och risk för stor miljöpåverkan som giftspridning i miljön från massor och klimatpåverkan vid omfattande transporter av massor. Även om detta kriterium inte fokuserar på hantering av förorenad mark är en lyckad riskbedömning av föroreningar inom det specifika arbetsområdet en nyckel till lyckad massdispositionsplan med minskad miljö- och klimatpåverkan. För information om förorenad mark hänvisar vi till Naturvårdsverkets vägledningar.

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.