Naturbeteskött - Betesdrift på naturbetesmark - nötkött

Uppföljning under avtalsperioden kan ske exempelvis genom stickprov vid ett eller flera tillfällen på produkt/-er på vilken/-a kravet har ställts. Leverantören kan visa att produkten/erna uppfyller kraven med till exempel:

• Produktmärkning, exempelvis Svenskt Sigill naturbeteskött.
• Annan dokumentation där det framgår att kravet är uppfyllt.

Produkter av nötkött med miljö- och djurskyddskrav

I Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2019:18 6 kap. 4-7 §§  anges den årliga betesperioden och hur många dygn djuren minst ska hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas utomhus sommartid. I norra Sverige är det 60 dygn, Mellansverige 90 dygn och i södra Sverige är det 120 dygn. Minst halva betesperioden innebär alltså minst 30 dygn, men är olika beroende på var betet sker.

Produktsortiment för naturbeteskött är begränsat, särskilt gällande sammansatta produkter. Naturbeteskött finns främst som färska eller frysta köttdetaljer samt färs. Gör en marknadsanalys för att säkerställa tillgång.

Naturbetesdjur i Sverige betar minst halva betesperioden på naturbetesmarker och föds under vinterperioden till största del upp på grovfoder ¹. Naturbetesdjur betar på naturbetesmarker som inte plöjs eller skördas utan som kontinuerligt använts till bete under lång tid (ofta många hundra år) och är en del av det biologiska kulturarvet. På grund av den långvariga betesdriften har dessa marker fått en mycket artrikt växt-och djurliv. Det nedbetade gräset gör att många blommande örter trivs, vilka i sin tur skapar gynnsamma förhållanden för många fåglar, fjärilar och pollinerande insekter.

Betande djur är en förutsättning för att naturbetesmarkerna ska finnas kvar. Många naturbetesmarker har vuxit igen och försvunnit på grund av upphört bete. Då försvinner också den hävdberoende floran och faunan, och många arter knutna till dessa marker är därför hotade idag. Fler betesdjur behövs därför på naturbetesmarker för att klara det globala målet om ekosystem och biologisk mångfald i agenda 2030 och de svenska miljömålen om Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv². Betesdrift på naturbetesmark kan även bidra positivt till miljömålen om Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Ingen övergödning. Naturbetesmarker kan vara hagmarker, strandängar, ljunghedar, alvarsmarker eller skogsbeten som inte har plöjts eller gödslats på minst 20 år. För certifierat naturbeteskött är det kontrollerat att köttet kommer från de djur som har betat på naturbetesmarker under en bestämd period. 

De positiva bidragen till biologisk mångfald erhålls inte om djuren betar på mark som tidigare varit regnskog som skövlats eller om bete med tamboskap sker i savannområden där marken riskerar att degraderas om betestrycket är för hårt på ekosystemet. Dessa marker missgynnas istället för att gynnas av bete med tamboskap³.

¹ Naturbete Sverige, 2017

² Jordbruksverket-miljömålsrådet, 2019

³ Rapport 5671, Naturvårdsverket 2007

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

2020-03-25, Krav ID 10769:1: Kravtexten utvecklas med definition av naturbetesmarker från föreningen naturbete Sverige samt certifieringsregelverk. Läggs till produktgrupp nötkött och ändrar nivå från basnivå till spjutspetsnivå.