Totalentreprenad

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenörens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

¹ Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
42.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg.
(Sätt in nedanstående text.)

Yttervägg ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,15 W/m² K.

Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.

U-värden ska vara beräknade enligt ISO 6946: 2017 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder.

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på  Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenlrens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.

• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.

• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.

• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.

• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.

• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.

• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
42.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg.
(Sätt in nedanstående text.)
Yttervägg ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,13 W/m² K.

Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.

U-värden ska vara beräknade enligt ISO 6946: 2017 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder.

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
42.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg.
(Sätt in nedanstående text.)

Yttervägg ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,10 W/m² K.

Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.

U-värden ska vara beräknade enligt ISO 6946: 2017 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder.

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
NSC.21 Ytterdörrar
(Sätt in nedanstående text.)

Vid byte av ytterdörr ska U-värde för ytterdörr inte överskrida 0,8 W/m² K.

Dörrens U-värde ska vara uppmätt enligt standarden EN ISO 12567-1:2010/Cor 1:2010, och inkludera eventuellt glas, båge och karm och dörrkarmar med överstycken och trösklar eller beräknat enligt EN ISO 10077-2:2017 inklusive EN ISO 10077-1:2017. Eller enligt likvärdiga metoder.

Beställarens plan för bevarande av arkitektoniska och/eller kulturhistoriska värden ska följas. Intentionerna i planen ska följas.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Dörrar".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Dörrar och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
43. DB Golv
(Sätt in nedanstående text.)

Golv ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,13 W/m² K.
Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.

Kravet gäller golvytor som vetter mot mark eller utrymmen som inte uppvärms till 10 grader eller mer, i samma byggnad.

För golv som ej vetter mot markyta så ska U-värden vara beräknade enligt ISO 6946: 2017 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder. För golv som vetter mot markyta så ska ISO 52016-1:2017 användas.

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Golv".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Golv och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige
AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige
(Nedanstående text anges under respektive kod och rubrik.)

Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal.

Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs.

KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar.

För respektive projekt ska det finnas en eller flera person/personer som utför materialinventering. Materialinventeringen ska utföras innan projektering. Det kan finnas behov av att involvera flera personer då det krävs olika kompetenser för inventering för återanvändning och/eller återvinning respektive inventering av farligt avfall.  

Den eller de personer som utför materialinventeringen ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter:

• Dokumenterad och genomförd utbildning motsvarande de ämnesvisa kunskapskraven om miljöinventering i Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter (se Bilaga 1) eller likvärdig utbildning, samt relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering minst 2 projekt som ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år. 
• Dokumenterad relevant arbetslivserfarenhet som omfattar minst 2 års materialinventering från minst 2 projekt under överinseende och handledning av en erfaren materialinventerare. Projekten ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år. Handledande materialinventerare ska inneha Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller ha motsvarande utbildning eller ha minst tre (3) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering från byggprojekt eller byggproduktionsarbetsplats. Handledaren ska anges med kontaktuppgifter.
• Certifierad materialinventerare enligt Sveriges fastighetsägareförbunds krav på Grundcertifikat för Certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller likvärdig utbildning. 

Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är materialinventerare på respektive byggarbetsplats/ rivning. 

Om materialinventerare byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.

[Entreprenören/konsulten] ska genomföra en materialinventering av berörda objekt. Inventeringen ska syfta till att identifiera verksamheter och aktiviteter som kan ha betydelse för hur material och produkter, i eller vid, berörda objekt ska bedömas och omhändertas som avfall eller resurser. Dessa uppgifter ska ingå i kontrollplanen.

Inventeringen ska omfatta den eller de delar av berörda objekt som kan komma att beröras av ombyggnation eller rivning. Vid tveksamheter om omfattningen ska [entreprenören/konsulten] samråda med beställaren. 

En bedömning ska göras av vilka material och produkter som kan bli farligt avfall, som kan återanvändas respektive vilket avfall som kan materialåtervinnas, i enlighet med avfallsförordningen (2020:614). Omfattningen av inventeringen ska redogöras och det ska tydligt framgå om kompletterande undersökning måste göras innan rivning påbörjas. Det är viktigt att identifierat farligt avfall kan hanteras säkert och avlägsnas.

Vid inventeringen ska hänsyn tas till möjligheten att undvika nedgradering av materialen eller varornas förädlingsgrad. För exempelvis planglas innebär detta att:

• Utvändigt planglas (isolerglas) ska i första hand inventeras för återvinning till nytt planglas. Isoleringskasetter avsedda för återvinning till nytt planglas ska demonteras hela och inte krossas. Inventering av isolerglas som ska avses återvinnas till nytt planglas bör genomföras av person med särskild kompetens inom glas.
• Invändigt planglas bör i första hand inventeras för återbruk, och i andra hand för återvinning till nytt planglas.

Resultatet av inventeringen ska redovisas i en materialinventeringsrapport. Rapporten ska minst innehålla uppgifter om placering (våningsplan och rum), mängder och specifikation av material respektive avfall som bedöms:

• kunna utgöra en arbetsmiljörisk och därmed kräver att en sanering utförs 
• kunna ge upphov till farligt avfall och ska då beskriva hur avfallet ska hanteras 
• kunna återanvändas efter demontering antingen direkt eller i andra projekt 
• kunna återanvändas efter ytterligare rekonditionering
• kunna återanvändas efter sanering
• kunna materialåtervinnas utan sanering eller rengöring
• möjliga att materialåtervinna efter sanering eller rengöring
• att inte vara lämpligt att omhänderta enligt ovan utan bör energiutvinnas
• att inte vara lämpligt att omhänderta enligt ovan utan bör deponeras, exempelvis virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp.
• rekommendationer om rivningsmetoder som möjliggör återanvändning och återvinning 

Om [entreprenören/konsulten] bedömer att inventeringen bör kompletteras med provtagning och laboratorieanalyser ska omfattningen av sådana samrådas med beställaren för att bedöma relevans och risk för merkostnad. 

Materialinventeringsrapporten ska färdigställas i sådan tid att den kan användas som underlag till planering av aktuell ombyggnad eller rivning och kan vara en del i projekteringen och planering av material- och avfallshanteringen. Materialinventeringsrapporten ska ingå i kontrollplanen som en bilaga. Rapporten ska lämnas till beställaren när den är färdigställd och kan vara en del av beställarens miljö-och kvalitetsplan. I materialinventeringen kan begreppet återanvändning användas synonymt med begreppet återbruk.

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 30 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

• Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 20 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:

• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 10 kg byggavfall/m² BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:

• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!

Snålspolande armaturer och WC ska väljas

• Diskbänksblandare med flöde 0,2 l/s (12 l/min)

• Tvättställsblandare med flöde 0,1 l/s ( 6 l/min)

• Snålspolande WC-stolar med 4 l/stor spolning och 2 l/liten spolning

Vatten armaturer skall uppfylla energiklass A enligt Svenska Institutet för Standarder SIS/TK 519, Energimärkning av tappvattenarmatur eller motsvarande.

Rörsystemet skall dimensioneras för att kunna leverera erforderliga flöden till snålspolande armaturer. 

Entreprenören ska vid genomförandet av projektet källsortera plastfraktioner som ingår i byggprodukter som kan möjliggöra återvinning och materialåteranvändning av plastmaterial. 

Minst följande plastfraktioner ska sorteras separat för att möjliggöra en ökad återvinning av plast:

• Transparant krymp- och sträckfilm
• Färgad krymp- och sträckfilm
• Plastförpackningar
• Plastgolv och våtrumstapeter
• Plaströr om dessa inte ingår i system för återvinning.
• Tak- och membranduk i plast
• Annan plastfraktion som kan finnas i betydande mängd för projektet, till exempel plastprofiler, cellplast/skumplast samt hårdplast monofraktion.

Entreprenören ska i upprättad material- och avfallshanteringsplan planera för att möjliggöra källsortering av plast samt kunna redovisa hur fraktioner omhändertas för att möjliggöra att olika plastsorter kan sorteras ut. I material - och avfallshanteringsplanen ska det framgå när under byggproduktionens olika skeden som sortering av olika plastfraktioner ska ske. Rutinerna ska omfatta tillgång av utsorteringskärl till relevanta fraktioner under hela byggproduktionen.

Planeringen ska även omfatta hur materialåtervinning av plast kan omhändertas i nästa led av ansvarig avfallsentreprenör i projektet. För spill från installationer kan till exempel återtagande prioriteras då det kan ha större förutsättningar för att öka materialåtervinningen, till exempel för golv, rör och isolering.

Om entreprenören bedömer att en plastfraktion inte är relevant att sortera separat enligt ovan, om uppdelning sker i färre fraktioner eller om fraktionen ”blandat avfall” används för eftersortering ska detta skriftligen godkännas av beställaren. 

Om entreprenören har en godkänd dispens från tillsynsmyndigheten ska denna finnas och kunna kontrolleras. 

Kontaktuppgifter till ansvarig avfallsentreprenör alternativt leverantör vid återtag av spill, ska finnas. 

Plast som samlas in för att förberedas för återanvändning eller till återvinning får inte gå direkt till förbränning enligt avfallsförordningen och förbud mot förbränning av separat insamlat avfall.

Entreprenören ska på begäran rapportera mängden insamlad plast (kg) för aktuellt projekt uppdelat per plastfraktion och uppdelat på mottagande avfallsentreprenör och/eller återvinningsentreprenör.

Avfallssortering ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får sortering ske på annan plats, i så fall ska motivering för detta dokumenteras och beslut tas tillsammans med beställaren och tillstånd ska kunna kontrolleras. 

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Bas  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Entreprenör ska, i samråd med Beställaren upprätta mät- och kontrollplan för ljud och buller. 

Ljudsakkunnig ska anlitas för samråd om kontroll- och mätprogram.
Entreprenören ska följa uppgjorda mätplaner och dokumentera mätningarna.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen  (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Avancerad nivå  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen  (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Spjutspetsnivå.  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Entreprenören ska vid genomförandet av projektet systematiskt sortera överblivna material, resurser och byggavfall, inklusive spill från installationer.

Fraktioner

Sortering ska göras av minst följande fraktioner:

• Utsorterade produkter (antal) och material (anges i kg) för återanvändning 
• Farligt avfall exklusive el-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• El-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• Skrot och metall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• Gips (anges i kg)
• Mineraliska massor (betong, tegel, klinker, keramik, sten som byggmaterial, anges i kg)
• Schaktmassor (anges i kg)
• Jordmassor ”kontaminerade” med invasiva arter preciserat med namn per art och jordmassor i antal kg, för behandling.
• Asfalt (anges i kg)
• Mineralull (anges i kg)
• Glas (anges i kg)
• Förpackning i plast som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg).
• Övrig plast (anges i kg)
• Papper som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
• Metallförpackningar som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
• Trä (anges i kg)
• Övriga avfallsfraktioner som omfattas av system för insamling/återvinning och som bedöms som relevanta att sortera ut (anges i kg) inom projektet enligt material-och avfallshanteringsplanen, exempelvis installationsspill från golv
• Växtmaterial till kompostering (anges i kg) 
• Växtmaterial av invasiva arter, för destruktion (anges i kg)

Uppdelning i fraktioner och sortering ska därutöver utgå ifrån om inventering ger underlag för fler fraktioner av vissa materialslag och uppdelning i olika kvaliteter, vilket kan anges i material- och avfallshanteringsplanen och materialinventeringen (i förekommande fall). 

Om projektet omfattar arbeten i befintliga byggnader ska sortering också utformas baserat på slutsatser och rekommendationer från materialinventeringen eller dess rapport (KravID 11502). Sådana slutsatser och rekommendationer kan också vara inarbetade i Material- och avfallshanteringsplanen (KravID 11503).  

Entreprenören ska då säkerställa att eventuellt tillkommande fraktioner läggs till på listan för aktuellt materialslag, till exempel om glas eller trä ska särskiljas i olika fraktioner.

Sortering på plats och enligt arbetsplatsdispositionsplanen (APD-plan)

Avfallssorteringen ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Plats för sortering ska anges i arbetsplatsdispositionsplanen (APD). Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får eftersortering ske på annan plats, vilket ska motiveras och dokumenteras i material-och avfallshanteringsplan. När dispens krävs ska ett sådant godkännande från tillsynsmyndighet, Naturvårdsverket, finnas tillgängligt och ska kunna kontrolleras.

Entreprenören ska möjliggöra en effektiv och arbetsmiljösäker hantering och sortering av material och avfall. 

Dokumentation och statistik

Entreprenören ska dokumentera och redovisa statistik per fraktion, det vill säga mängder av resurser, material och avfall enligt ovan angivna fraktioner så att en bedömning om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder och material och avfallshantering har uppfyllts. 

Statistiken ska även omfatta mängder av sådana varor och material som beställts för projektet men som inte använts. Mängder av dessa varor och material som har återanvänts respektive avfallsfraktioner som har lämnats till materialåtervinning ska anges. Statistiken omfattar inte returer.  

Dokumentation av resurs- och avfallsstatistik ska ske löpande under projektet. Rapportering av sammanställd avfallsstatistik ska ske vid projektets slut. Statistiken ska redovisa hur stor andel av respektive avfallsfraktion som har blivit omhändertagen för till exempel materialåtervinning respektive energiutvinning.

Avvikelser

Om avvikelser sker i form av uppdelning i färre fraktioner eller användning av fraktionen "blandat avfall" för eftersortering ska varje avvikelse från listade fraktioner ovan motiveras särskilt och godkännas skriftligt av beställaren i material- och avfallshanteringsplan, till exempel om fraktionen är förorenad. Krävs dispens eller tillstånd av tillsynsmyndigheter ska godkänd dispensansökan eller givet tillstånd finnas och redovisas.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Bas  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

För respektive byggplats ska det finnas en eller flera avfallssamordnare. Avfallssamordnaren ska kunna påverka aspekter som har med resurs- och avfallshantering i projektet och inköp till projekten. 

Entreprenören ska säkerställa att avfallssamordnare har kompetens och erfarenhet om:

• relevant avfallslagstiftning och miljöbalken
• hantering av farligt avfall och källsortering av avfallsfraktioner
• aktuella system för återanvändning eller återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner, eller andra återvinningssystem.

Den eller de personer som arbetar som avfallssamordnare ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter: 

• dokumenterad genomförd och godkänd utbildning motsvarande minst en endagskurs som inkluderar ovanstående punkter, samt minst ett (1) års relevant arbetslivserfarenhet om minst två (2) genomförda projekt som omfattar ansvar som avfallsamordnare, biträdande avfallssamordnare, eller likvärdigt till exempel miljösamordnare. 
• minst två (2) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar ansvar som avfallsamordnare i tre (3) projekt eller likvärdigt. 

Anbudet ska särskilt visa hur avfallssamordnaren har genomfört projekt med ansvar för avfallshantering inom byggprojekt och där avfall har källsorterats i olika fraktioner samt kännedom om aktuella system för återanvändning och återvinning. Projekten ska ha utförts under de senaste 5 (5) åren och ska till omfattning och innehåll likna efterfrågade tjänster med angivande av referenser. 

Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är avfallssamordnare på respektive byggarbetsplats. Om avfallssamordnaren byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Avancerad nivå  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Spjutspetsnivå.  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

AMA-rubrik:
AMA AF 21,
AFD.2222 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
AFC.2222 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)

Entreprenören ska inför entreprenaden utarbeta, och under projektet löpande underhålla, en skriftlig objektsanpassad miljöplan. Planen ska tillhandahållas beställaren senast två veckor efter startmötet.
Beställarens eventuella miljöprogram och hållbarhetskrav ska utgöra grunden för Entreprenörens arbete med den objektsanpassade miljöplanen. Den objektsanpassade miljöplanen ska minst innehålla följande:

1. Namn och kontaktuppgifter på den hos entreprenören som är miljöansvarig för entreprenaden. Vid byte av ansvarig person ska uppgifterna i planen uppdateras.
2. Rutiner, ansvarsfördelning och arbetsmoment för entreprenörens arbete med den objektsanpassade miljöplanen under entreprenadtiden. 
3. Sammanställning av projektspecifika hållbarhetskrav enligt upphandlingsdokumenten som rör till exempel fuktsäkerhet, inomhusklimat, miljö- och klimat, energi och naturmiljö. 
4. Information om byggarbetsplatsens och detaljplanens förutsättningar kopplat till projektet.
5. Beskrivning av den natur- och miljöpåverkan projektet ger upphov till under projekterings- och byggfasen. Beskrivningen ska inkludera den natur- och miljöpåverkan beställaren identifierat i tidigare skeden, exempelvis i miljökonsekvensbeskrivning, planer eller andra handlingar.
6. Eventuella myndighetstillstånd, villkor eller dispenser avseende natur och/eller miljö som krävs enligt lag och regelverk. Detta ska även inkludera de myndighetstillstånd, villkor eller dispenser som beställaren identifierat, erhållit och redovisat i projektets tidigare skeden.
7. Riskanalys. Analysen ska identifiera risker som kan hota efterlevnaden och uppfyllandet av de ställda kraven enligt punkt tre. Risker ska identifieras och beskrivas med var och när i det specifika projektet som dessa kan uppträda. Vidare ska riskerna analyseras och värderas. 
8. Entreprenörens åtgärder för att uppfylla de ställda kraven enligt punkt tre och hantering av risker enligt punkt sju.  Uppföljning och egenkontroll ska framgå.
9. En beskrivning av hur entreprenören, från uppdragets start och fortlöpande under genomförandet, kommunicerar och säkerställer krav och mål i den objektsanpassade miljöplanen. Information om vilka insatser som krävs för att uppnå krav enligt den objektsanpassade miljöplanen ska ges till de som utför praktiskt arbete i produktionen med installationer, byggnadsdelar och materialhantering samt annat arbete inom entreprenaden.  Entreprenören ska se till att informationen är anpassad till respektive yrkeskategori och de moment dessa ska utföra. Kommunikation och uppföljning ska även omfatta eventuella underentreprenörer. 

AMA-rubrik:
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden AFC.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan". Ange när planen senast ska redovisas.)

Den objektsanpassade miljöplanen ska vid överlämnandet till beställaren ingå som information i relationshandlingarna.
Av dokumentationen ska också följande framgå:

• Vilka beslut om avsteg som fattats i förhållande till de krav som var specificerade för entreprenaden som rör fuktsäkerhet, inomhusklimat, miljö- och klimat, energi, naturmiljö och social hållbarhet.
• Vilka avvikelser som har uppkommit. 
• Dokumentation av informationsinsatser, uppföljning och egenkontroll enligt den objektsanpassade miljöplanen.

AFD.334 Övriga möten
AFC.334 Övriga möten
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan". Ange när planen senast ska redovisas.)

Entreprenören ska i samband med byggstart, samt under byggtiden vid behov, kalla till och genomföra möte med beställaren för uppföljning av den objektsanpassade miljöplanen. Vid mötet ska informationsinsatser, uppföljning och egenkontroll redovisas. Eventuella avvikelser ska gås igenom.
Vid risk för avvikelser från den objektsanpassade miljöplanen skall entreprenören snarast kalla till och genomföra möte med beställaren.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Miljöronder".)

Entreprenören ska genomföra miljöronder.

Entreprenören ska utifrån framtagen sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen redovisa en plan för miljöronderna. Miljöronder ska bland annat ta upp hur risker, aktiviteter och mål i sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen hanteras.

Planen ska beskriva vilka områden (energi, materialhantering, vatten, buller med mera) som behandlas i ronden och hur ofta ronder genomförs och vilka som ska delta.

Planen tas fram i samråd med beställaren och ska vara fastställd innan byggstart, senast ____ (datum).

Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden.
(Att beställaren ska ha protokollen anges under denna rubrik. Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Miljöronder".)

Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören

Entreprenören ska ta fram en material- och avfallshanteringsplan som ska syfta till att uppnå en resurseffektiv hantering av resurser, material, spill och avfall och minska miljö- och klimatpåverkan under projektets olika faser. Avfall ska förebyggas genom att ange i material- och avfallshanteringsplanen att material som inte använts inom projektet, inklusive spill från installationer, ska omhändertas. Sådant material ska inte bli avfall.

Vid ombyggnation, renovering eller tillbyggnad ska material- och avfallshanteringsplanen utgå ifrån slutsatserna och rekommendationer från materialinventeringsrapporten. Entreprenören ska i material- och avfallshanteringsplanen redovisa sorteringsrutiner samt hur material från materialinventeringen bedöms möjliga att återanvända respektive återvinna samt vilken rivningsmetod som lämpar sig bäst för att möjliggöra återanvändning och återvinning. 

Material- och avfallshanteringsplanen ska ge stöd i mätning och förande av statistik inom projektet så att egenkontroll och uppföljning av beställarens krav underlättas. 

Material- och avfallshanteringsplanen ska minst innehålla följande instruktioner, rutiner och åtgärder: 

• Instruktioner för hur stor yta på byggplatsen som krävs, inklusive sorteringsutrymme, för en effektiv och arbetsmiljösäker hantering av material och avfall enligt planen.
• Instruktioner för rivningsmetoder och hantering av massor. 
• Instruktioner för att förebygga uppkomst av avfall.
• Instruktioner för hantering av farligt avfall och avfall som kräver speciell uppmärksamhet där entreprenören ansvarar för registrering.
• Instruktioner för vilka material som ska återanvändas samt hur det ska genomföras. 
• Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som ska materialåtervinnas samt hur det ska genomföras. 
• Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som kan gå till energiutvinning samt när det ska ske. 
• Instruktioner för hantering av olika avfallsfraktioner som fastställts för projektet utifrån den tekniska specifikationen given i upphandlingsdokumentet. 
• Instruktioner för hur övrigt och blandat avfall ska minimeras och uppdelas på fraktioner, bedömda mängder samt hur sådant avfall ska hanteras. 
• Förebyggande åtgärder för arbetsmiljörisker vid omhändertagande av avfall. 
• Förebyggande åtgärder för miljörisker vid omhändertagande av avfall. 
• Logistik, rutiner och kärl för effektiv material- och avfallshantering. 
• Instruktioner för hur avfallsmängder ska följas upp och redovisas under projektets gång.
• Beskrivning av hur resurser och avfall ska dokumenteras och hur resurs-, material- och avfallsstatistik ska bokföras per fraktion.
• Redovisning av vilka befintliga relevanta system för återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner och andra återvinningssystem som ska användas i projektet.
• Om särskilda skyddsåtgärder behöver iakttas vid rivningsåtgärderna med hänsyn till risk för skador på människor, djur eller växter, till exempel vid hantering av material som innehåller asbest eller PCB
• Om särskilda skyddsåtgärder behöver vidtas för att avlägsna och oskadliggöra virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp

Entreprenören ska [före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen], lämna ett förslag till material- och avfallsplan till beställaren. Den slutliga material- och avfallshanteringsplanen fastställs i samråd med beställaren.

Beställarens krav på inneklimat ska vara inarbetade i bygghandlingarna, i mät- och kontrollplaner och i övriga handlingar. Där anges vad som krävs för att säkerställa inneklimatets kvalitet och vad sakkunnige installationssamordnaren ska säkerställa. Beställaren har ett krav för inneklimatet som riktar sig mot hur entreprenren hanterar projektering och installationssamordnare för att hantera beställarens krav avseende inneklimatet. Det kravet har nr ___________ i upphandlingsunderlaget. [Till Beställaren/upphandlaren: ange kravets rubrik eller nummer. Var god se Upphandlingsmyndighetens krav med id nr 11313 för flerbostadshus, 11437 för kontor, 11438 för förskolor, 11 439 för skolor, 11440 för idrottshallar.  TA sedan BORT DENNA PARANTES som endast är information till dig som beställare/upphandlare]

Entreprenörens sakkunnige installationssamordnare ska i övrigt:

1. Säkerställa att kraven på inneklimat blir möjliga att uppnå genom att löpande kvalitetsgranska entreprenadens genomförande ur inneklimatets perspektiv.
2. Följa fastställda rutiner och tidpunkter för löpande kvalitetsgranskning samt löpande återkoppling till beställaren av hur entreprenaden fortskrider. Då ska faktorer som påverkar inneklimatet tas upp, (som minst ska) punkterna i listan nedan avhandlas.
3. Medverka vid samordnad funktionsprovning tillsammans med samtliga beröra underentreprenörer, dels innan slutbesiktning, dels under garantitiden.
4. Resultat av kvalitetskontroller och uppföljningar ska vara dokumenterat i protokoll och skriftlig sammanfattande rapport. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

Löpande kvalitetsgranskning och säkerställande och löpande återkoppling samt dokumentation ska göras av minst följande moment:

• Gränsdragningar mellan bygg, el, VVS, styr- och regler, samt andra fackområden som påverkar inneklimatfrågor; säkerställ hantering av saker som hamnar i luckor eller överlapp i ansvarsområden.
• Tidplaner
• Kontrollprogram – säkerställ att egenkontroller genomförs och dokumenteras, granska att nödvändiga justeringar genomförs.  
• Injusteringar – säkerställ att, och kvalitetsgranska hur de genomförs
• Samordnad funktionsprovning före slutbesiktningen av funktionssamband och projekterade värden, speciellt avseende vätske- och luftflöden, temperaturer, fläkteleffekter etcetera.
• Uppföljning av resultat och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter samordnad funktionsbeskrivning åtgärdas.
• Förbesiktningar
• Uppföljning av resultat av förbesiktning och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter genomförs.
• Slutbesiktning
• Drift- och underhållsdokumentation inklusive rumsfunktionskort – kvalitetsgranska och säkerställ att dokumentationen följer beställarens krav
• Överlämnande till driftorganisation – kvalitetsgranska och säkerställ att överlämning följer dokumenterade krav
• Samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsprovning vid normal verksamhet mellan slutbesiktning och garantibesiktning.
• Uppföljning av resultat och av identifierade behövliga åtgärder efter samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsbeskrivning.

Kontroller ska utföras. Kontrollerna ska verifiera att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas under de givna förutsättningarna. Mätresultat ska jämföras med, och tolkas i förhållande till, de aktuella krav och förutsättningar som har dokumenterats i projekteringen för inneklimatet och/eller programhandlingen för inneklimatet.

Kontroller i form av mätningar ska utföras så att det går att verifiera funktioner vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.

Kontrollerna ska också verifiera att lösningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan funktionskontrolleras och övervakas samt att lösningen (det vill säga blanda annat ventilationssystem, filter och installationer) kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.

Genomförande och resultat av kontroller ska dokumenteras genom protokoll och skriftligt sammanfattande rapport till beställaren. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden/anläggningen ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa i halter överstigande haltgränserna i Bilaga 2.

Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av kontraktsbilagan "Bilaga 1 Material, varor och produkter som byggs in i byggnaden".

Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i kontraktsbilagan "Bilaga 2, Krav på ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper".

Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen, detta gäller även för blandningar av ämnen och sammansatta varor om inte annat uttryckts i bilaga 2.

För varje material, vara eller kemisk produkt som används/ föreslås användas ska också innehållsdeklaration redovisas. Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper om dessa ämnen överstiger eller är lika med en halt om 0,1 viktprocent eller överstiger den specifika koncentrationsgränsen angiven i CLP-förordningen. Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten). Kravet på redovisning av innehållsdeklaration kan även uppfyllas genom att hos ett bedömningssystem säkerställa att motsvarande information om innehåll finns. Ett sådant bedömningssystem ska då vara BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHusMiljödata eller ett motsvarande system som avser bedömningar av materials, varors och i kemiska produkters innehåll, dess egenskaper och risker för miljö och hälsa. 

Mindre avsteg kan i undantagsfall komma att accepteras. Om inte annat överenskommits med beställaren accepteras inte avsteg gällande innehållskriterier med markeringen "B" i kravkolumnen enligt tabell 2. Entreprenören ska informera beställaren om varje förslag på undantag innan materialet, varan eller produkten byggs in eller används på byggarbetsplatsen. Varje förslag på undantag ska skriftligen dokumenteras och motiveras av entreprenören. Beställaren äger rätten att besluta om undantaget ska accepteras eller inte

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden/anläggningen ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa i halter överstigande haltgränserna i Bilaga 2.

Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av kontraktsbilagan "Bilaga 1 Material, varor och produkter som byggs in i byggnaden".

Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i kontraktsbilagan "Bilaga 2, Krav på ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper".

Haltgränser för ingående ämnen ska beräknas som förhållandet mellan ämnets vikt och vikten av varje enskilt ingående ämne (för kemiska produkter som innehåller blandningar av två eller flera ämnen), eller enskilda material i en sammansatt vara.

För varje material, vara eller kemisk produkt som används/ föreslås användas ska också innehållsdeklaration redovisas. Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper om dessa ämnen överstiger eller är lika med en halt om 0,1 viktprocent eller överstiger den specifika koncentrationsgränsen angiven i CLP-förordningen. Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten). Kravet på redovisning av innehållsdeklaration kan även uppfyllas genom att hos ett bedömningssystem säkerställa att motsvarande information om innehåll finns. Ett sådant bedömningssystem ska då vara BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHusMiljödata eller ett motsvarande system som avser bedömningar av materials, varors och i kemiska produkters innehåll, dess egenskaper och risker för miljö och hälsa. 

Mindre avsteg kan i undantagsfall komma att accepteras. Om inte annat överenskommits med beställaren accepteras inte avsteg gällande innehållskriterier med markeringen "B" i kravkolumnen enligt tabell 2. Entreprenören ska informera beställaren om varje förslag på undantag innan materialet, varan eller produkten byggs in eller används på byggarbetsplatsen. Varje förslag på undantag ska skriftligen dokumenteras och motiveras av entreprenören. Beställaren äger rätten att besluta om undantaget ska accepteras eller inte.

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska följa beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper.

Mindre avsteg som avser material, varor och kemiska produkter, kan i undantagsfall komma att accepteras. Entreprenören/Konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska informera beställaren om varje förslag på undantag. Varje förslag ska skriftligen dokumenteras och motiveras av entreprenören/konsulten. För varje material, vara eller kemisk produkt som föreslås ska också innehållsdeklaration redovisas. Beställaren äger rätten att besluta om undantaget ska accepteras. entreprenören/konsulten ska dokumentera beslutade undantag i logg eller system för hanterade och inbyggda material, varor och kemiska produkter.

Avsteg som accepterats av beställaren kallas undantag. 
Avsteg som beställaren ej accepterat förblir avvikelser och kommer att hanteras enligt övrig avvikelsehantering.

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]

Material, varor och kemiska produkter ska ha information om innehåll.

Entreprenör/konsult [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska från leverantör eller tillverkare efterfråga innehållsdeklarationer för använda material, varor och kemiska produkter. Entreprenör/konsult kan även säkerställa hos ett bedömningssystem att innehållsdeklaration finns. Ett sådant bedömningssystem ska då vara BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHusMiljödata eller ett motsvarande system som avser bedömningar av materials, varors och i kemiska produkters innehåll, dess egenskaper och risker för miljö och hälsa. Innehållsdeklarationer kan finnas i byggvarudeklaration, miljövarudeklaration, produktblad eller säkerhetsdatablad.

Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper om dessa ämnen överstiger eller är lika med en halt om 0,1 viktprocent. För ämnen som har specifika koncentrationsgränser angivna i CLP så gäller i stället att de angivna specifika koncentrations­gränserna ska tillämpas i stället för den generella haltgränsen om 0,1 viktprocent. Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten).

Med ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper avses de som anges i bilaga Tabell 2 Egenskaper och ämnen som ej får förekomma i Upphandlingsmyndighetens krav "Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper KravID 10935”.

[För AMA-rubriker, var god se under fliken /rubriken tillämpningsinformation]

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska innan produktionen (eller projekteringen) påbörjas, ha tillgång till ett digitalt system för bedömning och loggning enligt Beställarens anvisningar nedan. Entreprenören/konsulten ska meddela beställaren när ett sådant system till fullo är upprättat.

Systemet för bedömning och loggning ska som minst

1. ha stöd för systematisk hantering av bedömningar, dokumentation och annan information av material, varor och kemiska produkter
2. ha stöd för att bedöma om material, varor och kemiska produkter uppfyller beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper
3. ha stöd för bedömning och hantering av undantag samt möjliggöra konsultation med beställaren gällande hantering av undantag
4. ha stöd för hur avvikelser ska hanteras samt hur och när beställaren ska konsulteras,
5. säkerställa spårbarheten över loggade material, varor och kemiska produkter
6. kunna upprätta en projektspecifik logg där olika byggskeden kan särskiljas eller kunna upprätta en projektspecifik logg för respektive byggskede
7. innehålla eller täcka punkterna A-M som anges nedan
8. kunna exportera informationen i den projektspecifika loggen ur systemet så att denna sammanhållet kan överlämnas till beställaren.

Varje projektspecifik logg ska minst innehålla:

1. innehållsförteckning över - eller motsvarande och förklaring av - den projektspecifika loggens struktur
2. vilket projekt, objekt och fastighet loggen gäller för
3. möjlighet att ange vem som är ansvarig för materialval samt möjlighet att ange vem, vilken roll, aktör eller yrkesgrupp som fört in anteckning i loggboken
4. möjlighet till hantering av CE-märkning över inbyggda byggprodukter. CE-märkningen ska vara upprättad i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG
5. varu- eller produktnamn, artikelnummer, leverantör samt möjlighet att lägga in information om tillverkare
6. bedömning om föreskrivna och använda material, varor och kemiska produkter motsvarar beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen
7. uppgift om vilket bedömningssystem för material, varor och kemiska produkter som har använts för bedömningen
8. information om samtliga avsteg från beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen samt dokumentation av hanteringen av dem
9. information om innehåll i material, varor och kemiska produkter inklusive säkerhetsdatablad för de sistnämnda
10. i de fall en standardiserad miljövarudeklaration såsom EPD, eller om Byggvarudeklaration finns för respektive material, varor och kemiska produkter så ska sådan uppgift anges. Då ska också information finnas om var dessa uppgifter kan hämtas
11. uppgift om inbyggda mängder (vikt) av respektive material, varor och kemiska produkter
12. uppgift om var i byggnaden respektive material, varor och kemiska produkter har placerats
13. skötselinstruktioner om sådana finns eller hänvisning till var skötselinstruktioner finns, för respektive material, varor och kemiska produkter.

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ansvarar för att loggning sker enligt de av punkterna A-M ovan, som Entreprenören/konsulten har rådighet över.

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska ha rutiner för bedömning och hantering av material, varor och kemiska produkter så att information om dessa förs in i den aktuella projektspecifika loggen. Bedömning och loggning ska ske genom hela projektet och byggprocessen.

Den projektspecifika loggen med all loggad information ska

• ingå i systemhandlingar (om aktuellt), bygghandlingar, relationshandlingar eller annars aktuella gällande handlingar
• exporteras ur systemet och överlämnas till Beställare (och driftorganisation) samtidigt med att relationshandlingar eller annars aktuella gällande handlingar överlämnas.

[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör Entreprenör!] Entreprenören ska efter slutbesiktning och vid slutredovisning av byggprojekt avsätta tid för att utbilda driftorganisationen i samband med överlämnandet. Entreprenören ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat.

[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör konsult!] Konsulten ska inför slutredovisning av uppdrag, eller vid överlämning till annan part, avsätta tid för att utbilda beställarens personal, alternativ den part beställaren anger. Konsulten ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat.

Entreprenören ska, i syfte att öka motivation och engagemang, genomföra ett arbete för att utveckla och kontinuerligt efterleva en god projektkultur för det aktuella projektet. Målet är att det ska råda samstämmighet om styrande värderingarna bland alla som deltar i projektet.

Under avtalstiden ska det i entreprenörens projektorganisation finnas en eller flera personer med formellt ansvar för arbetet med projektkultur inom de projekt som omfattas av kontraktet. Sker byte av ansvariga och namngivna personer under ett byggprojekts gång ska entreprenören kalla beställaren till ett extra avstämningsmöte för att säkerställa att arbetet med god projektkultur fortsätter.

Entreprenören och beställaren ska gemensamt formulera de värderingar som ska ligga till grund för arbetet med en god projektkultur. Parterna ska i nära samband med startmötet:

• fastställa vilken metod eller process som ska användas i arbetet med projektkulturen
• fastställa vilka värderingar som ska ligga till grund för arbetet med en god projektkultur
• initiera entreprenörens arbete med att ta fram en handlingsplan för arbetet med en god projektkultur.

Arbetet med de två sista punkterna ska ske i enlighet med den dokumenterade metod eller det dokumenterade systematiska arbetssätt som entreprenören angett i sitt anbud och som överenskommits om med beställaren vid kontraktsskrivningen. Underentreprenörer/underkonsulter ska i arbetet med projektkultur behandlas som entreprenörens egna anställda (med undantag för eventuella skillnader som motiveras av lagar och regler).

Handlingsplanen för aktuellt projekt ska minst innehålla beskrivningar av

• hur överenskomna mål och värderingar inom projektkultur kommuniceras till chefer, arbetsledare, arbetslag och arbetsgrupper
• det kontinuerliga arbetet med att upprätthålla en god projektkultur som omfattar samtliga företag och individer som vistas på byggarbetsplatsen
• hur tillkommande företag och individer ska introduceras i arbetet med projektkulturen under arbetets gång
• hur entreprenören genomför regelbunden uppföljning och utvärdering av sitt arbete med projektkulturen. Beskrivningen ska innehålla en tidplan och det ska framgå vem som ska göra vad.

Entreprenören ska i avtalen med de underentreprenörer och underkonsulter som deltar i ett projekt säkerställa att berörd underentreprenör och underkonsult deltar med relevant personal i arbetet med att skapa god projektkultur.

Anbudet ska beskriva vilken metod som ska användas för arbetet med projektkultur. Någon av följande metoder, arbetssätt, styrning eller skriftligt material ska användas:

• Boverkets vägledning ”God kultur i framtida byggprojekt – en vägledning” (ISBN 978-91-527-5312-5).
• Annan metodik, arbetssätt, system eller dokumenterat material för värdebaserad styrning med värdebaserat ledarskap som har samma kvalitetsnivå som Boverkets vägledning för projektkultur och värdegrundsarbete.

Beskrivningen ska omfatta hur vald metodik, arbetssätt, styrning eller skriftligt material kommer att användas i arbetet med projektkulturen.

Anbudet ska ange namn och kontaktuppgifter till den person eller de personer som kommer att ansvara för arbetet med projektkultur inom de projekt som upphandlingen omfattar.