Med skolor menas här en byggnad speciellt avsedd grundskola årskurs 1- 9 samt gymnasium. Under denna rubrik finns även kriterier och krav som avser högskolor.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 bas, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 bas är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära. Vid idrott ökar ämnesomsättning och luftbyte vid andningen. Barn är ofta känsligare för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära, än vuxna.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 bas, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 bas är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 avancerad, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 avancerad är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära. Vid idrott ökar ämnesomsättning och luftbyte vid andningen. Barn är ofta känsligare för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära, än vuxna.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 avancerad, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 avancerad är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära. Vid idrott ökar ämnesomsättning och luftbyte vid andningen. Barn är ofta känsligare för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära, än vuxna.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 spjutspets, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 spjutspets är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 spjutspets, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 spjutspets är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Fukt är byggnadens och byggmaterialens stora fiende. Med för hög fukthalt växer mögel och svamp snabbt till och kan orsaka dålig eller ohälsosam inomhusmiljö och i längden skador på byggmaterial och konstruktion. Saneringar, reparationer och fuktbekämpande åtgärder kan blir dyrt och leder fuktskadorna leder på så vis till ökad miljöbelastning genom ökad material- och energiomsättning. Beställarkompetens om rätt hantering av fuktrisker är därför viktig i alla faser i byggprocessen.
Kriterietext
Den fuktsakkunnige ska:
Vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument/i avropsunderlag under ramavtalet, under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
Bevaka, samordna och följa upp fuktfrågorna i projektet/en, enligt manual ByggaF eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.
Verka för att de aktörer som deltar i aktuellt projekt/respektive projekt, under hela byggprocessen (den projekttid som omfattas av fuktsakkunniges aktuella uppdrag) tillämpar branschstandard ByggaF i de delar som är relevanta för respektive aktör.
Beakta ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar.
Beakta de ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra.
Upprätta och tillämpa en strategi för fuktsäkerhetsarbetet.
Genomföra en fuktsäkerhetsinventering i tidigt skede.
Ta fram förslag till krav för fuktsäkerhet.
Ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser
Ta fram förslag på rutiner för uppföljning.
Beställaren äger att fastställa krav, avvikelsehantering och rutiner.
Utifrån ovan upprätta fuktsäkerhetsprogram samt därefter sammanställa fuktsäkerhetsbeskrivning för de faser i byggprocessen som uppdraget omfattar.
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivningar ska uppdateras allteftersom de byggtekniska och produktionstekniska förutsättningarna blir kända.
Samordna och kommunicera fuktsäkerhetsprogram respektive fuktsäkerhetsbeskrivning till de projektörer som ska arbeta med fuktsäkring i projekteringen,
Granska de projekterade handlingarna ur fuktsäkerhetssynpunkt,
Inför produktionsskedet, kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till entreprenörens fuktsäkerhetsansvarig produktion,
Deltaga på fuktronder och på annat sätt stödja fuktsäkerhetsansvarig produktion att tillämpa ByggaF,
Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
DENNA PUNKT ANVÄNDS ENDAST VID UPPHANLDING AV RAMAVTAL:
Antal möten fuktsakkunnige ska delta och hålla i specificeras inför respektive uppdrag i underlag till avropet.
Sammanställa dokumentation om fuktsäkerhet enligt ”ByggaF, Kapitel 6.11 Fuktsäkerhetsdokumentation”.
Alla fuktsäkerhetskrav ska åtföljas av beskrivningar av vilka åtgärder som projektören och entreprenören ska vidta om kraven inte efterlevs.
Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .
Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:
Strategin för fuktsäkerhetsarbetet när dokumentet är upprättat, dock senast, datum: _________________,
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska redovisas vid dess upprättande och vid uppdateringar, datum fastställs i samråd innan projektstart.
Dokumentation från fuktsäkerhetsprojektering (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna), datum fastställs i samråd.
Entreprenörens fuktsäkerhetsplan (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna) när den är upprättad. Datum fastställs i samråd.
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren.
Detta krav syftar till att ge förutsättningar för att genomföra en korrekt materialinventering, något som kräver både kunskap och erfarenhet. En materialinventering görs före åtgärder som omfattar ombyggnad eller rivning. Det är en förutsättning för att rivningsavfallet ska kunna hanteras och tas om hand på ett säkert sätt.
Kriterietext
För respektive projekt ska det finnas en eller flera person/personer som utför materialinventering. Materialinventeringen ska utföras innan projektering. Det kan finnas behov av att involvera flera personer då det krävs olika kompetenser för inventering för återanvändning och/eller återvinning respektive inventering av farligt avfall.
Den eller de personer som utför materialinventeringen ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter:
Dokumenterad och genomförd utbildning motsvarande de ämnesvisa kunskapskraven om miljöinventering i Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter (se Bilaga 1) eller likvärdig utbildning, samt relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering minst 2 projekt som ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år.
Dokumenterad relevant arbetslivserfarenhet som omfattar minst 2 års materialinventering från minst 2 projekt under överinseende och handledning av en erfaren materialinventerare. Projekten ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år. Handledande materialinventerare ska inneha Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller ha motsvarande utbildning eller ha minst tre (3) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering från byggprojekt eller byggproduktionsarbetsplats. Handledaren ska anges med kontaktuppgifter.
Certifierad materialinventerare enligt Sveriges fastighetsägareförbunds krav på Grundcertifikat för Certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller likvärdig utbildning.
Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är materialinventerare på respektive byggarbetsplats/ rivning.
Om materialinventerare byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Genom att använda detta krav säkerställs att en materialinventering vid ombyggnad och rivning genomförs. Det är en förutsättning för att avfallet ska kunna tas om hand på ett säkert och hållbart sätt såväl som att resurser kan återanvändas eller återvinnas
Kriterietext
[Entreprenören/konsulten] ska genomföra en materialinventering av berörda objekt. Inventeringen ska syfta till att identifiera verksamheter och aktiviteter som kan ha betydelse för hur material och produkter, i eller vid, berörda objekt ska bedömas och omhändertas som avfall eller resurser. Dessa uppgifter ska ingå i kontrollplanen.
Inventeringen ska omfatta den eller de delar av berörda objekt som kan komma att beröras av ombyggnation eller rivning. Vid tveksamheter om omfattningen ska [entreprenören/konsulten] samråda med beställaren.
En bedömning ska göras av vilka material och produkter som kan bli farligt avfall, som kan återanvändas respektive vilket avfall som kan materialåtervinnas, i enlighet med avfallsförordningen (2020:614). Omfattningen av inventeringen ska redogöras och det ska tydligt framgå om kompletterande undersökning måste göras innan rivning påbörjas. Det är viktigt att identifierat farligt avfall kan hanteras säkert och avlägsnas.
Resultatet av inventeringen ska redovisas i en materialinventeringsrapport. Rapporten ska minst innehålla uppgifter om placering (våningsplan och rum), mängder och specifikation av material respektive avfall som bedöms:
kunna utgöra en arbetsmiljörisk och därmed kräver att en sanering utförs
kunna ge upphov till farligt avfall och ska då beskriva hur avfallet ska hanteras
kunna återanvändas efter demontering antingen direkt eller i andra projekt
kunna återanvändas efter ytterligare rekonditionering
kunna återanvändas efter sanering
kunna materialåtervinnas utan sanering eller rengöring
möjliga att materialåtervinna efter sanering eller rengöring
att inte vara lämpligt att omhänderta enligt ovan utan bör energiutvinnas
att inte vara lämpligt att omhänderta enligt ovan utan bör deponeras, exempelvis virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp.
rekommendationer om rivningsmetoder som möjliggör återanvändning och återvinning
Om [entreprenören/konsulten] bedömer att inventeringen bör kompletteras med provtagning och laboratorieanalyser ska omfattningen av sådana samrådas med beställaren för att bedöma relevans och risk för merkostnad.
Materialinventeringsrapporten ska färdigställas i sådan tid att den kan användas som underlag till planering av aktuell ombyggnad eller rivning och kan vara en del i projekteringen och planering av material- och avfallshanteringen. Materialinventeringsrapporten ska ingå i kontrollplanen som en bilaga. Rapporten ska lämnas till beställaren när den är färdigställd och kan vara en del av beställarens miljö-och kvalitetsplan. I materialinventeringen kan begreppet återanvändning användas synonymt med begreppet återbruk.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som ska användas:
Programhandling
Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som ska användas:
Programhandling
Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer.
Kriterietext
Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.
Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer.
Kriterietext
Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.
Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.
Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Det är mycket viktigt att ambitionsnivån för projektets fuktsäkerhet väljs aktivt av beställaren. Om ambitionsnivån avgörs av annan aktör, exempelvis om den passivt hamnar på en totalentreprenör så är risken stor att kvaliteten blir lidande och viktiga fuktsäkerhetsaspekter missas. Beställarens fuktsakkunnige utgör beställarens kompetens som ska hjälpa till att fastställa ambitionsnivåer och säkra upp fuktsäkerhetsarbetet.
Kriterietext
Den fuktsakkunnige ska:
vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
Bevaka, samordna och följa upp fuktfrågorna i projektet/en, enligt manual ByggaF eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.
Verka för att de aktörer som deltar i aktuellt projekt/respektive projekt, under hela byggprocessen (den projekttid som omfattas av fuktsakkunniges aktuella uppdrag) tillämpar branschstandard ByggaF i de delar som är relevanta för respektive aktör.
Beakta ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar.
Beakta de ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra.
Upprätta och tillämpa en strategi för fuktsäkerhetsarbetet.
Genomföra en fuktsäkerhetsinventering i tidigt skede.
Ta fram förslag till krav för fuktsäkerhet.
Ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser
Ta fram förslag på rutiner för uppföljning.
Beställaren äger att fastställa krav, avvikelsehantering och rutiner.
Utifrån ovan sammanställa fuktsäkerhetsbeskrivning för de faser i byggprocessen som uppdraget omfattar.
Fuktsäkerhetsbeskrivningar ska uppdateras allteftersom de byggtekniska och produktionstekniska förutsättningarna blir kända.
Samordna och kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till de projektörer som ska arbeta med fuktsäkring i projekteringen,
granska de projekterade handlingarna ur fuktsäkerhetssynpunkt,
inför produktionsskedet, kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till entreprenörens fuktsäkerhetsansvarig produktion,
deltaga på fuktronder och på annat sätt stödja fuktsäkerhetsansvarig produktion att tillämpa ByggaF (eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.),
Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
sammanställa dokumentation om fuktsäkerhet enligt ”ByggaF, Kapitel 6.11 Fuktsäkerhetsdokumentation”.
Alla fuktsäkerhetskrav ska åtföljas av beskrivningar av vilka åtgärder som projektören och entreprenören ska vidta om kraven inte efterlevs.
Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .
Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:
strategin för fuktsäkerhetsarbetet när dokumentet är upprättat, dock senast, datum: _________________,
fuktsäkerhetsbeskrivning ska redovisas vid dess upprättande och vid uppdateringar, datum fastställs i samråd innan projektstart.
dokumentation från fuktsäkerhetsprojektering (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna), datum fastställs i samråd.
entreprenörens fuktsäkerhetsplan (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna) när den är upprättad. Datum fastställs i samråd.
Fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren.
Detta krav används för att skapa en effektiv material-, resurs- och avfallshantering i byggprojekt, samt vid rivningsprojekt. Olika faser i projekt omfattar olika typer av material, resurser och avfall och kräver därmed olika typer av hantering, varför en plan behövs för att hantera ändrade förutsättningar och möjligheter samt säkerställa underlag för mätning, egenkontroll och statistik för uppföljning.
Kriterietext
Entreprenören ska ta fram en material- och avfallshanteringsplan som ska syfta till att uppnå en resurseffektiv hantering av resurser, material, spill och avfall och minska miljö- och klimatpåverkan under projektets olika faser. Avfall ska förebyggas genom att ange i material- och avfallshanteringsplanen att material som inte använts inom projektet, inklusive spill från installationer, ska omhändertas. Sådant material ska inte bli avfall.
Vid ombyggnation, renovering eller tillbyggnad ska material- och avfallshanteringsplanen utgå ifrån slutsatserna och rekommendationer från materialinventeringsrapporten. Entreprenören ska i material- och avfallshanteringsplanen redovisa sorteringsrutiner samt hur material från materialinventeringen bedöms möjliga att återanvända respektive återvinna samt vilken rivningsmetod som lämpar sig bäst för att möjliggöra återanvändning och återvinning.
Material- och avfallshanteringsplanen ska ge stöd i mätning och förande av statistik inom projektet så att egenkontroll och uppföljning av beställarens krav underlättas.
Material- och avfallshanteringsplanen ska minst innehålla följande instruktioner, rutiner och åtgärder:
Instruktioner för hur stor yta på byggplatsen som krävs, inklusive sorteringsutrymme, för en effektiv och arbetsmiljösäker hantering av material och avfall enligt planen.
Instruktioner för rivningsmetoder och hantering av massor.
Instruktioner för att förebygga uppkomst av avfall.
Instruktioner för hantering av farligt avfall och avfall som kräver speciell uppmärksamhet där entreprenören ansvarar för registrering.
Instruktioner för vilka material som ska återanvändas samt hur det ska genomföras.
Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som ska materialåtervinnas samt hur det ska genomföras.
Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som kan gå till energiutvinning samt när det ska ske.
Instruktioner för hantering av olika avfallsfraktioner som fastställts för projektet utifrån den tekniska specifikationen given i upphandlingsdokumentet.
Instruktioner för hur övrigt och blandat avfall ska minimeras och uppdelas på fraktioner, bedömda mängder samt hur sådant avfall ska hanteras.
Förebyggande åtgärder för arbetsmiljörisker vid omhändertagande av avfall.
Förebyggande åtgärder för miljörisker vid omhändertagande av avfall.
Logistik, rutiner och kärl för effektiv material- och avfallshantering.
Instruktioner för hur avfallsmängder ska följas upp och redovisas under projektets gång.
Beskrivning av hur resurser och avfall ska dokumenteras och hur resurs-, material- och avfallsstatistik ska bokföras per fraktion.
Redovisning av vilka befintliga relevanta system för återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner och andra återvinningssystem som ska användas i projektet.
Om särskilda skyddsåtgärder behöver iakttas vid rivningsåtgärderna med hänsyn till risk för skador på människor, djur eller växter, till exempel vid hantering av material som innehåller asbest eller PCB
Om särskilda skyddsåtgärder behöver vidtas för att avlägsna och oskadliggöra virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp
Entreprenören ska [före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen], lämna ett förslag till material- och avfallsplan till beställaren. Den slutliga material- och avfallshanteringsplanen fastställs i samråd med beställaren.
Fuktsäkerhetsansvar för projektering beskriver vad ansvaret innebär. Bland annat att det ska finnas en fuktsäkehetsansvarig för projektering. Det är en person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras.
Kriterietext
Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering. Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven.
Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ .
Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd.
Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och leverantörer och underleverantörer.
ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F.
Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras.
Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras.
Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Beräknade torktider ska dokumenteras.
Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd.
Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:
Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV)
Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK)
Golvbranschens Våtrumskontroll (GVK)
Säker Vatteninstallation
Eller andra likvärda riktlinjer för respektive tillämpningsområde. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller ovan nämnda.
Detta krav syftar till att ge förutsättningar för att genomföra en korrekt materialinventering, något som kräver både kunskap och erfarenhet. En materialinventering görs före åtgärder som omfattar ombyggnad eller rivning. Det är en förutsättning för att rivningsavfallet ska kunna hanteras och tas om hand på ett säkert sätt.
Kriterietext
För respektive projekt ska det finnas en eller flera person/personer som utför materialinventering. Materialinventeringen ska utföras innan projektering. Det kan finnas behov av att involvera flera personer då det krävs olika kompetenser för inventering för återanvändning och/eller återvinning respektive inventering av farligt avfall.
Den eller de personer som utför materialinventeringen ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter:
Dokumenterad och genomförd utbildning motsvarande de ämnesvisa kunskapskraven om miljöinventering i Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter (se Bilaga 1) eller likvärdig utbildning, samt relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering minst 2 projekt som ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år.
Dokumenterad relevant arbetslivserfarenhet som omfattar minst 2 års materialinventering från minst 2 projekt under överinseende och handledning av en erfaren materialinventerare. Projekten ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år. Handledande materialinventerare ska inneha Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller ha motsvarande utbildning eller ha minst tre (3) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering från byggprojekt eller byggproduktionsarbetsplats. Handledaren ska anges med kontaktuppgifter.
Certifierad materialinventerare enligt Sveriges fastighetsägareförbunds krav på Grundcertifikat för Certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller likvärdig utbildning.
Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är materialinventerare på respektive byggarbetsplats/ rivning.
Om materialinventerare byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.
En bygg- eller anläggningsentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras så kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)
Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenörens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna1. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.
Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
a. de betydande miljöaspekterna
b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.
Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
1 Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.
En byggentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)
Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenlrens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna1. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.
Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
a. de betydande miljöaspekterna
b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.
Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.
Vid ingrepp i ytterväggar bör också väggens U-medel förbättras för att minska energiförluster.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA Hus 21
42.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg.
(Sätt in nedanstående text.)
Yttervägg ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,15 W/m2 K.
Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.
U-värden ska vara beräknade enligt ISO 6946: 2017 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder.
Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.
OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg".)
Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.
Vid ingrepp i ytterväggar bör också väggens U-medel förbättras för att minska energiförluster.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA Hus 21
42.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg.
(Sätt in nedanstående text.)
Yttervägg ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,13 W/m2 K.
Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.
U-värden ska vara beräknade enligt ISO 6946: 2017 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder.
Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.
OCH AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg".)
Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.
Vid ingrepp i ytterväggar bör också väggens U-medel förbättras för att minska energiförluster.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA Hus 21
42.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg.
(Sätt in nedanstående text.)
Yttervägg ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,10 W/m2 K.
Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.
U-värden ska vara beräknade enligt ISO 6946: 2017 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder.
Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.
OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg".)
Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.
Byte av dåligt isolerade ytterdörrar minskar energiförluster .
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA Hus 21
NSC.21 Ytterdörrar
(Sätt in nedanstående text.)
Vid byte av ytterdörr ska U-värde för ytterdörr inte överskrida 0,8 W/m2 K.
Dörrens U-värde ska vara uppmätt enligt standarden EN ISO 12567-1:2010/Cor 1:2010, och inkludera eventuellt glas, båge och karm och dörrkarmar med överstycken och trösklar eller beräknat enligt EN ISO 10077-2:2017 inklusive EN ISO 10077-1:2017. Eller enligt likvärdiga metoder.
Beställarens plan för bevarande av arkitektoniska och/eller kulturhistoriska värden ska följas. Intentionerna i planen ska följas.
OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Dörrar".)
Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Dörrar och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.
Vid ingrepp i golv (mot kalla utrymmen och mark) bör också U-medel förbättras för att minska energiförluster och öka komforten.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA Hus 21
43. DB Golv
(Sätt in nedanstående text.)
Golv ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,13 W/m2 K.
Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.
Kravet gäller golvytor som vetter mot mark eller utrymmen som inte uppvärms till 10 grader eller mer, i samma byggnad.
För golv som ej vetter mot markyta så ska U-värden vara beräknade enligt ISO 6946: 2017 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder. För golv som vetter mot markyta så ska ISO 52016-1:2017 användas.
Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.
OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Golv".)
Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Golv och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.
Namngivning av ansvariga ökar tyngden i ansvaret och ger beställaren möjlighet till bättre insyn i entreprenaden.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige
AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige
(Nedanstående text anges under respektive kod och rubrik.)
Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal.
Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs.
KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar.
Sårbarhetsanalysen kan minska risken för byggfel eller riskkonstruktioner och felaktiga val och beslut då det visar sig att olika mål eller krav står i strid med varandra. Ju tidigare fel eller missbedömningar och kritiska delar upptäcks desto bättre kan de åtgärdas och desto billigare. Desto senare i byggprocessen som fel upptäcks ju mer kostsamt är det att rätta till dem. I vissa fall är fel avseende miljö och energiaspekter omöjliga att rätta till i efterhand och en tidig sårbarhetsanalys blir ett viktigt instrument för att undvika sådana fel.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA AF 12, AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan (Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sårbarhetsanalys av miljö- och energikrav".)
Entreprenören ska genomföra en sårbarhetsanalys avseende beställarens miljö- och energikrav.
Sårbarhetsanalysen ska identifiera de risker som kan finnas i projektet och för objektet. Risker som kan innebära att beställarens miljö- och energikrav inte kan uppfyllas.
Syftet med sårbarhetsanalysen är att undanröja identifierade risker som kan hindra att beställarens miljö- och energikrav inte nås.
Med risker menas exempelvis brister avseende:
samordning mellan olika yrkesgrupper i projekteringen,
byggnadens projekterade volym och formfaktor,
kvalitetskritiska byggdelar såsom lufttäthetsskikt och diffusionsbromsar samt köldbryggor,
hur montering, exempelvis av elektriska installationer, kan påverka täthetsskickt,
utrymme för isolering och tätning,
infästning av fönster och dörrar,
täthet och isolering mellan utrymmen med olika klimat- och komfortkrav,
samordning mellan olika aktörer i byggprocessen, exempelvis byggare och installatörer,
fuktsäkerhet och materialhantering under produktion,
logistik och byggplatshantering av byggmaterial och produkter,
instruktioner av arbetsmoment, tid och resurser för styrning och ledning,
resurser för kvalitetskontroll och uppföljning, t ex täthetsprovning, fuktkontroll och funktionskontroll,
hur suboptimering kan undvikas vid samordnad funktionsprovning av tekniska system
tidspress, målkonflikter, kostnadspress och annan resursbrist.
Risker ska identifieras med var och när, i uppdraget, som dessa kan uppträda. I analysen ingår att minimera de identifierade riskerna. En ny analys ska göras för att påvisa att och hur riskerna har minimerats. För risker som tidspress, målkonflikter och kostnadspress och annan resursbrist så ska förslag på hantering tas fram. Förslagen ska tids- och kostnadsuppskattas och samråd ska ske med beställaren om hantering.
Beställarens ska informeras om sårbarhetsanalysens:
Identifierade risker,
hur riskerna har minimerats,
identifierade målkonflikter och eventuella resursbrister och vad de kan leda till,
föreslagna åtgärder för hantering av ovan, samt
kostnadsbedömningar.
Entreprenören ska informera beställaren specifikt, om denne, på grund av de föreslagna åtgärderna, behöver ta beslut som rör hantering av målkonflikter eller övergripande kostnader.
Sårbarhetsanalysen ska sammanställas i en rapport som överlämnas till beställaren senast ____ (datum) // före det att miljö- och kvalitetsplanen fastställs.
AMA AF 12 AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden (Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sårbarhetsanalys av miljö- och energikrav".)
Beställarens ska informeras om sårbarhetsanalysens:
Identifierade risker,
hur riskerna har minimerats,
identifierade målkonflikter och eventuella resursbrister och vad de kan leda till,
föreslagna åtgärder för hantering av ovan, samt
kostnadsbedömningar.
Entreprenören ska informera beställaren specifikt, om denne, på grund av de föreslagna åtgärderna, behöver ta beslut som rör hantering av målkonflikter eller övergripande kostnader.
Sårbarhetsanalysen ska sammanställas i en rapport som överlämnas till beställaren senast ____ (datum) // före det att miljö- och kvalitetsplanen fastställs.
Detta krav syftar till att ge förutsättningar för att genomföra en korrekt materialinventering, något som kräver både kunskap och erfarenhet. En materialinventering görs före åtgärder som omfattar ombyggnad eller rivning. Det är en förutsättning för att rivningsavfallet ska kunna hanteras och tas om hand på ett säkert sätt.
Kriterietext
För respektive projekt ska det finnas en eller flera person/personer som utför materialinventering. Materialinventeringen ska utföras innan projektering. Det kan finnas behov av att involvera flera personer då det krävs olika kompetenser för inventering för återanvändning och/eller återvinning respektive inventering av farligt avfall.
Den eller de personer som utför materialinventeringen ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter:
Dokumenterad och genomförd utbildning motsvarande de ämnesvisa kunskapskraven om miljöinventering i Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter (se Bilaga 1) eller likvärdig utbildning, samt relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering minst 2 projekt som ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år.
Dokumenterad relevant arbetslivserfarenhet som omfattar minst 2 års materialinventering från minst 2 projekt under överinseende och handledning av en erfaren materialinventerare. Projekten ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år. Handledande materialinventerare ska inneha Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller ha motsvarande utbildning eller ha minst tre (3) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering från byggprojekt eller byggproduktionsarbetsplats. Handledaren ska anges med kontaktuppgifter.
Certifierad materialinventerare enligt Sveriges fastighetsägareförbunds krav på Grundcertifikat för Certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller likvärdig utbildning.
Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är materialinventerare på respektive byggarbetsplats/ rivning.
Om materialinventerare byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.
Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för ombyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer.
Kriterietext
Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 30 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea).
Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.
I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.
Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)
Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall.
Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]
Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall.
Rapportering
Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.
Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder.
Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet.
Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]
Under- och sidoentreprenörer måste informeras vilket ansvar de har för att beställarens miljökrav på byggnaden och byggarbetet ska kunna förverkligas. Genom att se till att under- och sidoentreprenörers ansvar slås fast i avtalen mellan entreprenören och under- och sidoentreprenörerna och andra leverantörer minskar risken för att miljökraven förblir en informationspunkt och istället förverkligas.
Kriterietext
AMA-rubrik: AMA AF 12, AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan (Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Säkerställande av underentreprenörer".)
Entreprenören ska säkerställa att de som arbetar på entreprenörens uppdrag så som underentreprenör och berörd underleverantör tar ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen. Entreprenören ska därför tillse att ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen tydligt framgår i avtalsförhållanden mellan entreprenören och de som arbetar på entreprenörens uppdrag.
Entreprenören ska före ____ (datum) i en dokumentation till beställaren redogöra för hur kravet har säkerställts.
Genom att använda detta krav säkerställs att en materialinventering vid ombyggnad och rivning genomförs. Det är en förutsättning för att avfallet ska kunna tas om hand på ett säkert och hållbart sätt såväl som att resurser kan återanvändas eller återvinnas
Kriterietext
[Entreprenören/konsulten] ska genomföra en materialinventering av berörda objekt. Inventeringen ska syfta till att identifiera verksamheter och aktiviteter som kan ha betydelse för hur material och produkter, i eller vid, berörda objekt ska bedömas och omhändertas som avfall eller resurser. Dessa uppgifter ska ingå i kontrollplanen.
Inventeringen ska omfatta den eller de delar av berörda objekt som kan komma att beröras av ombyggnation eller rivning. Vid tveksamheter om omfattningen ska [entreprenören/konsulten] samråda med beställaren.
En bedömning ska göras av vilka material och produkter som kan bli farligt avfall, som kan återanvändas respektive vilket avfall som kan materialåtervinnas, i enlighet med avfallsförordningen (2020:614). Omfattningen av inventeringen ska redogöras och det ska tydligt framgå om kompletterande undersökning måste göras innan rivning påbörjas. Det är viktigt att identifierat farligt avfall kan hanteras säkert och avlägsnas.
Resultatet av inventeringen ska redovisas i en materialinventeringsrapport. Rapporten ska minst innehålla uppgifter om placering (våningsplan och rum), mängder och specifikation av material respektive avfall som bedöms:
kunna utgöra en arbetsmiljörisk och därmed kräver att en sanering utförs
kunna ge upphov till farligt avfall och ska då beskriva hur avfallet ska hanteras
kunna återanvändas efter demontering antingen direkt eller i andra projekt
kunna återanvändas efter ytterligare rekonditionering
kunna återanvändas efter sanering
kunna materialåtervinnas utan sanering eller rengöring
möjliga att materialåtervinna efter sanering eller rengöring
att inte vara lämpligt att omhänderta enligt ovan utan bör energiutvinnas
att inte vara lämpligt att omhänderta enligt ovan utan bör deponeras, exempelvis virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp.
rekommendationer om rivningsmetoder som möjliggör återanvändning och återvinning
Om [entreprenören/konsulten] bedömer att inventeringen bör kompletteras med provtagning och laboratorieanalyser ska omfattningen av sådana samrådas med beställaren för att bedöma relevans och risk för merkostnad.
Materialinventeringsrapporten ska färdigställas i sådan tid att den kan användas som underlag till planering av aktuell ombyggnad eller rivning och kan vara en del i projekteringen och planering av material- och avfallshanteringen. Materialinventeringsrapporten ska ingå i kontrollplanen som en bilaga. Rapporten ska lämnas till beställaren när den är färdigställd och kan vara en del av beställarens miljö-och kvalitetsplan. I materialinventeringen kan begreppet återanvändning användas synonymt med begreppet återbruk.
Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för ombyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer.
Kriterietext
Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 20 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea).
Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.
I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.
Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)
Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall.
Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]
Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall.
Rapportering
Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.
Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder.
Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet.
Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]
Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för ombyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer.
Kriterietext
Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 10 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea).
Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.
I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.
Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)
Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall.
Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]
Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall.
Rapportering
Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.
Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder.
Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet.
Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!
Vatten och energibesparande produkter kräver nya innovativa lösningar. Resurser ska på ett effektivt sätt användas, och det kan förbättras genom tekniska lösningar för kök och badrum. Hållbarhetskriterier ska användas för att ställa krav på totalentreprenader eller att ha som grund för ett miljöprogram för totalentreprenad. Kriterierna syftar till att bidra till att lyfta prestanda inom energi- och miljöområdet vid nybyggnad genom att välja vattenarmaturer som förbrukar mindre vatten och energi. Innovativa lösningar som beröringsfria sensorer till duschsystem med flödeskontroll men även vanor och beteenden ska resultera i vattenbesparing.
Kriterietext
Snålspolande armaturer och WC ska väljas
• Diskbänksblandare med flöde 0,2 l/s (12 l/min)
• Tvättställsblandare med flöde 0,1 l/s ( 6 l/min)
• Snålspolande WC-stolar med 4 l/stor spolning och 2 l/liten spolning
Vatten armaturer skall uppfylla energiklass A enligt Svenska Institutet för Standarder SIS/TK 519, Energimärkning av tappvattenarmatur eller motsvarande.
Rörsystemet skall dimensioneras för att kunna leverera erforderliga flöden till snålspolande armaturer.
Entreprenören ska för projektet anlita en ljudsakkunnig som säkerställer att byggnaden klarar uppställda ljudkrav.
Namn, kontaktuppgifter till ljudsakkunnig samt uppgifter som stärker hens kompetens inom området buller och vibrationer bifogas anbud.
Kravet syftar till att ge stöd i att sortera ut och specificera de stora plastflödena inom byggverksamheten för att möjliggöra återvinning och en ökad materialåteranvändning av plast som ingår i bygg-och rivningsavfall.
Kriterietext
Entreprenören ska vid genomförandet av projektet källsortera plastfraktioner som ingår i byggprodukter som kan möjliggöra återvinning och materialåteranvändning av plastmaterial.
Minst följande plastfraktioner ska sorteras separat för att möjliggöra en ökad återvinning av plast:
Transparant krymp- och sträckfilm
Färgad krymp- och sträckfilm
Plastförpackningar
Plastgolv och våtrumstapeter
Plaströr om dessa inte ingår i system för återvinning.
Tak- och membranduk i plast
Annan plastfraktion som kan finnas i betydande mängd för projektet, till exempel plastprofiler, cellplast/skumplast samt hårdplast monofraktion.
Entreprenören ska i upprättad material- och avfallshanteringsplan planera för att möjliggöra källsortering av plast samt kunna redovisa hur fraktioner omhändertas för att möjliggöra att olika plastsorter kan sorteras ut. I material - och avfallshanteringsplanen ska det framgå när under byggproduktionens olika skeden som sortering av olika plastfraktioner ska ske. Rutinerna ska omfatta tillgång av utsorteringskärl till relevanta fraktioner under hela byggproduktionen.
Planeringen ska även omfatta hur materialåtervinning av plast kan omhändertas i nästa led av ansvarig avfallsentreprenör i projektet. För spill från installationer kan till exempel återtagande prioriteras då det kan ha större förutsättningar för att öka materialåtervinningen, till exempel för golv, rör och isolering.
Om entreprenören bedömer att en plastfraktion inte är relevant att sortera separat enligt ovan, om uppdelning sker i färre fraktioner eller om fraktionen ”blandat avfall” används för eftersortering ska detta skriftligen godkännas av beställaren.
Om entreprenören har en godkänd dispens från tillsynsmyndigheten ska denna finnas och kunna kontrolleras.
Kontaktuppgifter till ansvarig avfallsentreprenör alternativt leverantör vid återtag av spill, ska finnas.
Plast som samlas in för att förberedas för återanvändning eller till återvinning får inte gå direkt till förbränning enligt avfallsförordningen och förbud mot förbränning av separat insamlat avfall.
Entreprenören ska på begäran rapportera mängden insamlad plast (kg) för aktuellt projekt uppdelat per plastfraktion och uppdelat på mottagande avfallsentreprenör och/eller återvinningsentreprenör.
Avfallssortering ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får sortering ske på annan plats, i så fall ska motivering för detta dokumenteras och beslut tas tillsammans med beställaren och tillstånd ska kunna kontrolleras.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som ska användas:
Programhandling
Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Kravet syftar till att öka graden av återanvändning och återvinning, samt att minska avfallsmängderna och bidra till en ökad cirkularitet av resurser. Kravet syftar också till att dokumentera material- och avfallsmängder. Tillgång till resurs- och avfallsstatistik för sorterade avfallsfraktioner är en förutsättning för att kunna bedöma om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder, material- och avfallshantering har uppfyllts.
Kriterietext
Entreprenören ska vid genomförandet av projektet systematiskt sortera överblivna material, resurser och byggavfall, inklusive spill från installationer.
Fraktioner
Sortering ska göras av minst följande fraktioner:
Utsorterade produkter (antal) och material (anges i kg) för återanvändning
Farligt avfall exklusive el-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg)
El-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg)
Skrot och metall (olika avfallsslag separeras, anges i kg)
Gips (anges i kg)
Mineraliska massor (betong, tegel, klinker, keramik, sten som byggmaterial, anges i kg)
Schaktmassor (anges i kg)
Jordmassor ”kontaminerade” med invasiva arter preciserat med namn per art och jordmassor i antal kg, för behandling.
Asfalt (anges i kg)
Mineralull (anges i kg)
Glas (anges i kg)
Förpackning i plast som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg).
Övrig plast (anges i kg)
Papper som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
Metallförpackningar som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
Trä (anges i kg)
Övriga avfallsfraktioner som omfattas av system för insamling/återvinning och som bedöms som relevanta att sortera ut (anges i kg) inom projektet enligt material-och avfallshanteringsplanen, exempelvis installationsspill från golv
Växtmaterial till kompostering (anges i kg)
Växtmaterial av invasiva arter, för destruktion (anges i kg)
Uppdelning i fraktioner och sortering ska därutöver utgå ifrån om inventering ger underlag för fler fraktioner av vissa materialslag och uppdelning i olika kvaliteter, vilket kan anges i material- och avfallshanteringsplanen och materialinventeringen (i förekommande fall).
Om projektet omfattar arbeten i befintliga byggnader ska sortering också utformas baserat på slutsatser och rekommendationer från materialinventeringen eller dess rapport (KravID 11502). Sådana slutsatser och rekommendationer kan också vara inarbetade i Material- och avfallshanteringsplanen (KravID 11503).
Entreprenören ska då säkerställa att eventuellt tillkommande fraktioner läggs till på listan för aktuellt materialslag, till exempel om glas eller trä ska särskiljas i olika fraktioner.
Sortering på plats och enligt arbetsplatsdispositionsplanen (APD-plan)
Avfallssorteringen ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Plats för sortering ska anges i arbetsplatsdispositionsplanen (APD). Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får eftersortering ske på annan plats, vilket ska motiveras och dokumenteras i material-och avfallshanteringsplan. När dispens krävs ska ett sådant godkännande från tillsynsmyndighet, Naturvårdsverket, finnas tillgängligt och ska kunna kontrolleras.
Entreprenören ska möjliggöra en effektiv och arbetsmiljösäker hantering och sortering av material och avfall.
Dokumentation och statistik
Entreprenören ska dokumentera och redovisa statistik per fraktion, det vill säga mängder av resurser, material och avfall enligt ovan angivna fraktioner så att en bedömning om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder och material och avfallshantering har uppfyllts.
Statistiken ska även omfatta mängder av sådana varor och material som beställts för projektet men som inte använts. Mängder av dessa varor och material som har återanvänts respektive avfallsfraktioner som har lämnats till materialåtervinning ska anges. Statistiken omfattar inte returer.
Dokumentation av resurs- och avfallsstatistik ska ske löpande under projektet. Rapportering av sammanställd avfallsstatistik ska ske vid projektets slut. Statistiken ska redovisa hur stor andel av respektive avfallsfraktion som har blivit omhändertagen för till exempel materialåtervinning respektive energiutvinning.
Avvikelser
Om avvikelser sker i form av uppdelning i färre fraktioner eller användning av fraktionen "blandat avfall" för eftersortering ska varje avvikelse från listade fraktioner ovan motiveras särskilt och godkännas skriftligt av beställaren i material- och avfallshanteringsplan, till exempel om fraktionen är förorenad. Krävs dispens eller tillstånd av tillsynsmyndigheter ska godkänd dispensansökan eller givet tillstånd finnas och redovisas.
Detta krav syftar till att ge förutsättningar för god kvalitet på avfallssamordningen, något som kräver kunskap, erfarenhet och branschgemensamma kompetenskrav.
Kriterietext
För respektive byggplats ska det finnas en eller flera avfallssamordnare. Avfallssamordnaren ska kunna påverka aspekter som har med resurs- och avfallshantering i projektet och inköp till projekten.
Entreprenören ska säkerställa att avfallssamordnare har kompetens och erfarenhet om:
relevant avfallslagstiftning och miljöbalken
hantering av farligt avfall och källsortering av avfallsfraktioner
aktuella system för återanvändning eller återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner, eller andra återvinningssystem.
Den eller de personer som arbetar som avfallssamordnare ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter:
dokumenterad genomförd och godkänd utbildning motsvarande minst en endagskurs som inkluderar ovanstående punkter, samt minst ett (1) års relevant arbetslivserfarenhet om minst två (2) genomförda projekt som omfattar ansvar som avfallsamordnare, biträdande avfallssamordnare, eller likvärdigt till exempel miljösamordnare.
minst två (2) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar ansvar som avfallsamordnare i tre (3) projekt eller likvärdigt.
Anbudet ska särskilt visa hur avfallssamordnaren har genomfört projekt med ansvar för avfallshantering inom byggprojekt och där avfall har källsorterats i olika fraktioner samt kännedom om aktuella system för återanvändning och återvinning. Projekten ska ha utförts under de senaste 5 (5) åren och ska till omfattning och innehåll likna efterfrågade tjänster med angivande av referenser.
Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är avfallssamordnare på respektive byggarbetsplats. Om avfallssamordnaren byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som ska användas:
Programhandling
Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
.
[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.
Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.
Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen.
Kriterietext
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]
Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektörenutse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:
Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.
Skrivning B)
Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.
Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.
Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]har upplyst beställaren om avstegen.
Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösnin
