Med skolor menas här en byggnad speciellt avsedd grundskola årskurs 1- 9 samt gymnasium. Under denna rubrik finns även kriterier och krav som avser högskolor.
En bygg- eller anläggningsentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras så kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)
Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenörens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna1. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.
Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
a. de betydande miljöaspekterna
b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.
Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.
En byggentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)
Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenlrens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna1. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.
Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
a. de betydande miljöaspekterna
b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.
Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.
En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete i produktionen, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion. Fuktsäkerhetsansvarig Produktions främsta uppgift är att uppfylla kravställningarna i projektets fuktsäkerhetsbeskrivning via upprättande och genomförande av en fuktsäkerhetsplan.
Kriterietext
Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar i roll som fuktsäkerhetsansvarig produktion.
Denna person ska i samråd med beställarens fuktsakkunnig uppfylla kravställningarna i projektets fuktsäkerhetsbeskrivning via upprättande och genomförande av en fuktsäkerhetsplan. ByggaF:s mall ”Fuktsäkerhetsplan produktion” ska användas i sin helhet, eventuella avsteg ska motiveras.
Entreprenören ska säkerställa att den fuktsäkerhetsansvarige produktion (och projektet) har tillgång till relevanta resurser och tid gällande:
väderskydd,
byggtorkning,
fuktmätning bl.a. RBK-mätningar i betong (RBK - Rådet för byggkompetens),
fuktronder eller
andra resurser som anges i fuktsäkerhetsbeskrivning och fuktsäkerhetsplan produktion.
Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Torktider ska dokumenteras.
Beställarens fuktsakkunnig ska kallas till samtliga fuktronder, ges möjlighet att delta på byggmöten och ha möjlighet att göra oanmälda arbetsplatsbesök.
Vattentätheten hos platta tak, takterrasser, gårdsbjälklag och liknande byggnadsdelar ska provas enligt AMA Hus YSC 1132 eller likvärd instruktion.
Fuktmätning i betong ska utföras enligt RBK:s metod för fuktmätningar i betong. Fuktmätningar och resultat ska dokumenteras.
Under byggskedet ska kritiska konstruktionsdelar (till exempel skarvar i lufttätande skikt, anslutningar och genomföringar) kontrolleras och jämföras med föreskriven lufttäthet.
Entreprenören ska upprätta nedanstående dokumentation. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.
Uppdaterad fuktsäkerhetsplan.
Fuktrondsprotokoll.
Relevant märkning, produktgodkännande och intyg som är relevanta för byggnadens fuktsäkerhet.
Revideringar av konstruktioner, materialval och utföranden som kan påverka den framtida fuktsäkerheten.
Resultat från beräkningar.
Resultat från mätning och kontroller enligt fuktsäkerhetsplan
Avvikelserapporter och redovisning av utförda åtgärder
Redovisning som påvisar att uttorkningstider för betong och avjämningsmassor ryms i projektets tidplan
Namn på RBK-kontrollant på RBK-kontrollant enligt gällande manual för certifieringssystemet BREEAM
Kvalitetsdokument enligt BKR:s branschregler för våtrum, MVK måleribranschens regler för våtrum, GVK:s branschregler Säkra våtrum och intyg om Säker Vatteninstallation
Instruktioner för drift och underhåll relevanta för fuktsäkerheten t.ex. rensning av dagvattenbrunnar, ev. mjukfogningar som behöver översyn och underhåll mm
Besiktningsprotokoll och utlåtanden som rör fuktsäkerhet
Övrig dokumentation (ex. foton, protokoll från möten där fuktfrågor behandlats).
Beställaren tillhandahåller på förfrågan:
ByggaF:s mall ”Fuktsäkerhetsplan produktion”
AMA Hus YSC 1132
RBK - Rådet för byggkompetens, metod för fuktmätningar i betong
En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion.
Kriterietext
Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.
Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig eller fuktsäkerhetsansvarig produktion, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om personen har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion.
Kriterietext
Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.
Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Beställarens krav på inneklimat är inarbetade i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande.
För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska entreprenören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
I bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet anges vad som krävs för att säkerställa inneklimatets kvalitet och vad sakkunnige installationssamordnaren ska säkerställa.
Entreprenörens sakkunnige installationssamordnare ska I övrigt:
Säkerställa att kraven på inneklimat blir möjliga att uppnå genom att löpande kvalitetsgranska entreprenadens genomförande ur inneklimatets perspektiv.
Följa fastställda rutiner och tidpunkter för löpande kvalitetsgranskning samt löpande återkoppling till beställaren av hur entreprenaden fortskrider. Då ska faktorer som påverkar inneklimatet tas upp, (som minst ska) punkterna i listan nedan avhandlas.
Medverka vid samordnad funktionsprovning tillsammans med samtliga beröra underentreprenörer, dels innan slutbesiktning, dels under garantitiden.
Resultat av kvalitetskontroller och uppföljningar ska vara dokumenterat i protokoll och skriftlig sammanfattande rapport. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.
Löpande kvalitetsgranskning och säkerställande och löpande återkoppling ska som minst behandla och dokumentera följande moment:
gränsdragningar (mellan bygg, el, VVS, styr- och regler, samt andra fackområden som påverkar inneklimatfrågor). Säkerställ hantering av saker som hamnar i luckor eller överlapp i ansvarsområden.
tidplaner
kontrollprogram – säkerställ att egenkontroller genomförs och dokumenteras, granska att nödväniga justeringar genomförs.
injusteringar – säkerställ att, och kvalitetsgranska hur de genomförs
samordnad funktionsprovning före slutbesiktningen av funktionssamband och projekterade värden, speciellt avseende vätske- och luftflöden, temperaturer, fläkteleffekter etcetera.
Uppföljning av resultat och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter samordnad funktionsbeskrivning åtgärdas.
Förbesiktningar
Uppföljning av resultat av förbesiktning och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter genomförs.
slutbesiktning
drift- och underhållsdokumentation – kvalitetsgranska och säkerställ att dokumentationen följer beställarens krav
överlämnande till driftorganisation – kvalitetsgranska och säkerställ att överlämning följer dokumenterade krav-
samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsprovning vid normal verksamhet mellan slutbesiktning och garantibesiktning.
Uppföljning av resultat och av identifierade behövliga åtgärder efter samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsbeskrivning.
Kontroller ska utföras för att verifiera att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas under givna förutsättningar. Mätresultat ska jämföras med de krav och förutsättningar som har dokumenterats i programhandlingen för inneklimat.
Kontroller i form av mätningar ska utföras så att det går att verifiera funktioner vid samtliga driftfall som kan förutses beroende på varierande verksamhet, årstid och väderlek.
Kontrollerna ska också verifiera att lösningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan funktionskontrolleras och övervakas samt att lösningen, (det vill säga bland annat att ventilationssystem, filter och installationer,) kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Genomförande och resultat av kontroller ska dokumenteras genom protokoll. Det ska göras en skriftlig sammanfattande rapport till beställaren. Rapporten ska innehålla en tydlig slutsats som klargör om och i vilken utsträckning kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.
Under- och sidoentreprenörer måste informeras vilket ansvar de har för att beställarens miljökrav på byggnaden och byggarbetet ska kunna förverkligas. Genom att se till att under- och sidoentreprenörers ansvar slås fast i avtalen mellan entreprenören och under- och sidoentreprenörerna och andra leverantörer minskar risken för att miljökraven förblir en informationspunkt och istället förverkligas.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA AF 12, AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan (Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Säkerställande av underentreprenörer".)
Entreprenören ska säkerställa att de som arbetar på entreprenörens uppdrag så som underentreprenör och berörd underleverantör tar ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen. Entreprenören ska därför tillse att ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen tydligt framgår i avtalsförhållanden mellan entreprenören och de som arbetar på entreprenörens uppdrag.
Entreprenören ska före ____ (datum) i en dokumentation till beställaren redogöra för hur kravet har säkerställts.
Namngivning av ansvariga ökar tyngden i ansvaret och ger beställaren möjlighet till bättre insyn i entreprenaden.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA AF 12, AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige (Nedanstående text anges under respektive kod och rubrik.)
Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal.
Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs.
KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar.
Fuktinventering och fuktstatusbedömning ska genomföras inför garantibesiktning. Vid fuktinventering uppmärksammas även avvikelser, synpunkter, anmärkningar som framkommit under projekteringsskedet och byggskedet.
Kriterietext
Konsulten ska vara beställarens fuktsakkunnige och i sitt uppdrag agera som beställarens ombud avseende fuktsäkerhetsaspekter.
Uppdraget som avser att fuktsakkunnige ska:
vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument/i avropsunderlag under ramavtalet, under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
utföra fuktinventering enligt ByggaF:s: ”Fuktinventering i befintlig byggnad” och sammanställa resultat och dokumentation enligt Bygga F:s riktlinjer.
i övrigt följa upp de krav och villkor som ställts på aktuellt projekt/objekt avseende fuktsäkerhet.
ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser.
Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
DENNA PUNKT ANVÄNDS ENDAST VID UPPHANLDING AV RAMAVTAL:
Antal möten fuktsakkunnige ska delta och hålla i specificeras inför respektive uppdrag i underlag till avropet.
ByggaF:s: ”Fuktinventering i befintlig byggnad” bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
En bygg- eller anläggningsentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras så kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)
Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenörens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna1. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.
Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
a. de betydande miljöaspekterna
b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.
Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.
En byggentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)
Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenlrens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna1. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.
Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
a. de betydande miljöaspekterna
b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.
Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.
Namngivning av ansvariga ökar tyngden i ansvaret och ger beställaren möjlighet till bättre insyn i entreprenaden.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA AF 12, AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige (Nedanstående text anges under respektive kod och rubrik.)
Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal.
Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs.
KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar.
Sårbarhetsanalysen kan minska risken för byggfel eller riskkonstruktioner och felaktiga val och beslut då det visar sig att olika mål eller krav står i strid med varandra. Ju tidigare fel eller missbedömningar och kritiska delar upptäcks desto bättre kan de åtgärdas och desto billigare. Desto senare i byggprocessen som fel upptäcks ju mer kostsamt är det att rätta till dem. I vissa fall är fel avseende miljö och energiaspekter omöjliga att rätta till i efterhand och en tidig sårbarhetsanalys blir ett viktigt instrument för att undvika sådana fel.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA AF 12, AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan (Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sårbarhetsanalys av miljö- och energikrav".)
Entreprenören ska genomföra en sårbarhetsanalys avseende beställarens miljö- och energikrav.
Sårbarhetsanalysen ska identifiera de risker som kan finnas i projektet och för objektet. Risker som kan innebära att beställarens miljö- och energikrav inte kan uppfyllas.
Syftet med sårbarhetsanalysen är att undanröja identifierade risker som kan hindra att beställarens miljö- och energikrav inte nås.
Med risker menas exempelvis brister avseende:
samordning mellan olika yrkesgrupper i projekteringen,
byggnadens projekterade volym och formfaktor,
kvalitetskritiska byggdelar såsom lufttäthetsskikt och diffusionsbromsar samt köldbryggor,
hur montering, exempelvis av elektriska installationer, kan påverka täthetsskickt,
utrymme för isolering och tätning,
infästning av fönster och dörrar,
täthet och isolering mellan utrymmen med olika klimat- och komfortkrav,
samordning mellan olika aktörer i byggprocessen, exempelvis byggare och installatörer,
fuktsäkerhet och materialhantering under produktion,
logistik och byggplatshantering av byggmaterial och produkter,
instruktioner av arbetsmoment, tid och resurser för styrning och ledning,
resurser för kvalitetskontroll och uppföljning, t ex täthetsprovning, fuktkontroll och funktionskontroll,
hur suboptimering kan undvikas vid samordnad funktionsprovning av tekniska system
tidspress, målkonflikter, kostnadspress och annan resursbrist.
Risker ska identifieras med var och när, i uppdraget, som dessa kan uppträda. I analysen ingår att minimera de identifierade riskerna. En ny analys ska göras för att påvisa att och hur riskerna har minimerats. För risker som tidspress, målkonflikter och kostnadspress och annan resursbrist så ska förslag på hantering tas fram. Förslagen ska tids- och kostnadsuppskattas och samråd ska ske med beställaren om hantering.
Beställarens ska informeras om sårbarhetsanalysens:
Identifierade risker,
hur riskerna har minimerats,
identifierade målkonflikter och eventuella resursbrister och vad de kan leda till,
föreslagna åtgärder för hantering av ovan, samt
kostnadsbedömningar.
Entreprenören ska informera beställaren specifikt, om denne, på grund av de föreslagna åtgärderna, behöver ta beslut som rör hantering av målkonflikter eller övergripande kostnader.
Sårbarhetsanalysen ska sammanställas i en rapport som överlämnas till beställaren senast ____ (datum) // före det att miljö- och kvalitetsplanen fastställs.
AMA AF 12 AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden (Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sårbarhetsanalys av miljö- och energikrav".)
Beställarens ska informeras om sårbarhetsanalysens:
Identifierade risker,
hur riskerna har minimerats,
identifierade målkonflikter och eventuella resursbrister och vad de kan leda till,
föreslagna åtgärder för hantering av ovan, samt
kostnadsbedömningar.
Entreprenören ska informera beställaren specifikt, om denne, på grund av de föreslagna åtgärderna, behöver ta beslut som rör hantering av målkonflikter eller övergripande kostnader.
Sårbarhetsanalysen ska sammanställas i en rapport som överlämnas till beställaren senast ____ (datum) // före det att miljö- och kvalitetsplanen fastställs.
Under- och sidoentreprenörer måste informeras vilket ansvar de har för att beställarens miljökrav på byggnaden och byggarbetet ska kunna förverkligas. Genom att se till att under- och sidoentreprenörers ansvar slås fast i avtalen mellan entreprenören och under- och sidoentreprenörerna och andra leverantörer minskar risken för att miljökraven förblir en informationspunkt och istället förverkligas.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA AF 12, AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan (Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Säkerställande av underentreprenörer".)
Entreprenören ska säkerställa att de som arbetar på entreprenörens uppdrag så som underentreprenör och berörd underleverantör tar ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen. Entreprenören ska därför tillse att ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen tydligt framgår i avtalsförhållanden mellan entreprenören och de som arbetar på entreprenörens uppdrag.
Entreprenören ska före ____ (datum) i en dokumentation till beställaren redogöra för hur kravet har säkerställts.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som ska användas:
Programhandling
Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som ska användas:
Programhandling
Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Fuktsäkerhetsansvar för projektering beskriver vad ansvaret innebär. Bland annat att det ska finnas en fuktsäkehetsansvarig för projektering. Det är en person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras.
Kriterietext
Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering. Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven.
Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ .
Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd.
Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och leverantörer och underleverantörer.
ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F.
Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras.
Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras.
Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Beräknade torktider ska dokumenteras.
Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd.
Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:
Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV)
Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK)
Golvbranschens Våtrumskontroll (GVK)
Säker Vatteninstallation
Eller andra likvärda riktlinjer för respektive tillämpningsområde. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller ovan nämnda.
Miljöplanen utgör grunden för arbetet med miljö- och energikraven under projektering och produktion. Det är därför av stor vikt att miljöplanen motsvarar de krav som ställts i upphandlingen och i miljöprogrammet samt att planen också beskriver hur ansvar, provning och kontroll fördelas.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)
OCH
AMA Hus 14 (YSL),
YSL Miljödokumentation för hus
(Krav på den objektsanpassade miljöplanen ställs också under denna rubrik, ange när planen senast ska redovisas, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)
Entreprenören ska utarbeta en objektsanpassad miljöplan.
Beställarens miljöprogram eller krav som berör miljö, hälsa och energi (samt andra krav som följer av dem) inklusive krav som berör miljö, hälsa och energi och som har AMA-rubricering, ska utgöra grunden för arbetet. Planen ska utformas på sådant vis att nämnda krav får avsedd effekt och därför beskriva vilka aktiviteter som behövs för att uppnå kraven.
Entreprenören ska också arbeta in planer för ansvar, provning och kontroll av nämnda krav, i byggprojektets objektsanpassade miljöplan.
När aktiviteter och krav i planen ska nås, ska vara tidsatt och ansvariga personer ska anges.
Den objektsanpassade miljöplanen ska därutöver, i sin helhet eller i relevanta delar, ingå i de handlingar som styr kommande skeden i byggprocessen (så som olika projekteringsanvisningar, systemhandlingar, bygghandlingar). Den justerade objektsanpassade miljöplanen ska ingå i relationshandlingarna som information, vid överlämnandet till beställaren.
Planen ska redovisas för beställaren senast ______ (datum).
Beställaren äger att godkänna planen.
AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)
Den objektsanpassade miljöplanen, inkluderande plan för ansvar, provning och kontroll ska redovisas för beställaren senast ______ (datum). Beställaren äger att godkänna planen.
Miljöronder är miljösamordnarens och andra funktioners verktyg för att se till att miljökrav och miljöaspekter inte försvinner under byggprocessen.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA AF 12, AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan (Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Miljöronder".)
Entreprenören ska genomföra miljöronder.
Entreprenören ska utifrån framtagen sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen redovisa en plan för miljöronderna. Miljöronder ska bland annat ta upp hur risker, aktiviteter och mål i sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen hanteras.
Planen ska beskriva vilka områden (energi, materialhantering, vatten, buller med mera) som behandlas i ronden och hur ofta ronder genomförs och vilka som ska delta.
Planen tas fram i samråd med beställaren och ska vara fastställd innan byggstart, senast ____ (datum).
Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören.
AMA AF 12 AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden. (Att beställaren ska ha protokollen anges under denna rubrik. Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Miljöronder".)
Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören
Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer.
Kriterietext
Entrerpenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.
Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer.
Kriterietext
Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.
Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion.
Kriterietext
Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.
Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig eller fuktsäkerhetsansvarig produktion, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om personen har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion.
Kriterietext
Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.
Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Beställarens krav på inneklimat ska vara inarbetade i bygghandlingarna, i mät- och kontrollplaner och i övriga handlingar. Där anges vad som krävs för att säkerställa inneklimatets kvalitet och vad sakkunnige installationssamordnaren ska säkerställa. Beställaren har ett krav för inneklimatet som riktar sig mot hur entreprenren hanterar projektering och installationssamordnare för att hantera beställarens krav avseende inneklimatet. Det kravet har nr ___________ i upphandlingsunderlaget. [Till Beställaren/upphandlaren: ange kravets rubrik eller nummer. Var god se Upphandlingsmyndighetens krav med id nr 11313 för flerbostadshus, 11437 för kontor, 11438 för förskolor, 11 439 för skolor, 11440 för idrottshallar. TA sedan BORT DENNA PARANTES som endast är information till dig som beställare/upphandlare]
Entreprenörens sakkunnige installationssamordnare ska i övrigt:
Säkerställa att kraven på inneklimat blir möjliga att uppnå genom att löpande kvalitetsgranska entreprenadens genomförande ur inneklimatets perspektiv.
Följa fastställda rutiner och tidpunkter för löpande kvalitetsgranskning samt löpande återkoppling till beställaren av hur entreprenaden fortskrider. Då ska faktorer som påverkar inneklimatet tas upp, (som minst ska) punkterna i listan nedan avhandlas.
Medverka vid samordnad funktionsprovning tillsammans med samtliga beröra underentreprenörer, dels innan slutbesiktning, dels under garantitiden.
Resultat av kvalitetskontroller och uppföljningar ska vara dokumenterat i protokoll och skriftlig sammanfattande rapport. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.
Löpande kvalitetsgranskning och säkerställande och löpande återkoppling samt dokumentation ska göras av minst följande moment:
Gränsdragningar mellan bygg, el, VVS, styr- och regler, samt andra fackområden som påverkar inneklimatfrågor; säkerställ hantering av saker som hamnar i luckor eller överlapp i ansvarsområden.
Tidplaner
Kontrollprogram – säkerställ att egenkontroller genomförs och dokumenteras, granska att nödvändiga justeringar genomförs.
Injusteringar – säkerställ att, och kvalitetsgranska hur de genomförs
Samordnad funktionsprovning före slutbesiktningen av funktionssamband och projekterade värden, speciellt avseende vätske- och luftflöden, temperaturer, fläkteleffekter etcetera.
Uppföljning av resultat och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter samordnad funktionsbeskrivning åtgärdas.
Förbesiktningar
Uppföljning av resultat av förbesiktning och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter genomförs.
Slutbesiktning
Drift- och underhållsdokumentation inklusive rumsfunktionskort – kvalitetsgranska och säkerställ att dokumentationen följer beställarens krav
Överlämnande till driftorganisation – kvalitetsgranska och säkerställ att överlämning följer dokumenterade krav
Samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsprovning vid normal verksamhet mellan slutbesiktning och garantibesiktning.
Uppföljning av resultat och av identifierade behövliga åtgärder efter samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsbeskrivning.
Kontroller ska utföras. Kontrollerna ska verifiera att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas under de givna förutsättningarna. Mätresultat ska jämföras med, och tolkas i förhållande till, de aktuella krav och förutsättningar som har dokumenterats i projekteringen för inneklimatet och/eller programhandlingen för inneklimatet.
Kontroller i form av mätningar ska utföras så att det går att verifiera funktioner vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Kontrollerna ska också verifiera att lösningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan funktionskontrolleras och övervakas samt att lösningen (det vill säga blanda annat ventilationssystem, filter och installationer) kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Genomförande och resultat av kontroller ska dokumenteras genom protokoll och skriftligt sammanfattande rapport till beställaren. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.223 Beställarens kvalitets- och miljöplan
(Kravet nedan kan anges i beställarens kvalitets- och miljöplan som bifogas till upphandlingsdokumentet eller så sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter.")
OCH
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".)
Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa.
Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (avancerad nivå).
Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan.
Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen.
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.223 Beställarens kvalitets- och miljöplan
(Kravet nedan kan anges i beställarens kvalitets- och miljöplan som bifogas till upphandlingsdokumentet eller så sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter.")
OCH
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".)
Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa.
Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (basnivå).
Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan.
Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen.
Behov av att hantera avvikelser från kraven på miljö- och hälsofarliga ämnen kan uppstå då vissa material eller kemiska produkter i enstaka undantagsfall inte kan ersättas. För att hantera avvikelser och begränsa dessa behövs en skrivning i kontraktet med entreprenören.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA AF 12, AFD.223 Beställarens kvalitets- och miljöplan (Kravet nedan kan anges i beställarens kvalitets- och miljöplan som bifogas till förfrågningsunderlaget eller så sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".) OCH AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan (Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".)
Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska följa beställarens krav avseende ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper.
Mindre avvikelser kan i undantagsfall komma att accepteras. Sådana mindre undantag ska alltid dokumenteras och motiveras av entreprenören. Beställaren ska informeras om respektive förslag på undantag. Innan beslut fattas om undantag så ska beställaren ta ställning till om förslag på undantag ska accepteras. Beställaren äger rätten att avgöra i sådana materialval. Beslutade undantag är avvikelser och ska dokumenteras i Loggboken över hanterade material och varor
AMA AF 12 AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden (Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter.")
Mindre avvikelser avseende material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden, kan i undantagsfall komma att accepteras. Sådana mindre undantag ska alltid dokumenteras och motiveras av entreprenören. Beställaren ska informeras om respektive förslag på undantag. Innan beslut fattas om undantag så ska beställaren ta ställning till om förslag på undantag ska accepteras. Beställaren äger rätten att avgöra i sådana materialval. Beslutade undantag är avvikelser och ska dokumenteras i Loggboken över hanterade material och varor.
Utan krav på innehållsdeklaration blir övriga krav på vad material, varor eller kemiska produkter inte får innehålla, meningslösa krav.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA Hus 14 YSL.1 Dokumentation av miljöpåverkan varor och material i hus (Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Innehållsdeklaration för Material, varor och kemiska produkter ".)
Material, varor och kemiska produkter ska ha en innehållsdeklaration.
De material, varor och kemiska produkter som avses är sådana som anges i kravet om "Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper" (Bilaga Tabell 1 Material som byggs in).
Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper (enligt bilagan Tabell 2 Egenskaper) om dessa ämnen överstiger en halt om 0,1 procent.
Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten, enligt definitioner i bilagan Tabell 2 Egenskaper).
Utan styrning av informationen om varor, material och kemiska produkter så kan inte beställaren kontrollera om kraven på miljö- och hälsofarliga ämnen har följts när varor, material och kemiska produkter byggts in i byggnaden. Framtida hantering av material, liksom materialinventeringar inför rivningar och ombyggnader underlättas och kostnader för detta minskas liksom miljö- och hälsorisker vid hanteringen.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA AF 12, AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden (Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Styrning av material, varor och kemiska produkter".) OCH AMA Hus 14 YSL.1 Dokumentation av miljöpåverkan av varor och material i hus (Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Styrning av material, varor och kemiska produkter".)
Entreprenören ska innan projekteringen påbörjas, upprätta en loggbok för dokumentation av material, varor och kemiska produkter (nedan gemensamt benämnda varorna). Loggboken kan vara baserad på papper eller elektroniska stöd.
Entreprenören ska meddela beställarens ombud när loggboken är upprättad.
Loggboken ska användas genom de olika byggskedena, så att information om varorna kan följas från projekteringsskede till överlämning till beställaren. (Nedan gäller punkt d till och med punkt e endast för de material, varor och kemiska produkter som anges i bilagan Tabell 1 Material som byggs in, i kravet " Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper"). Loggboken ska innehålla minst:
a) Innehållsförteckning och förklaring av loggbokens struktur,
b) Vilket projekt och fastighet loggboken gäller för.
c) CE-märkning över inbyggda byggprodukter1. CE-märkningen ska vara upprättad i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG.
e) Om varan motsvarar beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen.
f) Vilket bedömningssystem2 har använts för att säkerställa beställarens krav.
g) Hur uppkomna avvikelser hanterats och när dessa godkänts av Beställaren.
h) Innehållsdeklarationer, säkerhetsdatablad.
i) Miljödeklaration såsom, EPD eller Byggvarudeklaration, för varor, om sådan finns.
j) Inbyggd mängd (vikt) av material, varor och ämnen samt miljö- och hälsofarliga ämnen, inklusive avvikelser från beställarens krav.
k) Skötselinstruktioner där sådan finns.
Loggboken ska användas och ingå i bygghandlingarna och ska bli en del av relationshandlingarna.
1) Var observant på att det finns material och byggvaror som är undantagna från reglerna om CE-märkning, exempelvis återanvända material. Sådana undantag behöver ej ha CE-märkning.
2) Med bedömningssystem menas exempelvis BASTA, SundaHus Miljödata, Byggvarubedömningen eller likvärdigt bedömningssystem.
Utan styrning av informationen om varor, material och kemiska produkter så kan inte beställaren kontrollera om kraven på miljö- och hälsofarliga ämnen har följts när varor, material och kemiska produkter byggts in i byggnaden. Framtida hantering av material, liksom materialinventeringar inför rivningar och ombyggnader underlättas och kostnader för detta minskas liksom miljö- och hälsorisker vid hanteringen.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA AF 12, AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden (Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Styrning av material, varor och kemiska produkter".) OCH AMA Hus 14 YSL.1 Dokumentation av miljöpåverkan av varor och material i hus (Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Styrning av material, varor och kemiska produkter".)
Entreprenören ska innan projekteringen påbörjas, upprätta ett skriftligt system med rutiner för hantering av material, varor och kemiska produkter (nedan gemensamt benämnda varorna). Systemet kan vara baserat på papper eller elektroniska stöd.
Entreprenören ska meddela beställarens ombud när ett sådant system till fullo är upprättat.
Ett sådant system ska minst innehålla:
En plan med rutiner för hur beställarens krav på val av varor ska omsättas i projekteringen och produktionen och hur detta ska dokumenteras.
Rutiner för hur avvikelser ska hanteras och hur och när beställaren ska informeras och konsulteras.
En loggbok för olika byggskeden, över hanterade material och varor. ( Nedan gäller punkt d till och med punkt e endast för de material, varor och kemiska produkter som anges i bilagan Tabell 1 Material som byggs in, i kravet " Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper"). Loggbok ska innehålla minst: a) Innehållsförteckning och förklaring av loggbokens struktur, b) Vilket projekt och fastighet loggboken gäller för. c) CE-märkning över inbyggda byggprodukter1. CE-märkningen ska vara upprättad i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. d) Varunamn, artikelnummer, tillverkare och/eller leverantör e) Om varan motsvarar beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen. f) Vilket bedömningssystem2 har använts för att säkerställa beställarens krav. g) Hur uppkomna avvikelser hanterats och när dessa godkänts av Beställaren. h) Innehållsdeklarationer och säkerhetsdatablad. i) Miljödeklaration såsom, EPD eller Byggvarudeklaration, för varor, om sådan finns. j) Inbyggd mängd (vikt) av material, varor och ämnen samt miljö- och hälsofarliga ämnen, inklusive avvikelser från beställarens krav. k) Uppgift om var i byggnaden varan har placerats. L) Skötselinstruktioner där sådan finns.
Rutiner för hur loggboken ska bli en del av relationshandlingarna och hur information om innehållet i systemet och loggboken ska överföras till driftorganisationen.
Den plan för hur överlämning till driftorganisationen ska gå till som tagits fram i samverkan med beställaren.
Systemet ska följas genom hela byggprocessen. Systemet ska ingå i bygghandlingarna och loggboken ska bli en del av relationshandlingarna.
1) Var observant på att det finns material och byggvaror som är undantagna från reglerna om CE-märkning, exempelvis återanvända material. Sådana undantag behöver ej ha CE-märkning.
2) Med bedömningssystem menas exempelvis BASTA, SundaHus Miljödata, Byggvarubedömningen eller likvärdigt bedömningssystem.
Att den personal som ska förvalta fastigheten ska informeras om vad byggnaden består av är viktigt för att en resurseffektiv drift och underhåll. Det är även viktigt att förvaltningen äger informationen inför framtida renoveringar, om- eller tillbyggnader eller rivningar. Hantering av material, liksom materialinventeringar inför rivningar och ombyggnader underlättas och kostnader för detta minskas liksom miljö- och hälsorisker vid hanteringen
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.332 Projekteringsmöten
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".)
Avseende inbyggda material, varor och kemiska produkter så ska entreprenören i samråd med beställaren upprätta en plan för information vid överlämningen. Beställaren kommer att avsätta ____ totalt timmar för ____ möten för samråd i samband med att entreprenören upprättar planen.
Planen ska beskriva hur kunskap ska överföras till byggnadens driftorganisation om Loggbokens delar, minst omfattande:
Avvikelser från beställarkraven.
Information om eventuella miljö- och hälsofarliga material, varor eller produkter.
Skötselinstruktioner för material.
Information ska bland annat ske på berörda platser i byggnaden eller annan berörd plats och ska vara uppdelad för olika förvaltningsfunktioner.
Planen ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i informationen och för de olika momenten. Beställaren kommer att avsätta ____ totalt timmar per förvaltningsfunktion och person för informationen.
Planen ska vara färdigställd innan projekteringen påbörjas.
AMA AF 12
AFD.223 Beställarens kvalitets- och miljöprogram
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".)
Avseende inbyggda material, varor och kemiska produkter och planen för överlämning av information om materialval så kommer Beställaren att avsätta ____ totalt timmar för ____ möten för samråd i samband med att entreprenören upprättar planen. Planen ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i informationen och för de olika momenten. Beställaren kommer att avsätta ____ totalt timmar per förvaltningsfunktion och person för informationen.
AMA AF 12
AFD.224 Entreprenören kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".)
Avseende inbyggda material, varor och kemiska produkter så ska Entreprenören i samråd med beställaren upprätta en plan för information vid överlämningen. Planen ska vara färdigställd innan projekteringen påbörjas.
Att den personal som ska förvalta fastigheten ska informeras om vad byggnaden består av är viktigt för att en resurseffektiv drift och underhåll. Det är även viktigt att förvaltningen äger informationen inför framtida renoveringar, om- eller tillbyggnader eller rivningar. Hantering av material, liksom materialinventeringar inför rivningar och ombyggnader underlättas och kostnader för detta minskas liksom miljö- och hälsorisker vid hanteringen
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA Hus 14 YSD.1 Information till drift- och underhållspersonal för hus (Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".)
Information om inbyggda material, varor och kemiska produkter.
Entreprenören ska efter slutbesiktning informera driftorganisationen i samband med överlämnandet.
Överlämningen ska följa den upprättade planen för överlämning avseende information om inbyggda material, varor och kemiska produkter.
Innehållet i informationen ska följa planen för överlämning.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära. Vid idrott ökar ämnesomsättning och luftbyte vid andningen. Barn är ofta känsligare för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära, än vuxna.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 bas, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 bas är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 bas, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 bas är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära. Vid idrott ökar ämnesomsättning och luftbyte vid andningen. Barn är ofta känsligare för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära, än vuxna.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 spjutspets, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 spjutspets är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 spjutspets, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 spjutspets är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 avancerad, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 avancerad är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära. Vid idrott ökar ämnesomsättning och luftbyte vid andningen. Barn är ofta känsligare för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära, än vuxna.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 avancerad, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 avancerad är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Fukt är byggnadens och byggmaterialens stora fiende. Med för hög fukthalt växer mögel och svamp snabbt till och kan orsaka dålig eller ohälsosam inomhusmiljö och i längden skador på byggmaterial och konstruktion. Saneringar, reparationer och fuktbekämpande åtgärder kan blir dyrt och leder fuktskadorna leder på så vis till ökad miljöbelastning genom ökad material- och energiomsättning. Beställarkompetens om rätt hantering av fuktrisker är därför viktig i alla faser i byggprocessen.
Kriterietext
Den fuktsakkunnige ska:
Vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument/i avropsunderlag under ramavtalet, under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
Bevaka, samordna och följa upp fuktfrågorna i projektet/en, enligt manual ByggaF eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.
Verka för att de aktörer som deltar i aktuellt projekt/respektive projekt, under hela byggprocessen (den projekttid som omfattas av fuktsakkunniges aktuella uppdrag) tillämpar branschstandard ByggaF i de delar som är relevanta för respektive aktör.
Beakta ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar.
Beakta de ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra.
Upprätta och tillämpa en strategi för fuktsäkerhetsarbetet.
Genomföra en fuktsäkerhetsinventering i tidigt skede.
Ta fram förslag till krav för fuktsäkerhet.
Ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser
Ta fram förslag på rutiner för uppföljning.
Beställaren äger att fastställa krav, avvikelsehantering och rutiner.
Utifrån ovan upprätta fuktsäkerhetsprogram samt därefter sammanställa fuktsäkerhetsbeskrivning för de faser i byggprocessen som uppdraget omfattar.
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivningar ska uppdateras allteftersom de byggtekniska och produktionstekniska förutsättningarna blir kända.
Samordna och kommunicera fuktsäkerhetsprogram respektive fuktsäkerhetsbeskrivning till de projektörer som ska arbeta med fuktsäkring i projekteringen,
Granska de projekterade handlingarna ur fuktsäkerhetssynpunkt,
Inför produktionsskedet, kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till entreprenörens fuktsäkerhetsansvarig produktion,
Deltaga på fuktronder och på annat sätt stödja fuktsäkerhetsansvarig produktion att tillämpa ByggaF,
Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
DENNA PUNKT ANVÄNDS ENDAST VID UPPHANLDING AV RAMAVTAL:
Antal möten fuktsakkunnige ska delta och hålla i specificeras inför respektive uppdrag i underlag till avropet.
Sammanställa dokumentation om fuktsäkerhet enligt ”ByggaF, Kapitel 6.11 Fuktsäkerhetsdokumentation”.
Alla fuktsäkerhetskrav ska åtföljas av beskrivningar av vilka åtgärder som projektören och entreprenören ska vidta om kraven inte efterlevs.
Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .
Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:
Strategin för fuktsäkerhetsarbetet när dokumentet är upprättat, dock senast, datum: _________________,
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska redovisas vid dess upprättande och vid uppdateringar, datum fastställs i samråd innan projektstart.
Dokumentation från fuktsäkerhetsprojektering (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna), datum fastställs i samråd.
Entreprenörens fuktsäkerhetsplan (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna) när den är upprättad. Datum fastställs i samråd.
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som ska användas:
Programhandling
Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som ska användas:
Programhandling
Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer.
Kriterietext
Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.
Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer.
Kriterietext
Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.
Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Det är mycket viktigt att ambitionsnivån för projektets fuktsäkerhet väljs aktivt av beställaren. Om ambitionsnivån avgörs av annan aktör, exempelvis om den passivt hamnar på en totalentreprenör så är risken stor att kvaliteten blir lidande och viktiga fuktsäkerhetsaspekter missas. Beställarens fuktsakkunnige utgör beställarens kompetens som ska hjälpa till att fastställa ambitionsnivåer och säkra upp fuktsäkerhetsarbetet.
Kriterietext
Den fuktsakkunnige ska:
vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
Bevaka, samordna och följa upp fuktfrågorna i projektet/en, enligt manual ByggaF eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.
Verka för att de aktörer som deltar i aktuellt projekt/respektive projekt, under hela byggprocessen (den projekttid som omfattas av fuktsakkunniges aktuella uppdrag) tillämpar branschstandard ByggaF i de delar som är relevanta för respektive aktör.
Beakta ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar.
Beakta de ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra.
Upprätta och tillämpa en strategi för fuktsäkerhetsarbetet.
Genomföra en fuktsäkerhetsinventering i tidigt skede.
Ta fram förslag till krav för fuktsäkerhet.
Ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser
Ta fram förslag på rutiner för uppföljning.
Beställaren äger att fastställa krav, avvikelsehantering och rutiner.
Utifrån ovan sammanställa fuktsäkerhetsbeskrivning för de faser i byggprocessen som uppdraget omfattar.
Fuktsäkerhetsbeskrivningar ska uppdateras allteftersom de byggtekniska och produktionstekniska förutsättningarna blir kända.
Samordna och kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till de projektörer som ska arbeta med fuktsäkring i projekteringen,
granska de projekterade handlingarna ur fuktsäkerhetssynpunkt,
inför produktionsskedet, kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till entreprenörens fuktsäkerhetsansvarig produktion,
deltaga på fuktronder och på annat sätt stödja fuktsäkerhetsansvarig produktion att tillämpa ByggaF (eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.),
Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
sammanställa dokumentation om fuktsäkerhet enligt ”ByggaF, Kapitel 6.11 Fuktsäkerhetsdokumentation”.
Alla fuktsäkerhetskrav ska åtföljas av beskrivningar av vilka åtgärder som projektören och entreprenören ska vidta om kraven inte efterlevs.
Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .
Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:
strategin för fuktsäkerhetsarbetet när dokumentet är upprättat, dock senast, datum: _________________,
fuktsäkerhetsbeskrivning ska redovisas vid dess upprättande och vid uppdateringar, datum fastställs i samråd innan projektstart.
dokumentation från fuktsäkerhetsprojektering (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna), datum fastställs i samråd.
entreprenörens fuktsäkerhetsplan (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna) när den är upprättad. Datum fastställs i samråd.
Fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren.
Fuktsäkerhetsansvar för projektering beskriver vad ansvaret innebär. Bland annat att det ska finnas en fuktsäkehetsansvarig för projektering. Det är en person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras.
Kriterietext
Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering. Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven.
Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ .
Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd.
Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och leverantörer och underleverantörer.
ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F.
Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras.
Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras.
Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Beräknade torktider ska dokumenteras.
Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd.
Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:
Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV)
Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK)
Golvbranschens Våtrumskontroll (GVK)
Säker Vatteninstallation
Eller andra likvärda riktlinjer för respektive tillämpningsområde. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller ovan nämnda.
Med skolor menas här en byggnad speciellt avsedd grundskola årskurs 1- 9 samt gymnasium. Under denna rubrik finns även kriterier och krav som avser högskolor.
För förskole- eller/och fritidsverksamhet finns kriterier och krav för "Förskolor". För lokaler med mestadels arbetsplatser så som kontor finns kriterier och krav för "Lokaler". Lokaler som kräver förstärkt ventilation så som vissa utrymmen i sjukhus omfattas inte. Lokaler med hög fuktrisk så som bad- och simhallar omfattas inte.
Vilka av bibliotekets kriterier som hamnar i nedladdade dokument beror på det urval som man själv gör och vad man väljer att ladda ned. Om du läser denna text i ett dokument kan därför dokumentet innehålla en mängd kriterier från biblioteket eller bara ett kriterium. Om du läser denna text i kriteriebiblioteket har du tillgång till samtliga publicerade kriterier.
Utveckling pågår av detta område.
I lag om offentlig upphandling finns en skillnad på vad som i byggentreprenader ska betraktas som tekniska specifikationer jämfört med andra verksamheter (LOU, bilaga 3, punkt1). Vilket kan vara bra för upphandlare som inte brukar röra sig i bygg-, anläggnings, eller fastighetsområdena att tänka på.
Upphandlaren/Beställaren måste själv avgöra vilka av de föreslagna kriterierna som passar till den egna upphandlingen, det egna objektet och den egna ambitionsnivån!
Dessa kriterier avser först och främst miljöaspekter, inte arbetsmiljö. Byggherren (beställaren - den upphandlande myndigheten/enheten) har ett mycket stort ansvar för arbetsmiljön på byggarbetsplatsen! Entreprenören är inte ensamt ansvarig för arbetsmiljön. Byggherrens (beställarens) utökade ansvar för arbetsmiljön är unikt för just byggnads- och anläggningsarbeten, det vill säga alla arbeten som omfattas av föreskrifterna för byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), och finns inte på motsvarande sätt för några andra beställare i andra branscher. Vilket ansvar som beställaren delegerar till entreprenören bör därför göras tydligt i avtal! Mer information finns hos Arbetsmiljöverket .
Dessa kriterier omfattar inte kulturmiljöaspekter. Kulturmiljö är en viktig specialkompetens. Kulturmiljö ingår i miljömålet god bebyggd miljö och hur renoveringar och ombyggnad påverkar den befintliga byggnadens värden, men även den omgivande bebyggda miljöns värden måste tas hänsyn till. Kompetens om kulturmiljö måste beaktas på ett tidigt stadium i byggprocessen. Ofta handlar det om andra personer än miljöansvariga som har sådan kompetens. Väg in hur ansvar avseende hänsyn till omgivande kulturmiljö- och arkitektoniska värden ska tas omhand i ert projekt. Mer information, Riksantikvarieämbetet.
